Hoppa till innehåll

Helenas dagar Inlägg

Skräddat

Publicerat den 8 december 2015

Jag har för första gången i mitt liv lämnat in två par för långa byxor till en skräddare och fått dem avkortade. Det kostade mig förvisso 300 kr, men…

  1. Det blev gjort!
  2. Min tidsinvestering var minimal.
  3. Jag behövde inte förlora förståndet under genomförandet.
  4. Det blev cirka 7893547345 gånger snyggare än om jag hade gjort det själv.
  5. Det blev för bövelen till och med rätt färg på tråden!

Så jag tycker att det helt klart var värt det, faktiskt.

Bara att ta med i beräkningarna att om jag köper byxor någon mer gång ska jag mentalt lägga på 150 kr på priset.

(Det ena paret köptes för några veckor sedan, det andra har jag använt uppvikt då och då i flera års tid och tänkt att jag ska sy upp “någon gång”.)

1 kommentar

Mot – en favoriserad preposition

Publicerat den 7 december 2015

Sander har en favoritpreposition. Jag har samlat saker han sagt de senaste dagarna:

– Mamma, jag vill sitta mot dig.

– Jag visa en sak mot dig.

– Jag vill mina pompisar tomma hem mot mig!

– Titta mot mig!

– Nu är jag längre mot dig!

– Jag skikte mot dig.

– Jag tavlaj mot mig!

– Hon sa inte hej då mot mig.

Behöver ni facit? Sitta hos, visa för, komma hem till, titta på, längre än, skrek på, kavlar på, sa till. Allt funkar med “mot”.

Han har för övrigt också en liberal inställning till pronomen. Det heter hon – honom, oavsett vem det gäller.

Lämna en kommentar

Kalas och advent

Publicerat den 2 december 2015

I helgen hade vi det sista födelsedagskalaset för barnen för i år. Denna gång var turen kommen till våra kompisfamiljer. Vi hade bjudit in tre familjer, men två blev sjuka, så det var Anna, Jonas, Tuva och Oskar som kom. Trist såklart att de andra inte kom, men det var ju ganska smidigt att vi fick plats runt bordet allihop. :)

Vi bjöd på äppelpaj och chokladbollar (båda i nyttigare tappning med dadlar i stället för socker, chokladbollarna hade också kokosolja i stället för margarin), samt fiskdamm. Jag fotade bara en enda bild och det var fiskdammen före kalaset:

IMG_20151128_140729

Söndagen var första advent! Jonas var borta och spelade teater, det var rookieföreställning för impron han går på. Jag hade gärna sett det, men stannade hemma med barnen i stället. Vi hade fullt upp med att adventspynta och baka pepparkakor inför kvällens adventsmys.

Vi packade upp granen till barnens stora förtjusning. Jag har nog aldrig sett en människa så lycklig över en gran som Sander. Jag har en bild från förra året när han ger granen en godnattkram och den kärleken består. Ojojoj, vad han pratar om vår gran och alla granar vi ser. Och han håller på och plockar med pyntet och arrangerar om mest hela tiden. Och det är jätteviktigt att vi tänder granen, adventsljusstaken och stjärnan så fort vi går upp/kommer hem. :)

Jättefina pepparkakor blev det… :) (Men stressigt att baka med två barn…)

Men oj vad min stresshjärna glömmer saker hela tiden. Jag som brukar vara ute i så god tid med allt fick be Jonas köpa mossa och ljus på väg hem från impron. Och på måndagen letade jag febrilt efter tv-adventskalendern på hemvägen, men den var slut på Ica Kungsholmstorg, Coop Kristineberg och Ica Maxi Lindhagen + fanns inte i ett par kiosker jag också kollade. Jonas var på impro igen (vanligt kurstillfälle) och fick ge sig ut efteråt och hittade lyckligtvis en på Daglivs efter att ha kollat en annan matbutik + kiosker på väg mellan matbutikerna. Phew. Men tyvärr innebar det att barnen missade att öppna lucka 0 i förväg, som man hade kunnat göra.

