Hoppa till innehåll

Månad: mars 2012

Treåringsgrammatik

Åh, det är underbart att höra treåringar prata! Inte bryr de sig om att de inte kan alla böjningsformer och sånt, de kör på bara. Använder sin logik. Man förstår vad de menar. För ett tag sedan drack Ava ur sin vattenflaska när hon låg ner i soffan. Det är ju anmärkningsvärt, eftersom vi brukar vara noga med att man sitter när man dricker (gricker!). Mycket stolt konstaterade hon:

JAG LIGGDE OCH GRICKTE!

2 kommentarer

Pyjamasar galore

Gick på stan en sväng idag. Tänkte handla till mig själv, men som så ofta förr var det lättare att handla till Ava… Jag hade faktiskt inte tänkt köpa fyra stycken pyjamasar, men först köpte jag Pippi-pyjamasen på H&M och sen var det 3 för 2 på KappAhl, så jag slog till. Det har varit lite skralt på pyjamasfronten på sistone, så det här blir lyxigt.

Avas nya pyjamasar

Ava jublade lite extra över Pippi och Hello Kitty = figurerna hon kände igen, men när hon valde en att ha på sig inatt blev det den med traktorn. Ni vet, apropå det där med att tjejer medfött gillar rosa och puttinutt, medan killar medfött gillar coolt och blått och bilar.

Hon drunknade nästan i pyjamasen, jag köpte nämligen tre pyjamasar i storlek 110/116 och en i 98/104. Den senare är väl egentligen mer hennes storlek, men de senaste pyjamasarna jag köpte var i den storleken och känns i minsta laget. Hellre lite för stort än lite för litet, tänkte jag.

2 kommentarer

Flyttdags?

Ava: TITTA DÄR ÄR ETT SLOTT! JAG VILL ALDRIG BO I ETT SLOTT.
Jag: Nä, vi ska ju bo här.
Ava: MEN VI KAN BO DÄR IMORGON SÅ KAN JAG VARA PRINSESSAN OCH DU KAN VARA KUNGEN. MEN PAPPA FÅR BARA VARA PAPPA. HAN FÅR STANNA HEMMA FÖR HONOM ÄR FÖR TRÖTT.

Lämna en kommentar

Ubåt?

– MAMMA JAG VILL ÅKA UBÅT.
– Jaha.
– DU SKA SÄGA ATT JAG FÅR DET.
– Men vi har ju ingen ubåt.
– MEN VI KAN GÖRA DET IMORGON.

2 kommentarer

Vårkonferens i Sälen

image

Även i år är Acandos vårkonferens på Högfjällshotellet i Sälen. Jag åker inte skidor, men jag har i alla fall åkt utför i vattenrutschkana.

Har tagit det väldigt lugnt, men känner ändå tyvärr att Sälenresa inte var bästa sättet att kurera min förkylning…

Nåväl. En sak jag är väldigt glad över är att vi inte har varit omgivna av tjock dimma precis hela tiden, som förra året. Eller rättare sagt, förra året sprack det upp i några minuter den allra sista dagen och först då gick det att se att det finns berg härikring. Idag har de synts hela dagen. Maffigt. Och soligt har det varit också.

Lämna en kommentar

Tursam men sjuk

I fredags hade jag helt osannolik tur.

Vi tar det hela från början, så jag får med alla komponenter: Jag kände mig lite krasslig, så jag valde att jobba hemifrån. Medan jag åt frukost fixade jag kopplingen mellan min Twitter och min Facebook, som hade slutat funka. Något senare upptäckte jag att strömsladden till jobbdatorn inte alls var i min jobbväska utan… på jobbet! Suck. Och ingen av lägenhetens två laptopsladdar hade rätt format. När datorn hade 22 minuter kvar till kollaps twittrade jag om min #fail och började sedan göra mig i ordning för att åka till jobbet och hämta sladden. Kollade Facebook nånstans där och voilà: en snäll granne (mamma till Avas dagiskompis) hade svarat på Facebook (ni hänger med va, jag hade just lagat automatpostningen av mina tweets på FB och det var där hon svarade) att hon var hemma och hade ett antal datorsladdar på lut, kunde möjligtvis någon av dem passa? Jag tog datorn under armen och kilade över gården. Och visst tusan passade sladden! Jag var mycket, mycket lycklig och tacksam för att jag slapp åka till jobbet. Snälla grannen ska få tackfika vid lämpligt tillfälle!

Men man kan ju förstås inte ha tur med allt. Krassligheten utvecklade sig till att jag har legat som fjättrad i soffan i tre dagar. Nu är första gången jag frivilligt sitter upp utan att samtidigt äta eller gå på toa. Det är lite jobbigt, faktiskt, jag ska nog återvända till kära soffan snart… Men ändå, jag börjar se ljuset i tunneln. Bara det att ambitionen väcktes, liksom. Dessutom har jag varit nere och hämtat posten!

Mitt sikte är nu inställt på att vara någorlunda kry till på torsdag när tanken är att jag ska åka med jobbet på vårkonferens i Sälen.

Stackars Jonas (PUSS ÄLSKLING!) fick en hård vecka han också. Han är frisk och alla tummar hålls för att han får fortsätta vara det, men han har fått sköta i princip allt här hemma och både lämna och hämta på förskolan igår och idag, samt sen när jag är i Sälen. Går ju inte jättebra ihop med att han har mycket på jobbet nu. Men imorgon kan jag nog hämta Ava och ta hand om kvällen. Kanske lämna på torsdag också, även om det förstås innebär att jag får ta Ava till förskolan först och sen ta mig hem och hämta Sälenväska och datorväska.

Jag har väl ändå haft lite tur i oturen med sjukdomen också, eftersom jag prickade in en helg och alltså kunde soffsunka i två dagar utan att ställa till förskolelogistikbekymmer. Eller hur man nu ska se det.

Lämna en kommentar