Hoppa till innehåll

År: 2010

Lilla stjärna

John Ajvide Lindqvists senaste bok Lilla stjärna är en stark roman om utanförskap med förödande konsekvenser.

Lennart och Laila Cederström blev nästan svensktoppsstjärnor när de var unga, men succén vände i dörren. Nu lever de enstöringsliv i sitt avsides belägna hus, dit endast sonen Jerry då och då kommer på besök. När Lennart hittar ett nergrävt spädbarn i skogen och hör att det skriker i perfekt rena toner är det som att få en gåva från ovan. Flickans sångröst kan bli det som ger dem den förlorade framgången tillbaka. Ingen får veta att hon finns, så flickan hålls i källaren. Så småningom får hon namnet Theres.

Allteftersom flickan blir större rullas hemska cederströmska familjehemligheter upp för läsaren och det råder också klart att något är väldigt konstigt med Theres. Hennes skönsång lämnar ingen oberörd, men själv är hon kall.

Samtidigt på en annan plats växer en alldeles vanlig flicka upp i en alldeles vanlig familj. På ett alldeles vanligt sätt är Teresa lite för ful, lite för fet, lite för konstig och lite för utanför.

Så småningom hittar Teresa och Theres varandra. Tillsammans blir de något de inte var förut. De blir en flock. Fler flickor ansluter sig till flocken, flickor som alla är utanför i sina vanliga liv men som blir ett med flocken. Flockledaren är Theres, som styr flickorna med sina märkligt kloka ord och sin fantastiska röst. Det finns inga gränser för vad flocken kan göra för sin nyvunna gemenskaps skull.

Boken bjuder på blodig girlpower och är genomgående brutal och hemsk. Samtidigt finns glimtar av ljus i form av människor som bryr sig om varandra, vilket gör att bestialiteterna inte bara blir äckelvåld utan något som samtidigt berör. Långt ifrån feelgood alltså, men välskrivet och blodisande bra!

» Läs och/eller hör smakprov här

BokinfoTitel: Lilla stjärna
Författare: Ajvide Lindqvist, John
Förlag: Ordfront
ISBN: 9789170374036
1 kommentar

Tätt!

Igår stod jag i tvättstugan och hängde tvätt när Ava kom in och sa:

– Tätt!
Jag var lite trög, så jag sa:
– Vadå, sa du?
– Tätt!, sa Ava mycket bestämt.
– Jaha, ja, just det, jag hänger tvätt!
– Tätt!
– Just det. Kan du gå och berätta för pappa att jag hänger tvätt?
Ava gick till kontoret, där Jonas satt vid datorn, ställde sig på tröskeln och förkunnade:
– Tätt!

Hon förstår så mycket, det är jätteroligt! Och hon har börjat försöka säga fler ord nu, helt slumpmässiga ord här och där. Hon är så försiktig med sånt, håller sig till samma ord länge och säger inte nya om hon inte riktigt har koll, men på sistone har hon alltså utökat repertoaren med tvätt (tätt), disk, upp (pupp eller bupp), ner (neee), järn (näää), bestick, öl, te, buss, bil mfl.

3 kommentarer

Helgbesök

I helgen har Ingbritt och Janne varit på besök, Avas farmor och farfar alltså. Ava har ju varit extremt blyg på sistone, men det gick över förväntan. Det tog inte alls särskilt lång tid innan hon var igång att kasta boll med Janne och efter det var det inga problem så länge inte alla tittade på henne och skrattade bullrigt… för det tycker hon är otäckt!

Ava leker med bollar
Roligt att leka med bollar!

Idag har vi varit på Universeum och tittat på fiskar och fåglar, grodor och hajar och allt möjligt, samt ätit lunch i restaurangen som inte är under ombyggnad längre (det var den sist vi var där – nu var det i stället regnskogen som byggdes om).

Lämna en kommentar

Månadsbild juni

Värst vad svårt det har varit att få till en månadsbild den här gången! Jag har försökt flera gånger, men många gånger har det inte ens varit lönt att ta en bild och resten av gångerna har det blivit dåliga bilder… för mörkt osv. Det här är den bästa jag åstadkommit trots för mycket ljus i himlen. Om jag lyckas få till en bättre kan jag ju byta ut den sen, men nu har jag i alla fall något för säkerhets skull.

Juni

Tallen har blivit lite stympad och grönskan har kommit fram ordentligt!

Lämna en kommentar

En riktig utedag

I söndags picnicade vi i Slottsskogen betydligt tidigare än de flesta andra. Vi satt där lagom till soundcheck från nationaldagsfirandescenen och när vi gick igen efter att ha tagit en sväng runt i parken hade den fyllts knökfull. Eller satt och satt, vi rände efter Ava mest hela tiden och hon lyckades ändå trampa i sin matlåda så maten flög all världens väg två gånger och välta ut mitt glas en gång. Det var lite för spännande för att sitta still och äta. :)

Vi vuxna åt sallad vi plockat ihop från Hemköp. Egentligen hade vi tänkt äta sushi, men vi hittade inget ställe som öppnade före 12. Världen är inte byggd för vår familjs dygnsrytm…

Nationaldag i Slottsskogen
Ava har fått flagga och ballong!