Nu är vi i alla fall igång med kalendrarna. Ava har en Lego City-kalender och en Bamsekalender och Sander har en lerkalender (MyDough) utöver tv-kalendern. Och nu ska man alltså hinna med att se på tv när vi i vanliga fall borstar tänder och gör oss redo att gå iväg… det är inte lätt så här års, detta kombineras ju med tidskrävande vinterkläder…

Lämna en kommentar

Jag slutförde “Zombies, Run! 5k”!

Publicerat den 28 november 2015

Idag sprang jag det sista passet i mitt zombie-apokalyps-äventyrs-träningsprogram för att komma upp till 5 km. Idag var uppgiften helt enkelt: spring 5 km. Men man mäter tid och inte distans, så jag sprang så länge berättelsen var igång och kom upp i över 6 km = nytt distansrekord för mig (6,49 km enligt ZR5K, 6,25km enligt jogg.se…).

Här är min sammanställning:

zr5k

Det är alltså ett 8-veckorsprogram och jag behövde 14 veckor, pga uppehåll av olika anledningar. Men jag är nöjd att ha genomfört det över huvud taget.

Så här blev det:

(v. 34: sprang ett intro-pass till programmet med lite bakgrundshistoria)
v. 35: v. 1
v. 36: v. 2 pass 1-2 + Hagaloppet
v. 37: v. 2 pass 3
v. 38: v. 3
v. 39: – (sjuk)
v. 40: v. 4
v. 41: v. 5
v. 42: – (hostig)
v. 43: v. 6
v. 44: v. 7
v. 45: – (paus för ont i smalben + allmänt ej på topp)
v. 46: –
v. 47: – (mjukstart med en liten löprunda utanför programmet)
v. 49: v. 8

(att smeta ut träningsvecka 2 över två veckor pga Hagaloppet var ett planerat uppehåll, resten ofrivilliga)

Skönt att jag lyckades rycka upp mig och slutföra på rätt sida av den värsta vintern. Men jag har provat att springa i minusgrader nu i alla fall och det gick ju faktiskt det med.

Jag vill verkligen fortsätta springa, men jag är inte säker på hur jag ska göra framöver. Det har ju varit väldigt smidigt att ha ett program att följa. Jag hoppas att jag ska klara att fortsätta springa ute ett tag till, men jag antar att jag tar uppehåll när det blir för vintrigt. Löpband finns ju, förstås.

Nåväl. Jag är nyfiken på att fortsätta med Zombies, Run!, som är fortsättningen, men jag är också väldigt sugen på att slippa springa med hörlurar. Jag är sugen på att öka distansen, men kanske borde försöka jobba upp lite hastighet först..? Jag är verkligen inte snabb.

Hoppas att jag är en sån som springer nu.

Lämna en kommentar

Familjefotografering 2015 – alla bilder

Publicerat den 26 november 2015

Sådär. Nu finns bilderna här:

» ‘Familjefotografering 2015’ på Flickr

Jag har också samlat varje års officiella familjebild här:

» ‘Familjefoton’ på Flickr

Jag är extra nöjd med att Sander tinade upp en stund där i mitten av fotograferingssessionen. Man ser på bilderna att han är skeptisk först, sen kommer igång och är glad och spexar och sen har fått nog. Men däremellan blev det ju ett par kanonfina bilder på honom, både själv och med Ava.

Både jag och Ava har hår på utväxt i denna fotografering, men det stör mig inte så mycket som jag kanske hade befarat (att mitt hår skulle göra i alla fall).

Ava har en jättelös framtand som sitter alldeles snett. Nu har hon ju en jätteglugg i stället… det hade nästan varit roligare att få med det på fotograferingen, men jag gillar konceptet att det blir som det är just då, en snapshot av verkligheten.

Sander hade ju ett rött märke i pannan också från att ha ramlat, det syns här och var. Men tur där att vi inte fotograferade någon vecka tidigare, som först var meningen…

Lämna en kommentar

Ava har levlat i läsning

Publicerat den 26 november 2015

Den_magiska_kulan_ABCAvas klass läser ett kapitel i Den magiska kulan av Mats Wänblad som läsläxa varje vecka. Den finns i tre olika svårighetsnivåer, alltså samma berättelse fast olika mycket text. Jättesmart ju!

Här finns smakprov (kul att jämföra!):

Ava började med den röda mittemellannivåboken. Igår kom hon hem med den gröna boken, som hon längtat efter att få byta upp sig till. Nu är det ganska mycket text, faktiskt!

Intressant att fröken gör samma bedömning som vi, vi hade just bestämt att Ava ska prova att läsa nästa LasseMaja-bok själv efter att jag högläst ut den nuvarande. Jag ska i stället börja läsa Doktor Proktors pruttpulver. :) Hon läser ut sina enklare böcker (Familjen Monstersson nu senast) så fort att det börjar kännas löjligt att köpa dem…

IMG_20151126_084333
Läsläxan till på onsdag är kapitel 10.

Det är väldigt roligt när ens barn börjar läsa, tycker jag. Jag är mycket stolt!

1 kommentar

Familjebilden 2015

Publicerat den 24 november 2015

Hann få den redigerade bilden ikväll! Så tadaa, här är Familjebilden 2015:

Familjebilden 2015

Fotograf: Erkki Alvenmod, alvenmod.se.

En annan kväll lägger jag upp allt på Flickr, visar mer och gör mina traditionella jämförelser från år till år. Nu är det dags att sova.

PS: Bilden är egentligen en kombination av två. Jag och barnen kommer från en bild och Jonas kommer från en annan. Han tittade på oss i stället för i kameran, nämligen. Det var den korrigeringen jag väntade på + att Jonas hade lite märkligt mycket blänk i pannan från två studioblixtar.

1 kommentar

Konferens på Sånga-Säby

Publicerat den 23 november 2015

Måndag-tisdag i förra veckan var jag iväg på konferens med min nya grupp på jobbet. Det har omorganiserats en del och hela mitt Live-team har bytt chef och fått en drös nya gruppkollegor. De flesta grupperna hade kickoff-konferens samtidigt, men på olika ställen, för att sedan sammanstråla för en gemensam middag på tisdagskvällen.

Min nya gruppchef, som heter Björn, höll vår destination hemlig in i det sista. Det visade sig att transporten var minst lika spektakulär som destinationen. Vid kajen ett stenkast från kontoret väntade en riktigt häftig båt. I brist på lämplig vokabulär att beskriva den stjäl jag helt fräckt två bilder från chefens Instagram (ser ni mig?):

Jobbkonferens: Båten (stulna bilder från chefens Instagram)

Vi gled fram genom mörkret i 2,5 timme och hoppade sedan i land på en brygga i ännu mera mörker… och regn. Så det var rätt skönt att komma in sen.

Destinationen var Sånga-Säby, där jag även var med Acando för tre år sedan.

Vi åt god middag och sedan sov jag gott. Delade rum, men hade i alla fall enkelsängar (tar inte sånt för givet efter tidigare jobbkonferenser…). Sov i den här byggnaden denna gång, inte samma som förra:

Jobbkonferens: Sånga-Säby

Dagen därpå var det ju väldigt trevligt att se stället i dagsljus:

Jobbkonferens: Sånga-Säby

Vi hade konferenspass med OSTar, som blev riktigt bra. Jag initierade en diskussion om “doing good”, dvs hur företaget kan hjälpa behövande (allt från att promota blodgivning till att anställa flyktingar etc) och handla etiskt (inte jobba med oetiska företag, t.ex.) med mera. Vi pratade också en del om vad vi kan hitta på att göra med den nya gruppkonstellationen.

Det fanns lite tid till valfria sysslor och vi var några stycken som gav oss ut och sprang. Jag hade haft ett litet uppehåll, så det var skönt att komma igång igen så smått.

Färden tillbaka till stan var inte riktigt lika glamourös som färden ut, vi åkte tre SL-bussar och tunnelbana, med mellanlandning på Bishop’s Arms för att fördriva lite tid innan det var dags för middag på nästa överraskningsdestination:

Jobbkonferens: Middag på Vasamuseet

Tadaa, Vasamuseet! Coolt! Vi fick en liten guidad tur också.

 

Lämna en kommentar