Hoppa till innehåll

Månad: december 2022

Nyårsbad med nya neoprenstrumpor

Vi är hos vännerna på Värmdö och jag och Malin har tagit årets sista dopp, med badtemperatur 2°C.

Jag invigde mina nyköpta neoprenstrumpor och de kändes riktigt bra! Fötterna och tårna blev väldigt mycket mindre påverkade än sist. Händerna klarade sig också bättre, vilket inte var så konstigt, eftersom jag hade vantar och inte doppade dem.

Neoprenstrumpor!
Ålbadet
1 kommentar

Det blev en jul hemma

Planen för årets jul var alltså att åka till Jonas föräldrar i Oskarshamn och fira med dem, samt Jonas farbror. Men som för så många andra satte sjukdom krokben för planerna.

Förkylning och covid

Jonas blev förkyld först och då såg det ut som en vanlig förkylning, som skulle bli bra innan jul. Sen trillade jag dit kvällen 16/12 (fredag) och tyckte direkt att det kändes som covid eftersom det så tydligt började med hosta och lätt feberkänsla. Beställde test, som skulle komma på söndagen men blev försenade. På tisdagen 20/12 kunde vi testa. För mig ploppade ett starkt covid-streck upp med en gång. Jonas testade negativt. Men att jag hade covid räckte för att ställa in julplanerna.

Spiken i kistan för det tänkta julfirandet

Det är ju andra eller tredje besöket av covid för mig (hade en segdragen influensaaktig sjukdomsperiod precis när covid blev en grej, så jag var redan hemma när alla gick från kontoret) och jag har vaccinerat mig fyra gånger. Den här gången har det varit lite mildare, framför allt för att jag inte haft någon feber att tala om, bara lite höjd temperatur så att jag känt mig febrig vid några tillfällen. Men när det var som värst satt jag ändå i fåtöljen vilandes och kände mig snurrig och flämtade, så visst for tankarna om potentiellt behov av hjälp med syresättning genom huvudet…

Snart två veckor har gått och hostan är såklart inte borta, men åtminstone väldigt mycket lindrigare nu. Jag är trött, men det är ju svårt att veta om det är pga covid eller annat…

En mysig jul hemma ändå

Visst är det trist när saker blir som planerat, men jul hemma är inte heller fel. Jonas fick fixa maten med hjälp av Ava, men jag var åtminstone inte helt sänkt på julafton, så vi kunde fira och mysa ungefär som vanligt, fast jag avstod från alla julkramar jag egentligen velat ha.

Vi hade schnygga jultröjor och åt jullunch:

Vi spelade spel:

Monopol med jultröjor

Vi åt choklad:

Chokladtomte (en av många sorters choklad)

Vi tog traditionsenligt en familjegroupie vid granen, fast det brukar vara en större gran och vi brukar ha fotografhjälp och ta helfigursbild, men nåja… Årets julfamiljebild:

Årets familjefoto vid granen

Och så blev det såklart Babben och Kalle:

Babben och Kalle

Sen kom två nissar och skötte julklappsutdelningen åt Tomten…

Jag fick en massa roliga julklappar: GPS-klocka (Garmin Forerunner 45s), pussel, Eugy-fågel (kartongbyggsatsdjur som vi samlar på), kakformar, choklad, presentkort på Espresso House, kokbokshållare och mugg.

Jonas fick bland annat Stardew Valley-brädspelet, ett pu-erh-te i bitar som såg ut som chokladbitar, ett set med olika oolongteer, pengar till tv-spel.

Sander fick bland annat en styluspenna att rita på plattan med, presentkort på HLStore för att köpa sprayfärg och testa graffiti på en öppen vägg, lite Hammarbyprylar (flagga, pennor, underlägg till glas/mugg), Among Us-pussel, en sån där leta-hitta-bok, spelet Operation.

Ava fick bland annat örhängen (prinsesstårtebitar, varmkorvar, bullar och Kermit som dricker te), en väska, en “smältande klocka”, Hello Kitty-vattenflaska och böcker.

I mellandagarna har vi nu hittills vilat och pusslat och spelat med mera. Nu håller vi tummarna för att våra nyårsplaner med vänner kan bli av!

1 kommentar

God jul

Nu skulle vi ha varit i Oskarshamn, men i stället är vi hemma eftersom jag har covid. Har varit sjuk i en vecka och just nu känns det i alla fall lite bättre, lovande för julafton.

God jul alla!

