Det där med brev…

Brev är väldigt roligt. Jag är lite kluven till Brevkollektivet, vars hemsida jag nyligen slumpsurfade in på; idén är att man med en viss frekvens ska skicka ett anonymt brev till någon som slumpas fram ur adressdatabasen. Man ska alltså försöka undvika att skriva något som avslöjar vem man är. Råkar man få skriva till samma person mer än en gång ska man inte låtsas om det. Man ska inte svara på breven man får, utan helt enkelt bara skicka lösryckta brev till lösryckta människor.

Det är som sagt väldigt roligt med brev. Men det känns som att större delen av vitsen går förlorad om man inte brevväxlar och bygger en brevrelation. Man får inte diskutera saker eller lära känna någon. Vad ska man skriva då? Jag är onekligen sugen på att gå med, men vad skulle jag skriva?

Tentan idag var maffig, elak och svårbegriplig. Jag svarade på alla frågor utom delfråga 1a, men är fortfarande långt ifrån säker på att jag tog tentan. Det var många frågor som jag “ljög” på, försökte verka övertygande i mina vilda gissningar och spekulationer. Hoppas att examinatorerna blir lika övertygade om mina kunskaper som jag inte är.

Dagens Liftarcitat:
“There is a theory which states that if ever anyone discovers exactly what the Universe is for and why it is here, it will instantly disappear and be replaced by something even more bizarre and inexplicable.
There is another which states that this has already happened.”