London

Nu har jag inte skrivit på länge eftersom jag ägnat tiden åt att åka till London, samt att flytta… detta är mitt Londoninlägg i efterskott!

21-27 juli åkte jag, Veronica och Alva till London, där vi bodde i Finsbury Park hos Noah och hans huskompisar. Det var ju Johanna vi främst skulle hälsa på, men i hennes lilla hyrda rum gick det inte att ha gäster. Hos Noah var det jättebra att bo, så det gjorde absolut ingenting.

På torsdagen var det min födelsedag och vi åkte till Alberts Caffè Nero och hälsade på. Albert är alltså min gamla jobbarkompis i London, vi jobbade på ett annat Caffè Nero tillsammans. Blev bjudna på kaffe och kaka, mysigt. Sen åkte vi in till stan, gick runt lite, åt medhavd pastasallad i något parkliknande och gick på puben! Våran gamla stammispub, Shakespeares Head på Carnaby Street! Alltid lika mysigt… Fick sällskap av Johannas gode vän Keith och Alvas gamla jobbarkompis Oskar.

På fredagen hade vi picnic i Hampstead Heath, kanske det bästa stället i London… ett jättestort parkområde med känsla av riktig natur och fin utsikt över staden. På kvällen hamnade vi på utestället Oxygen vid Leicester Square. Trots namnet var det fruktansvärt ont om syre i lokalen, men det blev bättre när vi satte oss vid ett bord precis vid ingången…

På lördagen inledde vi kvällen med grillfest hos Noah med diverse engelsmän och åkte sedan till Kristin och Tessan för att förfesta vidare ett tag innan det var dags att åka till favoritklubben After Skool. Tyvärr blev kvällen inte så lyckad… Alva glömde favoritjackan på bussen, vi kom sent till klubben och upptäckte att de stängt av halva stället, nu fanns i princip bara ett dansgolv och inte alls den mysiga pubdelen.

Söndagen ägnades åt bakisvilande och inmundigande av fish & chips… Noah hyrde film på kvällen och vi var med och tittade, filmen var Love Actually.

På måndagen uträttade vi ärenden på egen hand, shoppade lite och jag åt såklart en macka på Caffè Nero… det på Regent Street den här gången, hade gärna åkt till mitt gamla café, men det fanns inte riktigt tid. På kvällen blev det puben igen, Noah var med ett tag och även ett par gamla jobbarkompisar till Alva. Sen var det klubbdags igen, denna gång Trash. Efter det en sväng förbi Johanna för att hämta väskorna vi lämnat där och sen raka vägen mot flygplatsen… vem behöver sova?

Kul att vara i London igen, men samtidigt romantiserar man minnet av det ganska mycket och glömmer besvärliga små detaljer som att mjölken smakar skit, att Oxford Street är alldeles för fullt av folk för att vara trevlig att vistas på och att toaletterna knappt går att spola. :) Dessutom var det ganska deprimerande att se att de har bytt ut ännu fler bussar mot de nya, mer vanliga bussarna. De gamla mysiga bussarna som är öppna bak anses tydligen inte lika säkra, men det är ju så oerhört praktiskt att kunna hoppa på var som helst om bara bussen står tillräckligt still (inga problem eftersom trafiken alltid är tät…).

Att komma till London känns alltid som att komma hem… det är med andra ord ungefär lika spännande som att komma till Nyköping, fast såklart mycket roligare. Nu har det ändå gått så mycket tid sedan jag bodde där att jag börjar glömma bort gatunamn och bussrutter och sånt där, så lite mer avlägset känns det ändå.

Detta var min avskedsresa till London… nu tänker jag inte längre försöka åka dit 1-2 gånger om året. Lite vemodigt… men det finns inte lika mycket att åka till längre, dessutom kostar det ju så mycket pengar. Jag vet inte när jag åker dit nästa gång…