United 93

Jag är positivt överraskad av den här filmen – jag kan inte komma på något jag önskar gjorts annorlunda och jag är förvånad över hur spännande filmen faktiskt är, trots att man vet vad som kommer att hända.

United 93 är alltså namnet på ett av de plan som kapades under terroristattackerna 11 september 2001. Planet var förmodligen på väg mot Vita huset eller the Capitol i Washington, men kraschade i stället på ett fält utanför Shanksville i Pennsylvania. Alla 44 människor ombord omkom, inklusive de fyra kaparna.

Händelserna ombord på planet har delvis kartlagts med hjälp av passagerarnas telefonsamtal till anhöriga, men givetvis har filmskaparna även fått använda en del fantasi. Hade man här valt det klassiska Hollywood-mönstret att överdramatisera och skapa tydliga skurkar, hjältar och offer skulle filmen kunnat bli riktigt vulgär. I stället håller man sig till vad man vet hände (även om det råder delade meningar om bakgrunden till attackerna) och använder minimalt med utfyllnad. Vi får inte lära känna några särskilda personer att identifiera oss med och känna extra sympati för, i stället innehåller filmen mest kaosartade scener med människor som har svårt att greppa vad som händer – både i olika kontrolltorn och ombord på planet. Maktlösheten är påtaglig och filmen känns oerhört äkta.

Anhöriga till offren har varit ett stöd i filmskapandet genom att bidraga med bakgrundsinformation om passagerarna. Flera personer i markpersonalen spelar sig själva i filmen. Jag uppskattar att få se en semidokumentär film som försöker lägga sig så nära verkligheten som möjligt.

Äkta, gripande, bra! Mycket nära maxbetyg.