Ack grymma värld…

Just när man sitter här och tycker som mest synd om sig själv så inser man att oj, det kunde vara värre. Visserligen blåste det så jag nästan ramlade omkull (och svinkallt därtill) när jag gick hit från bussen, men en halv minut efter att jag kommit in VRÅLSNÖADE det ungefär så länge som promenaden tar… ni ser, jag har i alla fall tajming. Fast det beror förstås på i vilket avseende… kom 8.22 till Danderyd, bussen går 8.20… fick vänta till 8.50 och det är KALLT där för alla dörrar öppnas jämt… men jag hade ju i alla fall min kära Bridget att läsa om.

Åkte alltså hem igår… rätt skönt att sluta klockan 2, särskilt eftersom jag var halvdöd typ. Träffade Matilda på T-Centralen och satt med henne på tåget! Festligt… Sen hade jag körlektion, men reagerade lite trögt på det mesta eftersom jag som sagt var halvdöd… lite synd när det var sista lektionen med Thomas innan uppkörning 2, han som e så cool.

Middag hemma… William tyckte att mammas nya kylskåpsmagneter var jättespännande. :) Mammas direkta reaktion på min redogörelse för mitt illamående etc. var såklart “Du är väl inte gravid?” Hmm… borde inte vara det. Fast hon sa det nog mest för att få tillfälle att kolla om jag äter mina piller som en snäll flicka. :)

Fick skjuts av farfar i morse… tog 6.55-tåget i stället för 6.14… eftersom Ingrid ju ändå sagt att jag kunde komma lite senare. Hade det inte varit för de förbaskade 2 minutrarna i D-ryd hade jag bara kommit en buss senare… (“en buss” = ny, varierbar (beroende på rådande omständigheter) tidsenhet)

*spärrar upp ögonen* Jag har snart vaknat, det är säkert!