Helenas dagar Inlägg

Älskade, älskade barn, tänk att du redan är ett halvår gammal! Det känns stort!

Gör:
Vill vara med och se allt och förstås ta på och smaka på allt! Det har blivit riktigt svårt att göra saker samtidigt som man håller honom i famnen. Att äta med honom i knät är nästan helt omöjligt nu, för han fullkomligt attackerar maten. Han har satt handen i färssås och slagit till min matlåda (inte så flådiga luncher, alltid) så att den hoppat iväg. När vi åt lunch hos mormor och morfar hade mormor dukat med tabletter, men jag fick ta bort min, det gick ju inte alls. Hemma lägger jag honom alltid i babygymmet när jag ska äta, men jag får snabba på innan han ledsnar.

Kan sitta med stöd i matstolen och hålla sig sysselsatt med något att smaka på, men han blir ganska snabbt frustrerad när det blir svårt, så än så länge ger det inte direkt hinkvis med matro för min del.

Rör på sig mer och mer, har till exempel tagit sig ur babygymmet. Men han har inte riktigt kommit på att han skulle kunna upprepa rullningar för att tillryggalägga längre distanser.

Jag använde enbart bärselen under stor del av denna månad, eftersom han bara skrek i vagnen och bärselen gick så mycket bättre. Men nu har jag börjat ha honom halvsittande i vagnen och det går ganska bra. Men fortfarande blir det ofta att bära honom på slutet…

Livet känns lite lättare nu när det äntligen är vår och det faktiskt går att amma ute! Har till och med gått med på att gå till parken nära dagis efter hämtning, det har Ava uppskattat mycket och det har gått helt okej med Sander också.

Han ääälskar att stå! Vi har en liten tradition när jag byter om till pyjamas på honom. När jag tagit av honom strumporna ställer jag honom upp på skötbordet (ja, jag håller i honom, förstås) och då skrattar han. Det verkar vara extra roligt när han känner underlaget med fötterna.

Han har blivit mer och mer stadig och behöver inte särskilt mycket stöd när han står. Man kan hålla honom i midjan, eller hålla i hans händer framför kroppen. Fast oftast håller jag honom under armarna, det är ju ändå lättast.

Har tandsprickning, tydligen. Första tanden har kikat fram.

Stående bäbisen!

Säger:
Massor av små söta ljud! Det märks tydligt att “pratet” är det första som försvinner när någonting inte är bra. Därför känns det så härligt att höra honom ligga och gurgla och hoa.

Äter:
Fortfarande mest amning, men det känns äntligen som att gröten går bra! Inte så att han alltid äter mycket, det kan variera, men han gapar så fint och äter villigt utan att gnälla. Det känns som att det började i samband med att jag började servera gröten med en klick av min hemmagjorda aprikospuré, men det kan förstås vara ett sammanträffande.

Amningen känns bra och jag fortsätter gärna ett tag till, även om jag har lite slagsida pga ett bättre och ett sämre bröst. Dessutom har han lagt sig till med ovanan att vilja gripa tag i bröstet med handen när han äter. Det vill säga borra in sina vassa naglar i det. AJ. Röda strimmor…

Killen gillar kex.

Han brukar alltså få en portion gröt på kvällen efter att vi andra ätit middag. Utöver det har vi inga särskilda rutiner utan testar något någon gång ibland, inte riktigt varje dag men ganska ofta. Det blir inga stora mängder av något, men han har i alla fall provat lite allt möjligt. Puréer har väl gått sådär. Han har smakat det mesta jag bjudit på, men inte velat ha så mycket mer än just en smak. Det han gillat mest är “babyyoghurt” jag gör genom att mixa silkestofu med fruktpuré (katrinplommon/äpple i detta fall, en köpevariant), det har jag kunnat skeda i honom flera skedar av. Även äppelpuré har gått fint, både hemmafinrivet äpple och köpe-äppelpuré. Han gillade att äta mosad banan, men blev förstoppad av det, så det var inte så roligt. För några dagar sedan vågade jag “levla” lite och börja öva plockmat: Majskrokar gick hem, men jag ledsnade på klistret efter två gånger och nu får Ava äta upp dem… Smörgåsrån är också poppis, men han blir ganska frustrerad när det inte riktigt går som han vill. Jag låter honom ändå hellre öva med dem, för de är lättare att tvätta av (det är ju för hans skull också, inte bara jag som är lat). Till slut vågade jag även ge honom mjukkokt broccoli, alltså ett helt träd. Det tyckte han var skoj och han smakade bra, även om det mesta hamnade någon annanstans än i magen… Men det är ju som det ska vara, mycket spill är att räkna med när pysslingar börjar öva mat.

Jag ska nog prova att göra en till omgång palsternackspuré eller så, men är intresset lika svalt som innan så ska jag repa mod till att ge honom mjukkokta palsternacksstavar och liknande i stället. Jo, lite läskigt tycker jag att det är, men majskrokar, kex och broccoli har ju faktiskt gått bra i alla fall!

Mmmm, aprikospuré…

Det känns som att det går bra, men vi har inget “facit” ännu då 6-månaderskontrollen hos BVC-läkaren inte är förrän 30 maj! Oj, det var först nu jag insåg att det faktiskt är nästan en månad kvar… menmen, det blir väl bra. Eller så får jag ringa och boka extra väg-å-mät.

Sover:

Läggning 18.30-19 ungefär. Då ligger jag och ammar till en sisådär 21… Eller ibland kommer jag loss rätt fort, men då kan jag vara ganska säker på att han ropar efter bara några minuter. Men jag brukar kunna göra egna saker i en timme eller två (oftast någonting däremellan) på kvällen. Ibland lägger jag mig för att han vaknar och skriker, ibland för att det helt enkelt blir sent. Samsover hela natten.

Ammar några gånger under natten, men jag håller inte riktigt koll på antal tillfällen och klockslag och sånt. Jag ser inte ens någon klocka under natten.

Ava är inne i en period när hon vaknar klockan 5 (!) varje morgon och då väcker hon ofta allihop. Men ibland kan Sander sova lite längre. Vi brukar gå upp någon gång mellan 05.30-06.30 för det mesta.

08.30 går vi till förskolan och då brukar Sander oftast sova i uppemot en timme. Skiter det sig sover vi när vi kommer hem i stället.

Någon gång under dagen ligger vi och sover tillsammans, men vi har ingen exakt tid för det.

14.30 går vi till förskolan igen och då finns åter möjlighet att sova i en timme eller så.

Alltså: 3 tupplurar under dagen om ca 3 timmar totalt känns som ett rimligt genomsnitt. Men det kan variera, särskilt om det är helg.

Det känns rätt bra, när det går bra. Det gick mindre bra när han hade problem med magen (förstoppning). Då kom han inte till ro på kvällen, men sov faktiskt till slut bra på natten ändå. Men det var trist att försöka söva honom utan att det gick. Det kan såklart vara frustrerande nu också, jag menar han verkar ju somna nästan direkt fast med bröstet i munnen, men jag måste ligga kvar tills han somnat ordentligt. Och jag sover såklart alldeles för lite.

Bekymmer:
Fick förstoppning efter att ha ätit banan. Inte så roligt, men det löste sig ju till slut (hehe). Annars har det gått bra med maten och magen, vad jag märkt.

Förkylningarna kommer och går, omöjligt att undvika med förskolebarn.

Ögonklegget är borta, liksom skorven.

Har på sig:

Storlek 68. Typ. Fast jag har plockat fram alla 74 också, eftersom han kan ha de flesta av dem med, och flera 62:or funkar fortfarande. Faktiskt funkar en body i 50/56 också (felmärkt?) och en pyjamas i 80 (kort kropp, långa ben och armar…). Har även lagt undan urvuxna 74:or. Det är inte lätt det där med storlekar… Men just nu har han i alla fall löjligt mycket kläder, i och med att jag fick panik och insåg att 74:orna inte var så stora som jag trodde…

Blöjorna är fortfarande Pampers New Baby storlek 3.

Axplock av kläder som används just nu.

Se även:
Sander: 1 mån 2 mån 3 mån 4 mån 5 mån
Ava: 1 mån 2 mån 3 mån 6 mån 9 mån 10 mån 11 mån

Lämna en kommentar

Idag när Sander gnagde lite på mitt finger kände jag att något rispade mot det. Tog en titt och jodå, där var den första tanden! Den vänstra nedre framtanden syns som en ljus strimma i tandköttet.

Det blir en fotoutmaning att försöka föreviga tanden innan den vuxit upp helt.

Känns lite läskigt att amma någon med tänder, men folk har ju lyckats…

Lämna en kommentar