Hoppa till innehåll

Helenas dagar Inlägg

Serial Mom

Publicerat den 8 juni 2006

En lite annorlunda seriemördarfilm… Bara det att den är en komedi känns brutalt osmakligt, men det funkar. Kathleen Turner spelar mamman som är lite väl benägen att uppfylla sina barns önskemål. Men inte borde man väl säga att man önskar livet ur någon om man inte menar det? Samtidigt som hon begår brutala mord framstår hon utåt som den perfekta hemmafrun. Turner passar perfekt i sådana roller!

Kul film!

FilminfoIMDB: Serial Mom
Regissör: John Waters
År: 1994
Omdöme (1-5): 4
Lämna en kommentar

The Return

Publicerat den 8 juni 2006

Rysk originaltitel: Vozvrashcheniye

En väldigt vackert filmad historia om två unga pojkar som följer med sin sanslöst osympatiske far på bilsemester när han plötsligt dyker upp efter 12 års oförklarad frånvaro.

Bra, lågmäld, vacker film med ett lagom överraskande slut!

FilminfoIMDB: The Return
Regissör: Andrei Zvyagintsev
År: 2003
Omdöme (1-5): 4
Lämna en kommentar

Duktig flicka, bråkig pojke

Publicerat den 8 juni 2006

Ibland är det lätt att tänka ALDRIG BARN.

Idag på spårvagnen hem från matinköp i Kortedala satt en mamma med två små barn, en flicka och en pojke som såg ut att vara i samma ålder (5-6 år?). Pojken satt bredvid mamman och utstötte högljudda ylande ljud i ett par minuter medan flickan på sätet tvärs över mittgången emellanåt skrek åt honom att vara tyst. När mamman sade åt honom bet han henne. Hon lade in en lam protest “men ska du bita din mamma…” och strax därefter kom även “men inte ska du slå på mamma”. Resten av min resa ägnade mamman pojken konstant uppmärksamhet och försökte stimulera och lugna honom genom att bläddra i ett häfte av något slag. Under tiden satt flickan med ledsen uppsyn och snyftade lite i sin ensamhet. Mamman satt med ryggen vänd mot henne, sa inte ett ord till henne, såg inte ens på henne utan bara ägnade hela sin uppmärksamhet åt den bångstyrige sonen.

Är det inte sååå otäckt typiskt? Flickan får sitta själv och vara duktig, pojken bråkar och får all uppmärksamhet. Varför får pojkar ta så mycket utrymme? Varför måste flickor vara så duktiga? Det ska börjas i tid med inpräntandet av könsroller…

Om vi får barn hoppas jag att vi klarar av att behandla dem lika. Jag hoppas att vi kan hitta ett dagis som inte särbehandlar pojkar och flickor. Men går det?

Jag hoppas också att vi kommer klara av att få vettiga ungar som åtminstone ibland gör som man säger. Ibland känns det så ofattbart att man förväntas vilja ta hand om en totalt inkompetent småskalig människa med påtaglig fallenhet för att krylla och som dessutom bits och slåss och ställer till besvär.

3 kommentarer

The Bicycle Thief

Publicerat den 7 juni 2006

Italiensk originaltitel: Ladri di biciclette

Då har vi äntligen sett denna fantastiska klassiker… men varför känner jag mig så svalt inställd? Den är väldigt tragisk, men grep inte tag i mig. Och vad som händer i slutet gissade vi efter fem minuter…

Hur som helst handlar det om dåliga tider i Italien. Antonio Ricci har den ofattbara turen att få ett jobb, men jobbet kräver att han har en egen cykel. Hans cykel är pantsatt, så familjen säljer sina lakan för att kunna lösa ut den. Men vad händer? Givetvis blir cykeln stulen… Antonio tar med sig sin lille son Bruno och letar efter den. Och letar… och letar…

Det är en lågmäld och realistisk film, som med all sin enkelhet var banbrytande när den kom. Den har absolut ett stort mått charm, men jag hade nog för höga förväntningar. Sätter en stark (även om det inte syns) trea.

