Helenas dagar Inlägg

Idag har jag varit på skrivarkurs ledd av inga mindre än Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck. Åååh, peppen! Och åååh, mersmaken på att träffa andra skrivmänniskor och prata skrivande! Och lite mera ååh! Åååh!

Men nu sitter jag här och har ångest ändå. Vill skriva, men hur ta mig tid? Vill skriva, men vad? Rimligtvis borde jag ju ta itu med något av mina befintliga utkast. Jag har ju flera, men det är främst två jag väljer mellan. Jag har öppnat båda dokumenten och bläddrat lite. Båda är tänkta för mellanstadieåldern. Det första, som vi kan kalla Ella handlar om Ella vars bästa kompis Cecilia flyttar vilket leder till att Ella förlorar sin självklara plats i tillvaron. Det andra, som vi kan kalla Paloma är lite mer spektakulärt: Paloma och hennes lillebror Niño vaknar en morgon och upptäcker att resten av staden sover. Som i går inte att väcka. Det är dags att gå till skola och dagis, men ute är gatorna öde. Och så måste de rädda världen, typ.

Ytterligare ett alternativ är ju att skriva något nytt. Jag går till exempel runt och är sugen på att skriva någonting som utspelar sig bland IT-konsulter, dvs i min arbetsmiljö. Något vuxet och seriöst, fast lättsamt. Det största problemet med det är väl att jag mest har lite lösryckta idéer och karaktärsfragment och alls ingen plott. Och det känns ju vettigare att försöka avsluta det jag påbörjat någon gång i stället för att hoppa in i något nytt så fort det blir tungt. Men jag kan ju låta den här idén ligga och gro lite också.

Men nu alltså. Ella eller Paloma? Båda är i stadiet första utkast som behöver Något för att Bli Något, om ni förstår. Ella har jag inte rört på länge, Paloma har jag pillat i förhållandevis nyligen ändå och tankebollat mer på sistone.

När jag öppnade Ella nu hade jag fått tillräckligt stor distans för att bättre förstå varför den känns som ett långt synopsis och inte som en bok. Texten är verkligen inte alls färdigutvecklad. Jag har fått fram en tidslinje och ett antal bra scener och jag tror att jag skulle kunna sy ihop dem till en vettig historia om jag helt enkelt börjar skriva om alltihop från början och ser utkastet som det förvuxna synopsis det är. Kanske.

Paloma känns betydligt bättre skriven, men det behövs en hel del jobb med både karaktärer och konflikter. Och det är ju fullt möjligt att den känns bättre skriven för att jag inte fått distans till den ännu, men det skulle ju också kunna vara så att jag utvecklats, eftersom jag skrev den efter Ella. Kan ju hoppas på det i alla fall.

Ella är mer karaktärsdriven och Paloma mer plottdriven. Just nu känner jag mig sugen på att försöka skriva karaktärsdrivet. Tror jag. Kanske. Åh, obeslutsamhet, låt mig vara! Samtidigt är Paloma lite mer spektakulär och det känns som att det är mindre jobb kvar där.

Hmm.

Ella? Paloma? Ella? Paloma? Ella? Paloma?

Gnyyyyy!