Helenas dagar Inlägg

I fredags gjorde jag sannolikt mitt sista uppdrag som matdemonstratris. Jag lagade spenatrisotto med korv i Vallhamra. Som vegan är det givetvis mindre underbart att stå invid en köttdisk och skära i likdelar (ja, korv alltså), men det måste åtminstone sägas att jag blev ovanligt väl omhändertagen av kvinnan som var ansvarig för det hela ute i butiken. Ofta har de en tendens att försvinna spårlöst när man har fått hälften av prylarna man behöver, vilket kan resultera i mycket letande och kreativa lösningar, men denna Annika såg verkligen till att jag hade allt jag behövde och gav mig flera chanser att komplettera listan – det blir ju lätt att man missar någon detalj innan man har full koll på vad receptet kräver.

För övrigt kan jag rekommendera Action People för den som behöver extraknäck av den typen att man lägger en heldag då och då snarare än litegrann väldigt ofta. Oftast är det fredagar och torsdagar som gäller och jag har mest bjudit på smakprover i butik, men även haft ett par broschyrutdelningsuppdrag och liknande. Man kan välja ganska fritt när man jobbar, men om man verkligen behöver jobb är det bäst att ringa och be om det i stället för att bara sitta och vänta – när jag gjorde det fick jag massor av jobb inbokat, annars blev det något då och då.

Jag har även jobbat med matdemonstrationer för ett annat företag och det finns många små saker som gör att jag känt mig bättre omhändertagen av Action People. De skickar demomaterialet (fat, gafflar och sånt) till butiken i stället för till mig – jo, för det andra företaget har jag faktiskt själv fått lägga obetald tid på att hämta en låda på posten och sen ta med den till butiken! De skickar med ett frankerat kuvert som man skickar sin rapport i. Och de är allmänt trevliga och jag har haft två träffar med dem – det första mötet skedde faktiskt på Kortedala torg, så att jag slapp åka den långa vägen till deras kontor. Många såna småsaker gör faktiskt stor skillnad!

Själva jobbet varierar givetvis från gång till gång, men när man blivit lite mer van vet man hur man vill ha det och då går de butiksansvariga ofta med på att ändra det de tänkt. Kanske måste man inte stå precis vid den svinkalla frysen och förlora känseln i tårna… och kanske kan man låna ett passerkort till “endast-personal-området” så man kan komma in och hämta vatten till sin riskokning eller vad det nu är. Sen måste man förstås tycka att det är okej att prata med en massa människor av alla sorter och upprepa samma sak väldigt många gånger. Det skadar inte heller att vara lite kreativ, eftersom det inte alltid är helt uppenbart hur man ska bära sig åt när man ska laga en hyfsat avancerad rätt med en kokplatta och ingen diskho…

För mig har det i alla fall varit ett passande och väldigt fritt extrajobb med ganska mycket omväxling. Kontakta mig gärna om du är intresserad, jag kan berätta vem du ska ringa.