Hoppa till innehåll

Helenas dagar Inlägg

Webbpyssel hemma på egendag

Så, vad gjorde jag då på min egna dag? Det blev lite smått och gott, men det stora var ett par timmars webbpyssel. Jag började på en “färgleksak” som jag funderat lite på. Jag har tänkt på några grejer som skulle vara till hjälp och… tja, jag hann med EN. En första rudimentär version av en bakgrundstestare.

Jag gillar sömlösa mönster. Jag samlar på dem på Pinterest, i en board som heter Seamless Patterns. De flesta av dem är alldeles för skrikiga för att jag någonsin skulle använda dem, men åh, det är ändå något särskilt med sömlösa mönster. Så det händer att jag googlar “free seamless patterns” eller liknande. Då får man ofta upp en massa bilder som ser ut att vara sömlösa mönster, men inte är det (ofta för att det är det sömlösa mönstret 1½ gång eller så… eller för att bilden har en ram). Därav bakgrundstestare. Har redan använt den massor.

Skulle ju gärna ha hunnit mer, förstås… men tiden går fort. Och det var mycket kringpyssel med att sätta upp projektet och fixa github-integration och ftp-deploy direkt från Visual Studio. Det blev supersmidigt!

Eller tja. En sak är faktiskt ruggigt osmidig och det är att jag var tvungen att ta hem jobbdatorn och använda den. Jag har nämligen Windows Vista på min egen dator, vilket innebär att jag bara kan använda uråldriga versioner av Visual Studio (och Internet Explorer, som jag ju i alla fall gärna vill testa i). Det är helt outhärdligt när man är van vid fräschare grejer.

Vet inte riktigt när jag ska få tillfälle att fortsätta… Kommer jag loss någon kväll och inte har något annat som går före så blir det ju skruttdatortråkigt.

Windows 8 ligger högt på önskelistan, men det kostar ju både pengar och tid, så jag avvaktar lite till och drar en djup suck varje gång jag funderar på att webbutveckla hemma.

Lämna en kommentar

Dålig på att slappna av…

Idag har jag en egen dag. EN EGEN DAG*! Hemma, dessutom! Jag är aldrig ensam hemma. Aldrig! Och jag har saknat det!

Så vad gör jag..? Jo, jag känner mig stressad över allt jag vill göra. Hattar hit och dit och passar på att tvätta och plocka upp lite här och var.

Men jag har faktiskt ett helt gäng timmar kvar. Kommer jag att hinna slappna av och njuta av detta?!

Skärp dig nu Helena, skynda dig att slappna av! Typ. :)

* Eller ja, från vad det nu blev (10-ish?) till kanske 19-ish.

Lämna en kommentar

Blodomloppet

image

Jag gick Blodomloppet med jobbet igår. Ja, gick, för springa är inte min grej. Och det var många som gick! Vi var fyra i jobbets promenadlag och vi fick en väldigt fin och trevlig promenad runt Djurgården. Det regnade precis vid starten, men slutade nästan direkt, så det gjorde inte så mycket.

När vi kom i mål fick vi medalj, banan och tröja. Ava fick min medalj :) och tröjan ska provas på nästa träningspass.

Jag går gärna Blodomloppet igen och så måste jag börja ge blod, känner jag. Har inga ursäkter kvar längre…

Lämna en kommentar

Sander 19 månader

Liten börjar bli stor! Det har hänt mycket sedan sist. Eller kanske inte så mycket konkret egentligen, men han känns större. Förstår mer. Försöker prata mer.

Han kan följa instruktioner om att till exempel hämta någon sak, städa någon sak eller gå till något ställe eller någon person. Vi märker att han förstår lite allt möjligt, som till exempel när han satt i mitt knä för att ta på sig skorna, alldeles glad, och så sa jag att han skulle få åka vagnen varpå han började gråta. (För han ääälskar ju att vara ute och gå själv, men just då gick vi ut för att han skulle sova i vagnen.) Vi vet ju inte exakt hur mycket han förstår, men det är helt klart dags att börja tänka på vad vi säger. Vi har kanske pratat lite oförsiktigt om t.ex. hur han äter hittills, det försöker vi hålla mer diskret nu.

Han använder kanske inte så många fler ord nu än tidigare, men han går med på att försöka härma när vi ber honom. Det gäller bara att ordet inte betecknar en sak i hans närhet eller ett djur han vet hur det låter, för då pekar han eller säger lätet i stället. Men han lyckas ibland ganska bra med att säga ord, andra gånger blir inte så mycket rätt utom antalet stavelser, men det märks i alla fall att han försöker. Det blir ofta väldigt stora förenklingar, blåbär kanske blir böbö eller något, men det känns ju igen. Ava kallade oliv för vövö och vindruva för vava. :) Hon var tidigare med talet, men så fick hon ju mer stimulans som första barnet också.

Och precis som Ava gjorde så hör han djur inbakade i andra ord. Jag: Nu ska vi tanka. Sander: K(v)ack!

Han säger numera till när han har gjort i blöjan (pekar på blöjan och låter uppfordrande). Mycket praktiskt.

Han har verkligen blivit förtjust i att läsa böcker! Han kommer väldigt ofta springande med en bok och uppfordrande läten. Några favoriter är Knacka på!, Binta dansar, Bebisbrokiga-böckerna, Bäbis-böckerna m.fl. Ibland kommer han med Teletubbies-skivor också – det är kul att titta på Tubbies och härma dem, men han tittar inte så länge åt gången.

