Helenas dagar Inlägg

Det kan ha varit sjunde gången eller så jag misslyckades med tentan i Analys B idag… det börjar bli dags att ta den nu. Jag kan tillräckligt av alla gamla tentor, men lik förbannat lyckas de överraska mig varje gång med saker jag inte sett förut. Jag antar att det är den genuina förståelsen som saknas.

Hur som helst – jag lämnade in två uppgifter och en snabb titt på lösningsförslagen säger mig att jag fått rätt (dock inte ekvivalent med full pott när det är MAI som rättar, man får se…) men det räcker inte. Tre uppgifter ska man klara. Jag hade fasligt sjå med dessa två och antar att jag får vara glad om åtminstone dessa är felfria. Resten av uppgifterna fattade jag verkligen inte alls. Tråkigt. Men det är bara att kämpa på… nytt försök 26 maj! Jobbigt att jag har fem japanskatentor där i krokarna också, hur ska det gå!?

Nu har jag ägnat tur och retur till Linköping åt att läsa första halvan av Mattias Anderssons Porr – en bästsäljande historia. Jag var helt förstörd när jag klev av bussen… och jag har knappt lugnat ner mig trots lite gos med grannkatten och strategisk söta-djurbilder-surfning. Vad jag egentligen skulle behöva är en maffig kramsession… men Jonas är ju inte här och jag har lovat att inte ta fram min gosedjursgris som han är lite svartsjuk på…

Eftersom jag inte läst hela boken ännu vill jag egentligen inte fälla något omdöme ännu. Men… hittills känns det verkligen som ett enda långt försvarstal till porrens ära. Mattias Andersson utger sig för att vara vara saklig och utredande, men åsiktsfärgningen lyser igenom. Hittills är det också väldigt vinklat med idel porrförespråkare som får komma till tals, varvat med märklig statistik med lösryckta siffror jag inte ser någon anledning att fästa någon betydelse vid.

Jag hoppas att reportaget blir mer allsidigt i andra halvan, men ärligt talat känns det ganska jobbigt att ha flera ytterligare timmar med boken framför mig… Det enda negativa som tagits upp om porr hittills är att manliga aktörer får sämre betalt än kvinnliga och att männen bara bedöms efter utrustningens storlek och kapacitet. Där upplever jag tydligt att författaren tar ställning, samtidigt som han sakligt och oberört beskriver fruktansvärda saker som gäller tjejerna. Jag blir illa berörd. Jag får intrycket att han tycker det är synd om männen som värderas efter sitt organ, men att det är helt naturligt att tjejerna ska operera in plast i kroppen och se “perfekta” ut. Och att det är männen det är synd om för att branschen kräver stora organ, fast han skriver att aktrisen vid inspelningen han bevittnar gråter och blöder ur underlivet under tagning och att tjejerna säger att de helst vill jobba med “den mindre” killen.

För övrigt beskyller Andersson alla företeelser i porrfilm på marknadens efterfrågan. Alla vill tydligen ha förnedring och ansiktssprut. Samtidigt säger han att “amatör” är den näst vanligaste sökkategorin på en porrsajt. Hur går det ihop? Det säger i alla fall till mig att folk vill ha lite naturligare, mysigare porr. Men det är ju såklart mestadels fejkat att det är amatörer…

Jag tycker faktiskt det är vidrigt med en industri som filmar folk i onaturliga sexakter där det är större chans att de har ont och blöder än att de faktiskt njuter av det. Därmed inte sagt att det är skamligt med sexualitet och aldrig upphetsande med sexuella bilder – men varför måste porren vara så otroligt falsk?

Jag har inte riktigt återhämtat mig ännu. Det här som skulle vara min myskväll… Jag tror jag ska ta till knepet datorspel, brukar vara ett bra sätt att rensa tankarna. Får se om det funkar. Borde äta nåt också…

Lämna en kommentar