STHLM10 och beslut om nya löparskor

Loppet

I torsdags sprang jag STHLM10! Jag har ju haft problem med mina fötter och framför allt med domnande tår på högerfoten. Dessutom har jag känt det även till vardags på sistone. Så jag var lite nervös att jag kanske gjorde något dumt när jag gav mig iväg för att springa en hel jäkla mil med dessa fötter. Men lyckligtvis blev det inte värre än tidigare i alla fall. Det vill säga, det var inte bra, men inte värre än Kungsholmen runt eller Vegoloppet i alla fall… Men av mina tre millopp blev det inte helt oväntat det långsammaste på 1:06:10. Nåväl, jag var mest glad att ta mig runt utan alltför mycket obehag, men det hade ju varit kul att verkligen kunna satsa på målet att klara milen på max en timme.

Medalj 2 av 4 i STHLM Challenge!

Så här gick banan:

Det var ett fint lopp och bra väder. Kul att springa på andra sidan vattnet. Allra roligast var nog att springa på Långholmen, där jag aldrig varit! Fast vid det laget var fötterna rätt jobbiga… Utöver det så var det enda negativa att det faktiskt var riktigt trångt ibland, det hade jag inte riktigt väntat mig. Kändes mycket mer trångt än Kungsholmen runt. Jobbigt när man inte kan styra sin fart.

Loppet blev det första jag sprang för klubben Vegan Runners IK, som jag gick med i efter Vegoloppet. :) Kul att ha en klubb. Mitt syfte med det är mest att visa fler människor att det finns veganer och att veganer springer. Jag var lite kluven om jag skulle gå med eftersom det kan finnas en poäng med att visa att veganer springer bra, vilket jag ju knappast gör, men äsch, jag var välkommen och jag gick med. Ska förhoppningsvis promota ännu lite mer genom att springa runt i en av deras tröjor så småningom.

Skorna

Nu har jag i alla fall bestämt mig för att köpa nya skor. Hade stuckit redan igår om jag inte haft så ömma fötter… men nu blir det på onsdag, då det passade schemamässigt. Jag är nämligen ganska övertygad om att mina Asics Gel Convector 2 är för små. Tårna tar emot när jag sprungit ett tag (fötterna sväller ju) och då är det inte konstigt att de domnar bort medan jag springer och blir tokigt ömma framtill efteråt. Märkligt bara att jag inte fattat det tidigare, men det har inte alltid varit riktigt lika illa (även om jag har noterat att jag fått förhårdnader på tåspetsarna, vilket också låter som en varningssignal).

Pronationsstödet har jag ju varit tveksam till hela tiden. Jag tycker att jag springer tydligt på utsidan av fötterna (i alla fall i dessa skor, vet inte hur mycket skor påverkar egentligen). Men angående det har jag mest känt att det är svårt att veta om det verkligen är fel och om det verkligen spelar någon roll. För små skor är liksom mer uppenbart fel.

Jag köpte skorna 2015-08-10, alltså för 1 år och 10 månader sedan. Jag har sprungit 703,5 km i dem enligt jogg.se, där jag bokför mina pass. Jag har förstås gått i dem en del utöver det. De borde ha mer att ge, men inte till mina fötter! Känns skönt att jag bestämt mig efter att ha våndats egentligen ända sedan jag köpte dem. Kanske kan skänka dem till re:activate eller dylikt.

Relaterade inlägg:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *