Hoppa till innehåll

Helenas dagar Inlägg

Foreign Correspondent

För det mesta gillar jag Hitchcock, men det här är inte en bra film. Den utspelar sig 1939 och vi får följa en amerikansk utrikeskorrespondent som reder ut härvor i London. Filmen är tydligt antinazistisk, men känns mest fånig. Det är riktigt illa dold amerikapropaganda och ingenting i den övriga handlingen känns trovärdigt. Dessutom pratar folk så jäääkla fort, vilket är jätteirriterande.

FilminfoIMDB: Foreign Correspondent
Regissör: Alfred Hitchcock
År: 1940
Omdöme (1-5): 2
Lämna en kommentar

Winterschläfer

Precis som Der Krieger und die Kaiserin är Winterschläfer (Winter Sleepers) en vacker och nästan lite drömskt sagolik film. Nu handlar det om ganska dåliga människor i anslutning till en skidort.

En riktigt rolig detalj är att personerna har varsin färg. Vi har röda tjejen, gröna tjejen, blå killen… de har alltid kläder och saker i sin egen färg. Riktigt snyggt!

Filmen lämnar mycket outrett, men ger ändå en ganska skön känsla. En del saker känns som konstiga tillfälligheter, men den drömska stämningen i filmen ursäktar nästan detta.

FilminfoIMDB: Winterschläfer
Regissör: Tom Tykwer
År: 1997
Omdöme (1-5): 4
Lämna en kommentar

The Reflecting Skin

Nioårige Seth tolkar den märkliga omvärlden på ett barns fantasifulla vis, när verkligheten inte går att förstå sig på. Det händer riktigt dåliga saker, bland annat dör Seths jämnåriga kompisar och Seth blir övertygad om att grannkvinnan Dolphin är en vampyr och att det är hon som bragt dem om livet.

Oerhört tragisk film, skildrad så annorlunda att den blir intressant. Dessutom har den riktigt äckliga scener. Tyvärr hann jag med att bli lite uttråkad också.

FilminfoIMDB: The Reflecting Skin
Regissör: Philip Ridley
År: 1990
Omdöme (1-5): 3
Lämna en kommentar

En sång för Martin

Filmen är löst baserad på Ulla Isakssons Boken om E, som handlar om en kvinna vars man drabbas av demens. Jag har velat läsa boken, men nu blev det att jag såg filmen.

Barbara blir förälskad i den begåvade dirigenten Martin, som lever för sin musik. Hon lämnar sitt olyckliga förhållande och får en underbar tid med Martin, ända tills verkligheten faller sönder. Martin glider allt längre och längre bort, blir en spillra av sitt forna jag. Barbaras reaktion är framför allt ilska. Det är riktigt hemskt att se hur hon hela tiden skäller, gnäller och tjatar på den stackars demente gubben som inte förstår någonting. Det är bra att hon inte reagerar som en ängel, men till slut blir det lite för mycket. Jag blir rysligt arg på henne! Det otäckaste är ändå att fundera på hur man själv skulle reagera. Skulle man klara av att tålmodigt ta hand om en älskad människa, när denne inte längre vet vem man är? Där lyckas filmen väcka funderingar, tycker jag.

I huvudrollerna ser vi Viveca Sehldahl och Sven Wollter. Wollter är riktigt bra, men övriga skådespelarinsatser är mediokra. Faktum är att det bitvis är riktigt illa. I flera scener låter man dessutom skådespelarna berätta saker som hänt, på ett fullkomligt onaturligt sätt, i stället för att visa det. Ett exempel: “Ja de här proverna som vi just har tagit här på neurologimottagningen…” Varför måste läkaren berätta var de är? Så gör man ju inte! Det blir väldigt styltigt.

Wollters insats och funderingarna En sång för Martin väcker gör den sevärd, men jag önskar ändå att jag läst boken i stället.

FilminfoIMDB: En sång för Martin
Regissör: Bille August
År: 2001
Omdöme (1-5): 3
Lämna en kommentar

Time Bandits

En ung pojke dras med på äventyr när ett gäng tidsresande dvärgar plötsligt tumlar in i hans sovrum. Vi får en massa “så här gick det till egentligen”-scener och ser bland annat John Cleese som Robin Hood, Sean Connery som kung Agamemnon och Ian Holm som Napoleon. Ganska roligt, fast det blir lite för mycket för mig. Cleese & co är bäst i små doser…

FilminfoIMDB: Time Bandits
Regissör: Terry Gilliam
År: 1981
Omdöme (1-5): 3
Lämna en kommentar

Lola rennt

Lola rennt (a.k.a. Spring Lola och Run, Lola, Run) är en sån där film jag har tänkt se i hur många år som helst, utan att det blivit av förrän nu. Efter att ha sett Tykwers mysiga Der Krieger und die Kaiserin blev jag ännu mer sugen!

Lola rennt är en film som lyckas vara annorlunda och klyschig på samma gång. Lola, gestaltad av en rödhårig Franka Potente i hemska mintgröna byxor, får ett telefonsamtal av pojkvännen Manni. Han har problem – om 20 minuter kommer en gangster som han är skyldig 100000 DM. Pengarna är försvunna och Manni kommer att dödas om inte Lola kan rädda honom. Så hon springer till banken där hennes pappa jobbar. Så långt är allt ganska ordinärt, men det originella i filmen kommer in när det går snett och vi tas tillbaka till början och en ny version av händelsen.

Manni och Lola i en “dubbelfilmad” scen.