Efter Slottsskogen uträttade vi ett par ärenden i stan och Ava tog en myyycket försenad och förkortad tupplur. Sen blev det middag på Old Corner och Ava fick för första gången en egen restaurangmatsportion. Gräva i den med besticken var skoj, men tyvärr var hon inte särskilt intresserad av att äta den. Lyckligtvis kunde vi ta med resterna hem.

Middag på Old Corner
Ava på Old Corner

Jag premiäranvände för övrigt min nya jacka som jag köpte i lördags efter mycket letande på stan. Litegrann i alla fall, fast under större delen av dagen var den överflödig. Jag hade tänkt mig någon lite proprare jacka, men det fick bli en röd med fritidsstuk. Det fanns i stort sett bara jeansjackor överallt och det ville jag inte ha.

När vi kom hem var det 10 timmar sedan vi åkt, så det blev en rejäl utflyktsdag!

Lämna en kommentar

Kul att göra saker

Det händer lätt att jag tänker att det är jobbigt att planera aktiviteter. Det finns ju så mycket att göra hemma och det är skönt att vara hemma, men det är alltid roligt att göra annat också när man väl tar sig tid! Det var till exempel väldigt roligt att åka på Marias kalas, trots att det var ända borta i typ Flen.

Igår åkte jag in till Konsultbolaget (nej, det är inte hemligt var jag jobbar, men jag vill inte dyka upp i googleresultat onödigt mycket…) och var med på avskedsfika för Julia som gör sin sista dag idag. Sen träffade jag Jonas och Ava på stan, vi åt middag på Andrum och fikade på Dahls. Trevligt!

Idag har jag varit på sillunch på Konsultbolaget – fast jag hade med mig basilikatofu i stället för sill och tog för mig av potatis, sallad och jordgubbar. Nu har det precis varit fika på Kundföretaget också och jag kunde för en gångs skull äta av det, eftersom det var melon och glass (så jag åt melonen, alltså).

Imorrn ska jag leka med Ava på förmiddagen och sen åker jag (utan Ava) in till stan för att förhoppningsvis hitta en jacka jag inte skäms över lika mycket som min nuvarande. På söndag blir det picnic om vädret tillåter! Och på måndag åker jag till Stockholm för en tvådagars Scrum-kurs och ska även passa på att träffa vänner.

Men det går väldigt dåligt med skrivandet just nu.. för att det ska bli något av det måste jag verkligen anstränga mig och lägga all min tid som blir över efter att jag skött jobb, barn och hem, och det är svårt.

3 kommentarer

Blodläge

Våren kommer till Theorins Öland och med den de nya fastlänningarna som mer eller mindre (oftast mindre) permanent bosätter sig kring Stenvik. Även Gerlof, som vi stiftat bekantskap med i de tidigare böckerna i Ölandskvartetten, väljer att tillbringa våren i Stenvik och lämnar äldreboendet för att återvända till sin stuga. Där börjar han läsa sin sedan länge döda frus gamla dagböcker och får veta att hon under hans långa sjöresor haft besök av ett… troll?

Per Mörner har ärvt en stuga vid stenbrottet och bosätter sig där. Hans båda barn ska bo med honom på deltid, men dottern Nilla ligger för tillfället på sjukhus och väntar på en mycket svår operation som kan rädda hennes liv eller släcka det för gott. Vid sidan av detta blir Per motvilligt indragen i att luska i sin fars snuskiga förflutna som porrfilmare, då någon verkar vara ute efter honom. Trots att pappan aldrig funnits där för Per känner han sig tvungen att hjälpa fadern, en nu synnerligen förvirrad och fåordig spillra av sitt forna jag.

Vendela Larsson återvänder till sin barndoms Öland med sin man och hund. De har ett nybyggt, lyxigt hus i Stenvik och Vendela tillbringar det mesta av sin tid med att jogga ute på alvaret och försöka sätta sig i förbindelse med älvorna som många gånger tidigare uppfyllt hennes önskningar när hon lämnat gåvor på älvastenen.

De tidigare böckerna i serien är väldigt, väldigt bra, så Blodläge har mycket att leva upp till. Jag kan fortfarande känna ett hugg i bröstet om jag drar mig till minnes scenen i Nattfåk när Joakim Westin kommer hem efter beskedet att hans styvdotter drunknat och så visar det sig att han fått fel information, att det i själva verket är hans fru som dött. Blodläge läser jag helt utan brösthugg och hjärtklappning, historien rullas upp i ett sävligt tempo och handlar om en hel massa saker utan att riktigt gå på djupet med någon av dem. Det blir faktiskt inte lika bra som tidigare, men det är ändå underhållande läsning av det mörkare slaget med familjehemligheter som återkommande tema. Jag ser fram emot den sista boken i serien!

BokinfoTitel: Blodläge
Författare: Theorin, Johan
Förlag: Wahlström & Widstrand
ISBN: 9789146220589
4 kommentarer