The Sweet Hereafter

I ett litet samhälle i Canada händer det som inte får hända: en skolbuss är med i en fruktansvärd olycka och de flesta av barnen dör. Innan man vet ordet av kommer en advokat till byn och säger sig vilja hjälpa föräldrarna att kanalisera sin ilska, hitta den skyldige och förhindra att en liknande tragedi händer igen.

Stämningen är olycksbådande eftersom man redan från början vet att olyckan skett men inte hur. Först får vi ta del av vad som hände föräldrarna dagarna innan tragedin och följa advokatens strävan att få med sig föräldrarna.

Det ryms oerhört mycket i den här filmen och den är svår att göra rättvisa i ett fåtal meningar. Barn förloras på olika sätt och av olika anledningar. En incesthistoria spelar en viktig roll, trots att den knappt ens bubblar upp på ytan. Det blir trots advokatinblandingen aldrig ett rättssalsdrama det blir heller aldrig svulstigt trots de dramatiska händelserna. Det är i stället lågmält, vackert och vemodigt med fin symbolik då berättelsen sammanvävs med sagan om Råttfångaren i Hameln. Jag kände mig obehaglig till mods en lång stund efter att jag sett filmen. Bra!

Filminfo

IMDB: The Sweet Hereafter
Regissör: Atom Egoyan
År: 1997
Omdöme (1-5): 4