Första steget mot Den stora ommöbleringen

Idag testar jag att använda Ivar-hyllan som skrivbord. Vi tror att den skulle gå att knöka in i sovrummet, men innan vi provar tänkte jag testa om det känns ok att sitta så. Preliminärt säger jag ja. Det är klart mindre bordsyta än tidigare och ytan är obehagligt sträv, men det kanske kan gå att leva med (tills barnen är utflugna och jag kan återerövra ett rum)… Särskilt som att vi inte har någon extern skärm som kräver plats längre, den har slutat fungera. Känns lite inte som prio 1 att köpa ny även om det är trevligt att ha.

Anledningen till experimentet är alltså att barnen ska få varsitt rum. Ava ska flytta in i det som nu är kontoret och vårt sovrum ska få en kontorsplats. Fåtöljen i kontoret får byta plats med bokhyllan i vardagsrummet (hej då avskilda läshörn…). Ava ska få ny loftsäng/skrivbord/skåp-kombo.

Den största utmaningen är alla SAKER som också finns i kontoret.

Nu är det visserligen lite extremt, eftersom kontoret används som mellanlagring av grovsopor i väntan på att vårt soprum ska öppna igen… Så här fint är det:

Den vita skrivaren stod alltså tidigare i hyllan som nu blivit skrivbord och den vita hurtsen som nu står intill garderoben stod under nuvarande skrivbordsskivan. Det mesta av det som står på golvet under stringhyllan väntar på soprummet.

Målningarna på garderoben hade kunnat vara Sanders, men de är Avas… Suttit länge…

Det känns som ett stort och jobbigt projekt som såklart innebär försämring för mig och Jonas, men det känns som en bra grej att kunna ge Ava ett eget rum. Det får väga upp.

Men vi lär ju möblera om så fort barnen flyttar till studentboende… För mig var det väldigt lyxigt att jag hade kvar mitt rum långt efter att jag egentligen flyttat (jag har fortfarande mycket saker där…), framförallt då när jag åkte “hemhem” på lov och så, men vi har ju inte lika mycket yta som mina föräldrar…