Bröllopskläderna hämtade + axelbekymmer

Idag ägnade jag förmiddagen åt att tvätta och åkte sedan in till stan för att träffa Jonas till Järntorget och plocka upp våra bröllopskläder (som vi inte alls har någon bra plats för i lägenheten, vad gör man av dem egentligen?!). Jonas var såå snygg i sin frack! *slurp* Min klänning hade såklart kunnat vara bättre, men den hade verkligen kunnat vara oerhört mycket sämre också… med tanke på allt härj. Jag ångrar inte att jag stod på mig angående att vägra stoppa i skumgummimeloner.

Sen var det det där med axlarna… Det har blivit dundersommar, om det nu har undgått någon. Och jag ska alltså försöka att vistas ute i enbart antingen bara axlar eller långärmat, för att inte ha konstig solbränna till min axelbandslösa brudklänning. Det är inte så lätt! I fredags var jag ute på stan jättelänge i min enda tubtopp och brände såklart axlarna lite lagom röda och svidande. Mina försök att hitta ytterligare axelbandslösa klädesplagg resulterade endast i en klänning, som förvisso inte är riktigt bandlös men vars band nog går att stoppa ner i klänningen så länge och använda först efter bröllopet… Nåväl, det var en enkel lila (mer lila än bildens något blå färg…) klänning från H&M:

Så var jag ju tvungen att ha mina saker i någonting också. Ryggsäcken gick bort, av axelskälet. Alla mina andra väskor har axelremmar, så det funkade inte heller. Således packade jag mina pinaler i en skitig tygkasse med handikappinstitutets logga och tog det som en av mina shoppinguppgifter att hitta en väska man kan bära i handen eller på armen såväl som över axeln. Tadaa:

Det var ju inte det enklaste, precis. Hur kan det vara så dyrt med väskor? Jag skojar inte när jag säger att detta var den enda som uppfyllde mina krav och samtidigt kostade under 200 kronor. Gillar den, men den känns såklart mycket tyngre än en ryggsäck gör med motsvarande packning… och varje gång jag har annat än ryggsäck saknar jag verkligen det praktiska i att kunna handla på hemvägen och trolla bort mjölkpaketen från vikten genom att slänga upp dem på ryggen.

Brudklänning till justering & övriga bröllopsbestyr

Idag har vi uträttat bröllopsärenden. Först var vi på Remanns för justeringar av brudklänningen. Ojojoj, så jobbigt det blev då. Två personer stod där och gjorde sitt bästa för att övertyga mig om att bysten på klänningen inte behövde sys in utan lösningen var att stoppa den full av skumgummi. Annars skulle det bli helt fel form på klänningen (det vill säga att den skulle få min kroppsform…). När de visade hur de tyckte att det skulle göras med hjälp av nålar och inlägg såg det verkligen inte ett dugg bättre ut, bara sämre. En stor kudde längst fram, synbart inte en del av mig, ett glapp mellan mig och ”bysten”. Till slut visade han hur det blev när han nålade in bysten och visade tydligt att han inte tyckte att det var acceptabelt. Fast jag stod på mig, jag ville hellre ha det så. Eftersom det var helt emot deras rekommendationer skrev de det på kvittot och sa att det var på min egen risk. Fast när jag väl bestämt mig slutgiltigt sa killen såklart plötsligt att ”det kommer att bli jättebra”.

Givetvis är jag lite nervös, fast han sa åt mig att inte vara det. Men det hade jag varit även om jag följt deras rekommendationer. Jag skulle inte trivas med plötslig dunderbyst. Jag ser inte ut så och så som de visade följde den inte alls kroppens linjer, det såg bara skumt (haha, skumgummi… eh…) ut.

Kan inte låta bli att tänka på min festeristklänning som verkligen var hemsk framtill. Inte för rymlig egentligen, men bystskärningen satt alldeles för långt ner. Justerade den till slut, men till en början var den allt annat än smickrande för min figur. Vad ska det bli av min brudklänning? Kommer den att bli fel också? Eller kommer den bara att bli ”fel”, det vill säga ”jag”? Jag hoppas det.

Jag hade nog brutit ihop av det här för ett par år sen… Okej, visst fick jag en klump i halsen idag också, men jag orkar ändå fnysa åt spektaklet litegrann trots att hela situationen var en enda stor kritik mot min kropp. Som jag sa till killen: Det är väl klart att det skulle se bättre ut med större byst. Det är väl klart att jag skulle se bättre ut med större byst. Men nu är det så här jag ser ut.

11 juni får jag visshet… (preliminärt)

Nästa ärende var betydligt lättare. Så orättvist lätt. Vi gick in till herrdelen av butiken och frågade om frack till Jonas. Mannen hämtade, Jonas provade lite snabbt och så var det klart. Alla tillbehör medföljer paketet och när rätt storlek av allt har beställts in ska vi tillbaka och prova allt och kanske justera ärmlängd lite om det behövs. Frackbyxorna hade justeringsmojänger i sidan så smala Jonas fick dem åtdragna litegrann och sen satt byxorna perfekt. Ibland önskar man ju att man var man…

Sen kikade vi in på Teas och jag köpte ett hekto munkte som jag återkommer med ett Provsmakat-inlägg om senare…

Efter det gick vi till eXter Smycken och klurade vidare på ringar. Det var inte så enkelt som vi hade hoppats, ringarna vi tittade på kunde inte anpassas att passa ihop med våra förlovningsringar. Kanske gör vi så att vi bara har på oss vigselringarna framöver. Vi får se, vi ska fundera över helgen åtminstone.

Sen fikade vi och åt en väldigt nyttig frukost *ährrrm* på Jacobs café.

Vi gifter oss 07-07-07!

Den observante kunde notera att ordfrontsvinnaren i förra inlägget benämndes Jonas Ferry och inte Jonas Karlsson. Vi gifter oss nämligen i sommar och kommer att ta mitt efternamn. Han heter inte Ferry ännu, men tyckte det var bäst att inleda sin karriär som publicerad författare under sitt snart antagna namn. Dessutom finns det ju redan en skådespelare och novellförfattare som heter just Jonas Karlsson.

Datumet är nyligen spikat till det snygga 07-07-07 och platsen blir Vittviks herrgård utanför Valdemarsvik (se länken för information och bilder). Det blir ett litet bröllop med max 40 sittande (matsalens gräns) och vi är just nu uppe i ångesten att bestämma vilka som ska bjudas och inte. Vi har berättat nyheten för några av de självklara gästerna, men inte för alla. Jag ville egentligen berätta för alla innan jag skrev här, men nu kunde jag inte låta bli att skriva om Jonas vinst vilket i och med namnbytet avslöjar nyheten ändå.

Igår köpte vi en brudklänning… Jag har hittat en bild online på rätt modell, fast fel färg. Min klänning är alltså vit och inte röd, men här är klänningen. Den måste sys om en del, förstås.

Så nu vet ni en av sakerna jag menat när jag sagt att jag har fullt upp med skola och en del annat. :)