Det blev inget julbrev med årssammanfattning i år heller, men jag brukar ju alltid sammanfatta mitt år på bloggen strax efter nyår och det räknar jag med att göra i år också, så den som eventuellt saknar julbrevet kan få läsa det inlägget i stället. Brukar bli lite mer Helena-centrerat än familjejulbrevet, dock. :)

Lämna en kommentar

Platespotting på en karta

Jag har pulat så smått med en webbapp för att logga våra platespotting-fynd med datum, plats och vilka som såg fordonet. Den är låångt ifrån klar, men funkar i alla fall tillräckligt bra nu för att man ska kunna lägga in data och se det i en lista samt på en karta. Idag blev jag också klar med att plutta in alla våra fynd hittills. Hittade 258 idag, så det tog en liten stund att föra över från vårt kalkylark vi använt hittills.

Det jag såg mest fram emot med det var att få upp alla på en karta. Hittills har vi bara skrivit ner platsen i kalkylarket, men nu har jag alltså pluttat ut alla på en karta.

Så här blev det, med 001-258 på plats:

Det syns var vi brukar röra oss. :)

Närmare bild på Stockholm:

Och närmare bild med Öland:

Kul att se! Hoppas att vi sprider ut oss lite mer på kartan innan vi är klara! Det var väldigt kul att vi fick en i Idre i somras. Jag sörjer att jag inte sett någon i Åre … Får hålla tummarna för att det blir fler besök dit och att jag/vi kan se någon då!

Lämna en kommentar

Sörmlandsleden etapp 6 med Veroniqa

Idag blev det härlig vintervandring på Sörmlandsleden. Etapp 6 går mellan Paradiset (Huddinge) och Lida friluftsgård (Botkyrka) och mäter 12 km.

Dagen skulle bjuda på tre minusgrader (som dock skulle kännas som åtta) och vi var tacksamma för att det inte var kallare, som det var för ett par dagar sedan. Bland de största rädslorna inför dagens vandring var förstås att vi skulle frysa. Att mina tår skulle balla ur (har problem med att de vitnar och domnar av minsta lilla kyla). Eller att det skulle vara halkigt och jävligt hela vägen. Eller att vi skulle få gå i mörker. Men det blev faktiskt så bra som det kunde bli!

Skogen var väldigt vacker och snötäckt. Skaren var hård, så ofta gick vi ovanpå ett decimetertjockt snölager utan att sjunka igenom.

Vi frös precis i början när vi klivit av bussen. Sen frös vi igen då vi började gå efter lunchpausen. Utöver det var vi helt okej varma. Men vi såg ju till att inte pausa mer än nödvändigt … det blev skillnad så fort vi stannade litegrann bara. Bland annat såg vi kungsfågel vid två tillfällen och tittade lite på dem. (Jag är lite amazed, för jag såg min första kungsfågel förra helgen och inser att jag säkert sett dem fler gånger, men att jag behövde veta vad jag letade efter – inte bara som stillbild – för att förstå det och nu visste jag!)

Vi stötte på en hemsk nerförsbacke där det var isigt och svårt att ta sig ner på ett tryggt sätt, men utöver det var det mestadels lättgånget. Isfläckar här och var såklart, men vi var ganska bra på att se oss för. Vi vurpade bara en gång var. :) Veroniqa i sagda hemska backe och jag på ett helt random ställe där jag blev övermodig och gjorde bristande halkanalys.

Bekännelse: vi gick faktiskt inte hela etappen. Vi hade såklart gjort research kring bussförbindelserna och konstaterat att tja, de ger inte utrymme för flexibilitet. Det var ju på grund av bussförbindelserna vid Paradiset som vi gick förra etappen baklänges, för att vi då kunde ta den enda tänkbara bussen ut till Paradiset och sen gå till Handen, där vi hade betydligt fler valmöjligheter med pendeltåget. Nu tog vi alltså den enda tänkbara bussen till Paradiset igen. Där kan man välja mellan att kliva av vid Bruket eller Ådran. Förra gången tog vi Ådran. Då fick man gå en bit på en smal skogsstig. Den här gången valde vi Bruket, delvis för att få testa den varianten också men kanske främst för att vi såg på kartan att det bara var att följa vägen. Vägen var sandad. Kan rekommendera den, särskilt vintertid! Enligt Google Maps är sträckan från bussen till starten 1,7 km.

Så här var vägen, hela biten mellan Bruket och Paradiset. Paradiset är vid de röda husen där framme. :)

Sen gick vi cirka 9 km av leden. Om vi hade gått hela vägen till Lida friluftsgård skulle det troligtvis ha hunnit bli mörkt och med lite otur skulle vi dessutom kunnat bli sittande där ett par timmar i väntan på nästa buss. Så vi hade kollat upp att busstrafiken från Riksten var tätare. När vi avvek från leden för att gå mot Riksten insåg vi att det var rätt långt, men där hade vi tur. En kvarts promenad längs landsvägen (ca 1 km) från där vi avvek från leden finns en busshållplats, Björkhult, där den sällsynta bussen mellan Lida och Tullinge trafikerar. Vi kom dit en stund innan bussen mot Lida kom, så vi hoppade på den, satt kvar i Lida och följde sedan med tillbaka och vidare mot Tulllinge.