FilminfoIMDB: The Bicycle Thief
Regissör: Vittorio De Sica
År: 1948
Omdöme (1-5): 3
Lämna en kommentar

Fotlänk

Publicerat den 6 juni 2006

Jag har köpt en fotlänk (ca 30 kr på Glitter) som sitter ganska bra efter att jag kortade ner den genom att pilla bort en bit.

Jag gick runt med ett snöre runt fotleden, säkert en hel sommar, när jag var ganska liten. Har i princip velat ha en fotlänk ända sedan dess, men det är ju ingen större vits om man inte har skor som går att ha tillsammans med den. Och nu har jag det.

Idag är en lååång dag, för jag går och väntar på att Jonas ska komma hem…

Lämna en kommentar

I sällskap med språket

Publicerat den 6 juni 2006

Jag glömde nästan bort att skriva om den här boken! Jag läste ut den på väg till Nyköping på brorsonens dop och därikring var det väl mycket annat att tänka på förstås.

Det är en tunn, snabbläst bok med en samling korta texter om språket, ord och uttryck. Vi får ta del av små intressanta anekdoter och funderingar kring språkbruk. Jag tycker den är läsvärd och hoppas genom läsningen ha lagt åtminstone en del av innehållet till allmänbildningen.

Boken är nu på vift med bookcrossing, jag hoppas att den kommer fram till någon…

BokinfoTitel: I sällskap med språket
Författare: Grünbaum, Catharina
ISBN: 9146212876
Lämna en kommentar

Och var vill du ha din cancer, lille vän?

Publicerat den 6 juni 2006

Senaste tidens varningar fick mig att kolla upp hur mycket min egen mobiltelefon LG C3300 strålar. Jag hade mått bättre om jag inte gjort det.

Strålningen uttrycks alltså i ett SAR-värde som tolkas enligt följande:

<0.5 låg strålning
0.5-1.0 medel
>1.0 hög strålning

Min telefon har värdet 1,05. Min första tanke var att jag kanske skulle börja använda min gamla hederliga Nokia 3210 (som trots sina begränsade funktioner egentligen är trevligare än LG C3300) igen, men den tanken dog abrupt när jag upptäckte att SAR-värdet för den är 1,14. Jag har alltså gått runt och skickat hög strålning in i huvudet i sex år…

Ska man oroa sig? Man vet ju inte alls vad det innebär. Får man cancer? Händer det något annat otäckt?

Min första åtgärd var att packa upp handsfree-prylen som följde med telefonen. Jag har inte ens testat den innan, det känns så fånigt på något vis. Nu tycker jag det är rätt tufft att kunna ha fria händer, även om det tar lite längre tid att svara då det är krångligare att få ordning på sladd och hörsnäcka än att bara öppna telefonen. Men… visst kan jag förstå att cancer i huvudet är jätteilla, fast väljer man genom handsfree bara att flytta cancern lite då eller? Får man livmoderscancer om man har den i fickan? Var vill du ha din cancer? Usch… det är otäckt att inte veta om man borde oroa sig eller inte.

Hos mobilfakta kan man kolla upp SAR-värdet hos de flesta telefoner. Genom sarvalues.com hittade jag en telefon som verkar riktigt trevlig och bara har SAR 0,16, nämligen Sony Ericsson Z600. Men för en sån liten leksak får man punga ut cirkus 2500 spänn vad det verkar. Det är ganska exakt 2500 mer än vad jag gav för min nuvarande… och mobiltelefon är så lågprio det kan bli, särskilt när jag faktiskt har två fungerande telefoner.

Men jag vill ha den… den har snooze på alarmet, som jag verkligen saknar med C3300. Jag mailade och frågade. :) Och vad gäller låg strålning är den mycket svårmatchad, förutsatt att informationen är tillförlitlig.

