Hemliga pappan

Den som har läst den charmiga bloggen Hemliga pappan med förstagångspappan Andreas Ekströms bäbisfunderingar vet vad boken handlar om. Den är en “best of” plus lite till, en mycket läsvärd samling korta texter om första året med Karin. Det är en känsloresa att läsa Hemliga pappan. Oftast är det dra-på-smilbanden-trevligt med en humoristisk knorr, men ibland är det klump-i-halsen-sorgligt (barndomsvännen som dog) eller sug-i-magen-gripande (gammelfarfar som får livslusten åter med Karin i famnen). Ett sammanfattande ord är “mysigt”. Det är verkligen mysigt att läsa Hemliga pappan!

Jag tycker om sättet Hemliga mamman skymtar fram ibland (till skillnad från i andra liknande böcker). Det är tydligt att där finns kärlek och respekt. Det är också hedervärt på många sätt att Andreas Ekström låter sin dotter behålla sin anonymitet – hon är ju för liten för att kunna välja hur hon vill ha det. Karin är inte hennes riktiga namn och på bild tillsammans med henne ställer han endast upp med bortvänd barnvagn. Så nej, det är inte hon på omslaget.

Själv har jag ju inte barn och känner mig heller inte särskilt sugen. Det är ju jobbigt. Hemliga pappans bok är en påminnelse om att det faktiskt är helt fantastiskt också och utgör ett starkt argument för mig att ändra inställning åtminstone från “mja, kanske sen” till “jo, förmodligen om några år”. En riktigt mysig liten bok!

Bokinfo

Titel: Hemliga pappan
Författare: Ekström, Andreas
ISBN: 9137129937