I stora delar av filmen springer Lola, ackompanjerad av technomusik. Tyvärr stör det mig oerhört mycket att de 20 minutrarna tycks räcka till så enormt mycket saker. Jag sitter nästan och fräser att “hon kan inte hinna allt det där!” Det kanske är fånigt, men det förtar mycket av upplevelsen för mig. Dessutom är det som händer ganska klyschigt.

Det är kul att ha sett filmen, men den var inte lika bra som jag hoppats. Det blir väl ofta så när man väntar sig mycket.

FilminfoIMDB: Lola rennt
Regissör: Tom Tykwer
År: 1998
Omdöme (1-5): 3
Lämna en kommentar

Alphaville

Alphaville, une étrange aventure de Lemmy Caution är filmens fulla titel och nog är det étrange alltid. Lemmy Caution är en detektiv som skickas till den futuristiska staden Alpa 60, som styrs av en dator. Jag lyckas inte bli klok på om den ska ses som en parodi eller tas på allvar, men hur som helst går den inte hem hos mig. Ärligt talat minns jag inte ens särskilt mycket, det var ett tag sedan jag såg den.

FilminfoIMDB: Alphaville
Regissör: Jean-Luc Godard
År: 1965
Omdöme (1-5): 2
Lämna en kommentar

Heartbreak Hotel

Jag ville se filmen mest för att Erica Braun är med och jag har gått i skola med henne, och jag hade inte alltför höga förväntningar. Det är en småcharmig, smårolig film om den stela Gudrun (Maria Lundqvist) som träffar den betydligt mer uppsluppna Elisabeth (Helena Bergström). Gudrun har accepterat att hennes liv reducerats till ensamt tv-tittande, trots dotterns (Erica Braun) försök att få henne att ha lite roligt ibland. Elisabeth visar sig bli precis vad hon behöver för att släppa loss.

FilminfoIMDB: Heartbreak Hotel
Regissör: Colin Nutley
År: 2006
Omdöme (1-5): 3
Lämna en kommentar

Pappersväggar

Jag har lyssnat på novellsamlingen Pappersväggar som talbok, med John Ajvide Lindqvist själv som uppläsare. För mig är det nytt att lyssna på talböcker, men det förgyller verkligen tråkiga stunder vid diskbänken och spisen. Att det är författaren själv som läser tycker jag är en stor fördel – man vet att han får chansen att säga, betona och uttala saker som han vill att det ska göras.

Pappersväggar är en samling noveller om död och otäckheter. Den sista och längsta novellen är egentligen en fortsättning på romanen Hanteringen av odöda, som jag tyckte mycket om. John Ajvide Lindqvist är skicklig på att bygga upp spänning, men flera av novellerna känns lite fåniga när upplösningen kommer. Ändå är uppbyggnaden ofta så bra att det räcker ändå.

Novellerna heter: Gräns, By på höjden, Equinox, Syns inte! Finns inte!, Vikarien, Evig/Kärlek, Att hålla om dig till musik, Majken, Pappersväggar, Sluthanteringen.

Lite mer om några av dem:

Gräns
Samlingen inleds med en av de bästa novellerna, som handlar om tullarbetaren Tina. Hennes särskilda förmåga att uppfatta när människor döljer någonting gör att hon lätt avslöjar smugglare. En dag kommer en man som sänder ut starka signaler om att någonting är fel, men de hittar ingenting olagligt. Han kommer flera gånger och Tina kan inte släppa vad hon känt, för hon har aldrig fel. Någonting är lurt med honom, men vad?

By på höjden
Joel upptäcker att höghuset han bor i börjat luta. Ingen annan tycks märka någonting, men Joel är säker på att något lurt är i görningen. Ett exempel på en väldigt bra uppbyggd novell, vars slut gör att jag känner mig snuvad på konfekten.

Equinox
En kvinna arbetar som korsordsmakare och har ett speciellt fritidsintresse: att ta sig in i människors hus och utifrån deras saker föreställa sig hur deras liv ser ut. Givetvis hittar hon något otäckt. Mycket av den obehagliga känslan i novellen kommer av att det är omöjligt att identifiera sig med kvinnan och förstå hennes val. En rolig detalj är språkbruket som snyggt relateras till hennes korsordsintresse: ”Det var som om släckmedel, nio bokstäver: kolsyreis sprutats in i musklerna.” Jag gillar inte riktigt slutet på denna heller.

Majken
Denna novell om en snattande, äldre dam är favorit tillsammans med Gräns. Kvinnan ringer till Konsums kundtjänst för att klaga på att kålrötter plastas in i onödan, men blir förvånad när kvinnan som svarar berättar mer om dåligheter som begås inom företaget. Hon uppmanar till och med henne att snatta, för att hämnas och för att hon har förtjänat det. Riktigt bra novell!

Sluthanteringen
Kanske var det mest för att få fortsättningen på Hanteringen av odöda som jag ville läsa denna bok. Samtidigt tycker jag det är lite fult att lägga fortsättningen i en novellsamling så här. Antingen kunde den väl stå med i boken, eller inte finnas alls? Den är skriven mer som en roman än en novell och den är längst i samlingen. Det gör att den känns långdragen och malplacerad. Den är inte dålig, utan rentav ganska bra, men jag skulle ändå hellre se att romanen fått behålla sitt slut som det var.

BokinfoTitel: Pappersväggar
Författare: Ajvide Lindqvist, John
ISBN: 9170372195
1 kommentar