Sånger med rörelser är också jättekul. Han gör Imse vimse spindel (helst den busiga spindeln som gör varannan strof jättesnabbt, åh vad han kan skratta åt det), I ett hus vid skogens slut och kanske allra mesta favoriten just nu:

Bom bom bom bom, slå på stora trumman
Tick tack tick tack, klockan går
Dripp dropp dripp dropp, regnet faller sakta
Dunk dunk dunk dunk, hjärtat slår

När man väl har börjat sjunga den får man nästan inte sluta, för så fort man är klar börjar han om: “BOBOBOBO!” Och man ska alltså trumma med händerna (och säga BOMBOM bombastiskt), vippa armen som en visare som går fram och tillbaka (eh, ja…), drippa med fingrarna och slå sig för bröstet.

Han tycker fortfarande väldigt mycket om att amma, men ammar oregelbundet eftersom jag jobbar och eftersom vi inte har några fasta rutiner utan ammar när vi vill. Det som är förutsägbart är förstås att jag nattar genom att amma och att han ammar när han vaknar på natten.

Matmässigt har det gått trögt på sistone . Känns som att han aldrig riktigt kom igång med ätandet igen efter förkylningar och vattkoppor som härjade rätt länge. Men just de senaste dagarna har faktiskt varit lite bättre, han har t.ex. ätit mycket tofu och ärtor, som varit favoriter tidigare men ratats ett tag. Lite hoppfullt, kanske? Annars är det riktigt säkra kortet färska blåbär av amerikansk typ (stora och vita inuti). Synd att man inte kan leva och växa på enbart det, då hade saken varit biff. :)

Han älskar verkligen att vara ute och gå själv. Vagnen är inte så kul, men han brukar acceptera den också, som tur är. Vi försöker se till att han får komma ut och leka en del, men känner tyvärr att det blir för lite. Det är svårt att klämma in bland alla rutingrejer, måsten och annat. Ute gillar han mest att gå runt och upptäcka och pilla med saker han hittar. Han uppskattar fortfarande inte att gunga, han protesterar om vi försöker så han har egentligen aldrig gungat ordentligt. Att åka rutschkana i mammas knä är i alla fall kul!

Vi fick ju förskoleplats på vårt femtehandsval, men fortsatte köa och fick kort därefter plats på förstahandsvalet i stället. Det känns väldigt, väldigt bra av flera anledningar!

1 kommentar

Simning och fotboll i höst

Ava ska börja spela fotboll igen i höst! Samma klubb som tidigare, men nu har de delat upp så att tjejerna spelar för sig. Två förskolekompisar spelar i det laget och jag tänker mig att det blir ett bra sätt att hålla kontakt med dem, eftersom de inte ska gå i samma skola. Och även om jag egentligen tycker att det borde vara mixade lag lite längre upp i åldrarna (än så länge ska det väl vara fotbollslek?) så blir det nog bra med tjejlag. Det kändes inte ens som att de var ett lag förra säsongen, det var slumpmässiga barn varje gång.

Men… söndagsmornar är tydligen en populär aktivitetstid för småttingar. Vi har verkligen varit nöjda med Monas simskola, men tror inte vi får ihop det med dem i höst. Vi har i stället bokat simskola genom Stockholms stad, på tisdagskvällar efter skolan. De har lektioner i en simhall som är smidig att ta sig till från skolan och att priset är bra är en trevlig bonus.

Nya utmaningar i vardagspusslet i höst, alltså…

Lämna en kommentar

Senare middag

Vi har börjat äta senare middag. Tidigare har vi ju siktat på 17, nu siktar vi en timme senare. Det innebär att barnen får mellanmål när de kommer hem i stället för kvällsmat på kvällen.

När vi funderade på hur vi ska få ihop livet i höst var det en ganska uppenbar justering. Då kan den som lämnar på skola och förskola komma hem lite senare och ändå vara med på middagen.

Anledningen att äta tidigt har egentligen försvunnit, men vi fortsatte av gammal vana och för att Ava brukar vara hungrig när hon kommer hem. Men det går ju att äta mellanmål. Tidigare skulle hon ju dricka välling på kvällen och då ville vi att det skulle gå en stund mellan middag och välling, men nu behöver vi inte tänka på det.

Känns bra, men det gäller förstås att barnen äter av middagen, eftersom det är sista chansen.

(Eller ja, Sander får oftast lite smått efteråt ändå, för han äter sällan särskilt mycket middag…)

2 kommentarer

Fått förskoleplats på förstahandsvalet!

Det går bra nu! I onsdags fick vi veta att Sander fått plats på sitt förstahandsval till augusti. Ett rejält hopp i prio alltså, vi hade ju tackat ja till femtehandsalternativet men köade vidare och hoppade hela vägen upp. Det känns väldigt bra. Och Avas blivande skola var också vårt förstahandsval och känns jättebra. I onsdags var jag även på skolan på infomöte inför skolstarten. Snart får vi veta klassindelningen!

Lämna en kommentar

En liten som vill ut

image

Sander tycker såå mycket om att gå ut. Men tyvärr sitter/sover han i vagnen en stor del av tiden han är ute, och det duger såklart inte. Igår kunde jag inte låta bli att rucka på planerna lite. Jag kom hem och skulle fixa middag. Jonas skulle iväg och när Sander såg honom ta på sig skorna ville han verkligen ta på sina och följa med. Jag hade inte hjärta att neka, så vi gick ut på gården en liten sväng. Känns som att vi alltid nekar, för han brukar vilja gå ut vid knepiga tillfällen… och det var det ju nu också egentligen, men vi har börjat äta senare middag så det var inte riktigt lika illa som vanligt i alla fall.

Barnen har för övrigt varit hemma sjuka hela veckan. Hosta med inslag av feber,  mest Ava men Sander också. Hostan är envis, såklart, men jag hoppas vi kan vara som vanligt i helgen.

Lämna en kommentar