2011-09-10 21:12

Den stygga flickans rackartyg

Jag kan inte påstå att jag var överdrivet sugen på att läsa Mario Vargas Llosa, men jag blev väldigt positivt överraskad av Den stygga flickans rackartyg. Jag hade dock svårt att ta den till mig i början. Huvudpersonen Ricardo faller handlöst för den sensuella men känslokallt beräknande Lily när de båda är tonåringar i Miraflores i Lima. Hon avvisar honom och försvinner ur hans liv, men lyckas på något sätt dyka upp igen där han befinner sig på olika platser i världen och gång på gång upprepa samma visa; han deklarerar sin brinnande kärlek, hon är likgiltig, hon låter honom njuta av henne korta stunder för att sedan svika honom och fly med någon som har det enda hon verkligen värdesätter i livet: makt och pengar. Jag kunde inte riktigt sympatisera med Ricardo till en början och jag retade mig på att han kallade det kärlek när det verkade som att det viktiga var att erövra henne fysiskt snarare än känslomässigt, med tanke på att han inte lät hennes likgiltighet stå ivägen. Men i takt med att berättelsen kompliceras och sveken radas upp får jag lättare att acceptera hur han fastnat för henne, hur han gång på gång dras ner i träsket som är att älska henne, trots att han försöker värja sig. Hon är sannerligen ingen enkel människa att älska och själv älskar hon ingen.

Jag blev rejält indragen i boken och kan konstatera att det här bokåret fortsätter vara fantastiskt bra.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>