MUCK!

Igår längtade jag hela dagen efter att få åka hem… När jag till slut kom så långt som till Solna, missade jag givetvis PRECIS två tänkbara bussar. Gick ner till tunnelbanan, men ångrade mig och åkte upp igen, nästa buss skulle ju komma snart. :) På väg upp tänkte jag att det vore trevligt att köpa en ros till David, men avfärdade idén eftersom jag inte skulle hinna jaga rätt på en sån på 4 minuter… Men vad ser jag när jag kommer upp… jo, de vanliga skräpstånden är borta och ersatta av stånd med frukt och… blommor! Som ett under räckte också mina pengar till en stor, röd ros…

Hemma firade vi muckarbarnet med “tårta” efter middagen. Fast vi låtsades bara att det var tårta, egentligen var det ju glass. Blev så mycket tårta över förra gången vi gjorde… David fick paket av mig också, skiva o kalsonger. :)

Fast det var kanske inte riktigt den där glada firarstämningen ändå… David förkyld och deppig över allt han vill, men inte hinner göra, MaC-ångest mm… jag mensvärk o allmänt seg… nåja. I såna situationer, när man själv inte är på topp, kan det vara lite jobbigt att se David o Ellinor skratta tillsammans… hum, jag brukar koka ihop små “dagmardrömmar” om hur de blir kära och blir tillsammans fast vi bor tillsammans alla tre… och David flyttar ut till Ellinor och jag hör loftsängen gnissla nätterna igenom. :) Fånigt… jag vet ju att han älskar mig… men ibland kan man inte låta bli att tänka dumt… och ibland känns saker o ting dumma… men man kan väl inte vara på topp jämt?

David somnade som en stock strax efter 9, jag blev tvungen att gå upp en stund igen och titta på TV… jag var jättevaken och så tog ju David givetvis upp typ 90% av vår lilla 90-säng, svårt att sova då om man inte ens är trött. :)