Inte så vilsam start…

Starten på min lugna period har lämnat en del att önska vad gäller vilsamhet… I onsdags var jag faktiskt ledig och vi körde morgonrutinen ungefär som planerat, dvs att jag går upp i vanlig tid och gör Ava i ordning för att underlätta för Jonas att komma i ordning och hinna jobba litegrann hemma innan avfärd. Sen var det skönt att kunna lägga mig och läsa, för att sedan tvärdäcka och sova en stund… Men efter det gick jag och storhandlade, vilket var en pärs trots att jag körde kassarna i barnvagn. Hade ont i höfterna efter det, men det passade ju rätt bra att ha extra ont lagom till yogan som brukligt…

På yogan hade vi vikarie, eftersom ordinarie ledare genomgått en operation och är sjukskriven i ett par veckor. Det funkade bra det också och jag tycker ju alltid att det är intressant att pröva nya instruktörer för att få lite nya infallsvinklar. Det blir alltid intressanta skillnader. Jag tyckte att passet kändes skönt, men det märks att det inte precis blir lättare allteftersom tiden går… Det var både jobbigt och svårt.

Torsdag-fredag var förskolan stängd och Jonas låg dessutom sjuk dessa dagar + hela helgen, så jag har haft fyra dagar med i stort sett hela ansvaret för Ava och hemmet. Slut som artist idag, kan jag säga… Och jag har varit extremt trött och sovbenägen dessa dagar. Det hjälper inte precis att det är svårt att sova på nätterna nu. Barnen turas om att hålla mig vaken (nej, man behöver inte vara född för att kunna störa…) och är det inte någon av dem så är det bara allmänt svårt att ligga skönt utan att ha ont.

I torsdags gjorde vi inget direkt speciellt. Om man inte räknar att vi duschade Ava, för det gör vi faktiskt inte särskilt ofta. Vi har inte riktigt köpt det där med att barn ska badas/duschas varje kväll, tycker inte det behövs och det är skönt att slippa göra det jämt också. Annars… tja, vi lekte kurragömma, minns jag. :) Var inne hela dagen och jag snodde åt mig viltid på soffan närhelst det gick.

I fredags hälsade vi i alla fall på en förskolekompis här i huset. Mycket trevligt att se något annat en stund och träffa folk. Helt lagom nivå på ansträngning för mig också att bara kila över till dem.

I lördags åkte jag och Ava bussen in till stan och gick på bio. Har skrivit lite om filmen, Liten Skär och alla små brokiga på Barnboksprat. Efteråt gick vi och köpte en bok, bara för att. Ava ville visserligen först helst välja ett Findus-gosedjur, men sen fick hon syn på Mamma Mu-böckerna och valde Mamma Mu städar. Det var en mysig utflykt, men så enormt tröttande… Och trött blir man ju på SF också, som hade jääättefå kassor öppna och sålde snacks i snigelfart, så att vi fick vänta jäättelänge och kom in i salongen just när filmen började och alla förstås redan satt ner. På våra platser också och det var inte riktigt läge att härja, men lyckligtvis såg jag två lediga platser på andra sidan av salongen…

Idag var väl den stora händelsen att vi gick ut på innergården en stund:

Leka på innergården

Vi leker väldigt sällan på innergården, eftersom den inte är särskilt spännande (snacka om dåligt utnyttjande av enorm potential!). Men det kändes lagom långt bort för mig…

Relaterade inlägg:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *