Föräldraledig strandad val

Från och med idag är jag officiellt föräldraledig och begär 4 dagar föräldrapenning i veckan. Det blir förstås inte några stora pengar av det, men vi väljer ju att dra ut på ledigheten i nästan två år, så då måste det bli så. När barnet har fyllt 1 år måste man ta ut minst 5 dagar i veckan för att behålla sitt SGI, så vi får spara mer på dagarna nu.

Och jag känner mig allt mer som en strandad val. Det blir inte mycket gjort om dagarna. Jag försöker ha middag på bordet varje dag när Jonas och Ava kommer hem och så är det ju alltid en del tvätt och disk och så. Orken räcker nätt och jämnt till det. Det blir en hel del tupplurar och Netflix…

Jag gick till affären och tillbaka igår, för att lämna ett paket och hämta ett nytt (med ny kamera, mer om det senare!), och jag kände att det gärna får vara sista gången innan förlossningen. Jag ska till barnmorskan i nästa vecka (om jag inte fött ännu, förstås…) och det känns tungt, men jag får ha goda tidsmarginaler och gå löjligt långsamt, så ska det nog gå.

Värst är det kanske just när jag går och lägger mig på kvällen. I liggande ställning är det svårt att andas, svårt att vara bekväm och det känns som ett enormt projekt att byta ställning (nej, jag klarar tyvärr inte att enbart ligga i rekommenderade ställningen på vänster sida, jag måste byta till höger ibland). Andningssvårigheterna är jobbigast, jag blir liksom extremt andfådd av att bara ligga ner. Det kompletteras ofta av att det hettar i ansiktet och dunkar i hela huvudet och i blodkärlen på halsen, så det känns som att jag ska sprängas. Då brukar jag ibland bli tvungen att sätta mig upp en stund, för det är inte lika illa när jag är mer upprätt. Inatt bullade jag till slut upp alla kuddar jag kunde hitta bakom mig och halvsatt nästan och sov i stället för att ligga.

Men det brukar bli bättre efter ett tag. Har jag en bra natt, det vill säga en natt då jag somnar om hyfsat fort varje gång jag vaknar, brukar jag faktiskt inte ha så stora besvär. Har jag en dålig natt, det vill säga en natt då det är svårt att somna om när jag vaknat, kan det vara en hel del sånt obehag med i bilden.

Ändå hoppas jag faktiskt fortfarande på att Lillebror stannar i magen ett tag till. Jag vill åtminstone hinna med de sista tre punkterna i kalendern innan allt som är inbokat är bäbis: Avas vuxenkalas på lördag, barnmorskan på tisdag och Avas födelsedag på onsdag.