Bekännelse rörande en falukorv

Jo, alltså… först tänkte jag inte alls skriva det här… men… nu gör jag det i alla fall, när det gått några dagar. Fast det känns fortfarande lite otäckt…

Jag blir sugen på konstiga saker ibland. Som falukorv, fast jag inte äter kött. Det är ganska frustrerande och jag tänkte helt enkelt att nu när jag är ensam hemma är ett bra tillfälle att passa på och välkomna dessa underliga lustar, för att förhoppningsvis bli av med dem.

Så alltså… i måndags efter skolan handlade jag. Ner i korgen slank den minsta falukorv jag kunde hitta, efter att jag stått och haft ångest vid hyllan ett tag. När jag väl plockat på mig den såg jag till att lägga någonting över den, så att ingen skulle se. I kassan förväntade jag mig nästan att kassörskan skulle utbrista “Men den här får du ju inte köpa! Nu kallar jag på vakten!”. Jag var en skurk, helt enkelt.

Hur har jag egentligen fått såna känslor inför kött? Jag som inte ens kallar mig vegetarian, utan säger att jag äter det jag känner för, men att jag inte känner för att äta kött.

Att jag passade på när Jonas var borta var delvis för att vi ju brukar äta ihop och han garanterat inte skulle vilja äta korv. Men också för att slippa se honom i ögonen och berätta att jag valt att äta ett stycke nedmalda, ihoppressade döda grisar. (Hoppas att han älskar mig även om han skulle råka läsa det här…) För Jonas är det på allvar det här med vegetarianism och att till varje pris avstå från att äta saker som haft en mamma. För egen del är det egentligen mest att det känns bra att äta vegetariskt och att jag alltmer vant mig vid det.

Och hur var det då, att äta korv? Först reagerade jag på att den kändes så fet, sådär som falukorv gör. Rå (eller ja… den är ju kokt från början) falukorv, jag tycker bäst om den som den är. Men… sen var det faktiskt helt okej. Jag åt knäckebröd med falukorv och det var gott. Även om jag gjorde mig av med den så fort jag kunde och gick till soptunnan med bevismaterialet…

Egentligen borde jag väl testa köttfärs också, eftersom det är något jag verkligen gillat och jag tycker inte att de vegetariska alternativen funkar lika bra. Men där kommer en ytterligare försvårande faktor in i bilden: man köper det rått, okej? Hur länge sedan är det jag handskades med rått kött? Det bär emot, jag har börjat tycka att det är riktigt vidrigt.

Hur som helst så har jag haft lite jobbiga tankar nu kring mitt matätande. Det finns verkligen saker jag skulle vilja äta som inte finns i vegetarisk form på ett tillfredsställande sätt. Men det är inte så att jag vill äta kött, egentligen… men… men… det är besvärligt! Jag vill ha tuggmotstånd! Jag vill ha sälta, utan att behöva salta dit den själv! Jag vill ha saker i stora stycken! Jag vill ha något annat än halloumi som någorlunda uppfyller de kraven…

Suck. Det skulle kännas jobbigt att vara vegetarian med Jonas men äta kött annars. Det vill jag inte. Varför kunde jag inte bara hatat falukorven då? Jag vill vara helt nöjd med att äta vegetariskt.

Jösses, falukorv.