Integritet och tågfolk

Hjälp, i morse blev JAG slumputvald för TIM-kortskontroll. Just JAG! Inte han som satt bredvid… inte alla andra i vagnen. JAG. På nåt vis känns det som en integritetskränkning, även om det naturligtvis skulle vara rådumt av dem att aldrig kolla… jag har lyckats åka utan att betala 2 gånger. (Har iofs aldrig strävat efter det, men när jag sprungit som en galning till tåget och i princip hoppat på i farten hinner jag ju inte vifta med kortet framför TIMgrunkojängen och inte fasen SÄGER man det när det kommer en konduktör och bara slänger en ointresserad blick på det lilla grå plastkortet)

Satt med en gammal klasskompis på tåget, en Susanne… Lite kul, hon har koll på precis dem som jag inte har koll på och tvärt om. Illustrerar kanske att vår klass var en aning grupperad. Gamla goa Na3c alltså. Sen framme i Nyköping träffade jag Karin Larsson! Hon väntade på en kompis, de skulle ut och resa imorrn… orättvist. Nåja, jag har ju äventyret (?) Stockholm att se fram emot i alla fall. Eller är jag mitt uppe i det kanske?