Så vi gick alltså 1,7 km + ca 9 km + ca 1 km och kom ungefär upp i ledens totala sträcka ändå.

Givetvis måste vi gå klart etappen, så vi ärligt kan säga att vi gjort den! Nästa gång tar vi bussen till Björkhult (eller om det blir någon av hållplatserna längre bort med tätare trafik, vi får se) och knatar tillbaka till där vi lämnade leden. Etapp 7 är bara 6,5 km lång, så det blir nog lagom (om vi kör en sån här endagstur på vintern igen). Och där den slutar går tät busstrafik.

Mat: Lunchen idag bestod av det sista linsgrytepulvret från i somras, som vi spädde ut till soppa med termosvatten. Till det hade vi tofumacka och ett veganskt snack vagt påminnande om ölkorv. Efterrätt blev te och varsin dammsugare. Finfint!

Utrustning: Vi är ju inga vintervandrare egentligen, så vi kliade oss i huvudet lite angående klädsel och liknande.
Kläder: Vi hade våra vanliga vinterjackor som vi använder till vardags. Jag hade underställsbyxor och mina vanliga vandringsbyxor, min långärmade vandrings/löpartröja och en fleecejacka. Mina större skor med dubbla strumpor och extra sula (barfotaskor, tunn sula, bra med mer isolering mot markkylan). Mössa och två par vantar. Min extrajacka till pausen – den jag fyndade för 30 kr på Sellpy. Den funkade att ha ovanpå tjocka vinterjackan, supersmidigt!
Matlagning: Valde enkla alternativet termosvatten.
Test av ny utrustning: Jag hade med mig engångsvärmepåsar och testade en. Man skakade den lite och efter en stund var den ganska varm. Rätt skönt faktiskt, jag hade den i vanten under och efter pausen och flyttade runt den mellan händerna. Den behövde vara direkt mot huden för att kännas ordentligt, jag märkte den knappt när jag testade att ha den i bakfickan för att värma rumpan en stund. :) Ska definitivt testa att ha i strumporna när jag sover i tält när det är kallt.
Vatten: Jag hade bara med mig 1 liter vatten att dricka, för mig som är så galet törstig kändes det jättelite. Men det gick inte alls åt. Mot slutet var det en hel del is i flaskan och vattnet var väääldigt kallt att dricka. Det gick åt desto mer av mitt termosvatten, också 1 liter, till soppa och te.
Annat: Jag körde min kära 40-liters ryggsäck, trots att jag knappt hade något med mig. Slängde med första hjälpen-kitet och en skräppåse. Glömde powerbank och betalkort, men mobilen överlevde som tur var och kunde ta mig hem. Och så hade vi varsin bok … Vid busshållsplatserna, både Bruket och Ådran, finns nämligen bokbytarhyllor. Förra gången lyckades vi motstå, men den här gången tog vi varsin bok som fick följa med på vandring. :)

Vi har ju som målsättning att vandra åtminstone något varje månad fram till juni, då vi planerar att gå Jämtlandstriangeln. Får se om vi kör etapp 7 i januari eller hur det blir. Är det för kallt, eller om vi tror att skogen är för halkig, går vi nog lite mer stadsnära.

1 kommentar

Skrivhelg med kallbad och fåglar

Förra helgen hade jag och Malin en av våra mysiga skrivhelger på deras lantställe. <3

Utöver lite skrivande fick jag mitt 109:e fågelfotokryss i form av en urgullig och jättesnabb (svårfotad!) kungsfågel.

Dessutom blev det ett härligt och kallt bad.

Tror inte jag badat kallare, faktiskt? 5 grader i vattnet och någon minusgrad i luften. Jag har börjat gilla kallbad mer och mer. Det är inte så hemskt som det kan verka utan tvärtom riktigt trevligt. Det är faktiskt lättare att doppa sig än det är ibland på sommaren, kanske för att temperaturskillnaden inte är så stor mellan luften och vattnet? Och det är en skön känsla efteråt.

Det som kan bli jobbigt är händer/handleder och fötter/fotleder. Där värker det en del av kylan. Den här gången domnade händer och fötter också, så att det var lite knivigt att klä på sig och så sen. Malin har neoprenskor som hjälper fötter/fotleder. Vore inte så dumt att ha det och kanske vantar också. Om jag nu ska vara en sån där kallbaderska. :)

Lämna en kommentar