Flickan som lekte med elden

Jag fick slut på läsning på resan mellan Oskarshamn och Göteborg, men löste det genom att äntligen köpa denna efterlängtade (ja, den har funnits länge, men jag har varit snål eftersom jag haft så mycket annat att läsa) bok svindyrt på Pressbyrån i Växjö. Flickan som lekte med elden är en bra fortsättning på Män som hatar kvinnor och nu är det den tuffa och besynnerliga Lisbeth Salander som står i fokus, men Mikael Blomkvist är givetvis också med. Mikael lär känna paret Dag Svensson och Mia Bergman, som håller på att avslöja en stor traffickinghärva. Mia har precis skrivit en doktorsavhandling om trafficking och Dag ska ge ut en bok i ämnet genom Millennium (där ju Mikael arbetar). Men allt går snett – Dag och Mia mördas och ingen mindre än Lisbeth Salander, som Mikael inte träffat på två år, jagas som misstänkt för morden. Mikael är inte övertygad om att hon är skyldig utan har känslan att mordet relaterar till de stundande uthängningarna av högt uppsatta karlar som köpt sex av tonåriga traffickingoffer. Men Lisbeth är förstås ganska bra på att hålla sig undan och hon har alldeles egna planer.

Precis som den första boken är Flickan som lekte med elden en maffig tegelsten, sprängfylld med detaljer. Ibland undrar jag nästan varför Larsson kände sig nödgad att räkna upp ovidkommande detaljer som exakt vad Lisbeth köper på IKEA… men jag kan inte låta bli att gilla det ändå. En sån här bok vill man helt enkelt ha mer av, så det är bra att den inte tar slut så fort – eller, tja, den tar ändå slut ganska fort eftersom den är en sån bladvändare. En annan sak jag inte riktigt ser vitsen med är att beskriva varje dator som används med värden på processorkraft, ram-minne och hårddiskstorlek… sånt lägger man ju inte precis märke till bara av att se en främmande dator, vilket jag genom omnämnandet får intryck av att den aktuella datoranvändaren gör… men Larsson gillade verkligen att nämna märken, modeller och specifikationer och jag kan tänka mig att det kommer att bli väldigt “gulligt” och daterat för framtida läsare.

Jag gillar att Lisbeth är i fokus. Jag gillar inte riktigt Mikael och det faktum att alla kvinnor vill ha honom trots att åtminstone inte jag uppfattar honom som särskilt sympatisk.

Jag hade förväntat mig mer detaljer om traffickingen och vad dess offer får utstå – jag var inställd på riktigt obehaglig läsning, men det blev inte alls mycket av den varan och det behövdes inte heller. Coola Lisbeth räckte så bra och de småglimtar som gavs räckte gott och väl för att sätta fantasin i rullning.

Jag kommer definitivt läsa sista delen, Luftslottet som sprängdes, när den också finns i pocket. Jag ser fram emot det! Millenniumtrilogin är bra underhållning av det mörkare slaget!

» Bloggvärldens skriverier om ‘Flickan som lekte med elden’