Jobbigt. Givetvis fick jag ont i huvudet när jag läste om allt detta, både första gången och nu när jag skriver om det. Är det hjärntumören som spökar, eller bara lite vanlig hederlig hypokondri..?

3 kommentarer

House of Flying Daggers

Publicerat den 5 juni 2006

Kinesisk titel: Shi mian mai fu

Filmtipsets beskrivning av handlingen: Utspelas i Kina år 859 under Tangdynastins sista år. Den korrupta dynastin strider mot otaliga rebellgrupper, varav ‘House of Flying Daggers’ är en av de mäktigaste, speciellt efter att en ny mystisk ledare tagit över. Två kaptener får uppdraget att tillfångata denna ledare, och för att lyckas utarbetar de en riskabel plan…

Nu när jag precis sett Crouching Tiger, Hidden Dragon och gillat den kändes det helt rätt att fortsätta med House of Flying Daggers. Den här filmen är också väldigt bra. Mycket för att den är så otroligt vacker – den största behållningen är nästan höstlandskapet den är filmad i – men också för att handlingen bjuder på en del oväntade svängar. Fighting-scenerna är mysigt övernaturliga som i CTHD, men ser mycket mindre fejkade ut.

Jag älskar Flying Daggers-folkets gröna kläder!

Väldigt bra film!

FilminfoIMDB: House of Flying Daggers
Regissör: Yimou Zhang
År: 2004
Omdöme (1-5): 4
Lämna en kommentar

Gräsänkeveckan snart slut

Publicerat den 5 juni 2006

Imorgon kommer Jonas hem igen! Och han bokade om sin biljett, så han kommer mycket tidigare än planerat vilket innebär att vi hinner äta och mysa tillsammans. Mysigt!

Veckan ensam har gått fort och jag har i vanlig ordning inte fått särskilt mycket pluggat… det är ju så enformigt och svårt att hålla koncentrationen! Det är väldigt dåligt, för jag vill ta de här tentorna… Men hur som helst har jag varit på förvånansvärt bra humör för en ensamvecka. Jag har hunnit med en del skoj och lite bra film. I fredags tog jag en skogspromenad med Maria och köpte sen fika på väg hem hit. I lördags bakade jag muffins och bjöd Karin på fika. Kul! Det märks så tydligt att jag mår bra av stimulerande intellektuellt utbyte, eller vad man ska säga. :)

Idag har jag fått tre bookcrossing-böcker! Jag stämde helt enkelt träff med en fellow bookcrosser och har nu mycket att läsa. Min Koka makaroner (mer info) har för övrigt redan haft fyra ägare! De andra två jag hittills släppt har jag inte hört något om, får väl se om jag gör det alls.

Idag tänkte jag att jag skulle ge Myrorna en chans. Billiga kläder är bättre än dyra kläder. Däremot är jag inte helt säker på att fula, ofräscha kläder i fel storlek är bättre än särskilt mycket… tråkigt nog blev det inget höjdarbesök. Jag hittade en tröja som jag nästan köpte, men jag ångrade mig. Den var lite för rosa och så var det inte tillräckligt billigt… men så är var jag väl snål också. Funderade på att köpa en brödkorg, men de som fanns var smått trasiga och så stod det inte vad de kostade. Jag är nog för bekväm av mig för att handla på Myrorna… det är för jobbigt! På klädavdelningen var det så grymt fullpackat med kläder så det var svårt att titta och givetvis var de svarta plaggen i ett hörn utan belysning. Just de svarta, som inte direkt lyser upp något själva.

Jag är sugen på att lämna ut bookcrossing-böcker… men samtidigt är jag lite snål, eller shelf-ish som bookcrossingfolket skulle säga. Jag tycker mina böcker står ganska bra i hyllan. När jag åker hemhem för att fira farfars 90-årsdag ska jag plocka med mig några böcker därifrån, några som jag inte har så starka känslomässiga band till längre…

1 kommentar