Hoppa till innehåll

Om samhällets syn på våldtäkt

Publicerat den 24 januari 2006

Nu har jag läst Katarina Wennstams två böcker om samhällets syn på våldtäkt och mer om dem finns på mina boksidor: Flickan och skulden och En riktig våldtäktsman. Man blir både fascinerad, illamående, ledsen, arg och uppgiven av dessa hemska berättelser.

Jag önskar att alla kunde fatta vad Wennstam säger: det är inte kvinnor som ska akta sig och begränsa sina liv, det är vissa män som ska sluta våldta! De många exempel Wennstam ger på skuldbeläggning av offret och glorifiering av gärningsmannen är fruktansvärt sorgliga.

Ibland är det så lätt att hata den här världen. Hur ska man kunna uppnå någon förbättring? Men man får inte ge upp…

Nåväl, mer på respektive boksida alltså. Jag ville mest säga här att rådande attityder rörande våldtäkt är såååå fel både mot kvinnor och män!

Publicerat iBöckerVardagsliv

5 kommentarer

  1. erm erm

    jag håller med om att en inställning i stil med: vi behöver inte göra något för att åtgärda problemet med våldtäkter om kvinnor låter bli att vara ute sent och slutar bära tighta jeans, är helt fel. däremot förändrar desvärre inte insikten om var ansvaret ligger det faktum att risken för våldtäkt ökar om du är ute i en centralt belägen park klockan 1:00. när jag själv följt debatten så är det rätt vanligt att folk drar felaktiga slutsatser rörande motiven en person som uppmanar kvinnor att ändra sitt beteende för att undvika våldtäkter kan ha.

    # 24 januari 2006 Svara
  2. Helena Helena

    erm, visst kan man i all välmening påpeka att ett visst mått av försiktighet är värt att iakttaga för alla människor. Men det är inte okej när det till och med i lagens ögon är en förmildrande omständighet för gärningsmannen att den våldtagna kvinnan hade kort kjol på sig, eller något annat fånigt. Och så tycks det tyvärr fungera. Killar blir också överfallna på stan, men inte hör man sägas om dem att “han borde inte varit ute så sent med så lite kläder” och ingen riktar heller generella uppmaningar till alla män att sluta vistas ensamma i centralt belägna parker klockan 1:00. I slutändan KAN inte gärningen skyllas på någon annan än gärningsmannen och att tänka “om offret bara inte…” är faktiskt fånigt.

    # 25 januari 2006 Svara
  3. erm erm

    nu handlade det specifikt om uppmaningar för att kvinnor ska undvika våldtäkt. risken för en man att bli våldtagen i en park klockan 1:00 på natten är så minimal att jämförelsen blir meningslös. i vilke fall som helst, män blir förmodligen generellt sett mindre uppmanade att förändra sitt beteende för att undvika överfall (även om jag inte sett några statistiska bevis på detta, jag utgår ifrån att sådant presenterats i böckerna du läst) men det behöver inte bara ha att göra med att ansvarsfrågan behandlas annorlunda när det gäller män. att bli våldtagen är, skulle JAG tro i alla fall, ofta betydligt värre än att åka på stryk, det handlar alltså om en betydligt större risk för psykiskt lidande när det gäller kvinnor. vidare har ju kvinnor av naturliga skäl en sämre förmåga att försvara sig själva. att undvika istället för att konfrontera blir viktigare. jag tycker för övrigt det är lite lustigt att du har fått upp ögonen för sånt här först nu på gamla dar :D. dom flesta brukar ju börja klaga på dom har problemen under sina gymnasieår.

    # 25 januari 2006 Svara
  4. Helena Helena

    OK, jag kan köpa att våldtäkt oftast ger mer psykiskt lidande och därför kanske är mer värt att akta sig för. Men samtidigt är det inte riktigt hållbart att ständigt gå runt och vara rädd och försiktig… Det detta egentligen handlar om är ju tendensen att skjuta skulden från gärningsmannen mot offret och det ger Wennstams böcker många exempel på. Till och med i rätten blir det förmildrande omständigheter att kvinnan var utmanande klädd, flirtade eller var så full att hon inte kunde ta vara på sig själv. Jag tycker att brottet borde vara lika stort oavsett dessa omständigheter. Dessutom finns attityden om mäns okuvliga sexualitet – att han skulle vara något sorts sexuellt djur som inte kan behärska sig när han väl blivit kåt, så kvinnor borde ju “akta sig” för att försätta honom i den situationen om de inte planerar att ge honom det han vill ha.

    Gamla dar, ja, vad säger man – mitt uppvaknande kom väl ganska sent. :) Framförallt dröjde det länge innan jag fick upp ögonen för hur orättvisa könsbilderna är och hur mycket skit man får ta för att man råkar tillhöra ett visst kön. JAG har tagit mycket skit, men nu har jag blivit medveten och överreagerar på nästan allting i stället, så här i efterskott. :)

    # 25 januari 2006 Svara
  5. Lars Einar Lars Einar

    Ett samhälle där majoriteten, det finns trots allt fler kvinnor än män, inte vågar gå ut vissa tider eller undviker vissa platser är sjukt nog. Dessutom kanske detta samhälle skulle börja med att ha sanktioner för våldtäkt. PÅ riktigt alltså. Väldigt få män får straff och polisen “glömmer” ofta att sätta på bandspelare på förhör etc. Kvinnor är aldrig “medskyldiga” till en våldtäkt, kanske är dax att slå fast det.

    # 28 januari 2006 Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *