Bästa filmerna 2007

Året är visserligen inte helt slut ännu, men jag får väl ändra i det här inlägget om jag skulle se något fantastiskt i helgen… nu ska jag i alla fall sammanfatta mitt filmtittande 2007!

Sedda filmer per år:
2005: 138 st
2006: 183 st
2007: 172 st

Jag gav fler 5:or – – än förra året – kanske mest för att jag börjat tillåta mig att ge både svagare och starkare femmor. 2006 blev det tre stycken, i år nio varav sex egentligen förtjänar att räknas, eftersom resterande tre var favoriter jag såg om.

5:or 2007:
La noche de los girasoles (Angosto) lyste starkast på filmfestivalen med sitt snygga episoduppdelade men ändå sammanhängande berättande och Judith Diakhate gjorde skakande bra ifrån sig.

Scener ur ett äktenskap är en härlig gammal pärla! Liv Ullmann och Erland Josephson är fantastiska som det problemtyngda paret vars relationsdrama filmen behandlar. Underbart och gripande!


Scener ur ett äktenskap

The Dead Girl var inte en film jag förväntade mig särskilt mycket av, men jag blev verkligen positivt överraskad! Det handlar om de människor som på olika sätt berörs av mordet på en ung kvinna och det är väldigt, väldigt bra.

The Straight Story är en riktigt charmig film om en gubbe som ger sig ut på långresa på sin åkgräsklippare. Det enda av David Lynch jag gillat, antagligen för att den är så ”normal”.


The Straight Story

Stardust – väldigt mysig, stämningsfull och charmig sagofilm!

Babel innehåller nästan kvävande mycket dålighet i sammanflätade historier, men det funkar.

Och de omsedda:
Donnie Darko
The Shawshank Redemption
Twelve Monkeys

Hm, Le fabuleux destin d’Amélie Poulain borde stå här också, men eftersom jag inte skrev något nytt inlägg om den har den inte kommit med i statistiken.

Också rysligt bra:
I Gaslight blir Ingrid Bergmans karaktär mycket effektfullt psykiskt nedbruten av sin man. Krypande obehaglig!

Årets roligaste:
Vi ser verkligen inte särskilt mycket komedi…

Little Miss Sunshine behandlar ett så känsligt ämne som skönhetstävlingar för barn och hade kunnat bli väldigt fel, men är i stället väldigt charmig!

Årets skräck:
Skräck är alltid svårt. Jag vill jättegärna se bra skräck, men var finns den? Nästan alla skräckfilmer är dåliga.

Jag gillade faktiskt Population 436 trots att den är lite B. Den har en bra stämning och lyckades hålla mitt intresse.


Population 436

Hide and Seek tyckte jag också om.

Egentligen hör inte The Skeleton Key hit, men jag har sett om den (och uppdaterat min gamla recension) i år och gillat den ännu mer. Den börjar som en ordinär B-skräckis, men när den är slut har en mycket fascinerande historia uppdagat sig.

Årets snyft:
To Gillian on Her 37th Birthday känns lite tv, men inte var ögat torrt för det…

Årets besvikelser:
Med ordvalet ”besvikelser” signalerar jag att det fanns en förväntning som inte uppfylldes. Jag har sett fler dåliga filmer än dessa, men detta är de största besvikelserna:

Inland Empire – det var visst ingen idé att ge Lynch en ny chans. Gäsp…

1408 – det blev bara för mycket…

Jade Warrior hade jag väldigt höga förväntningar på, men den är inte mer än medioker.

Resten…
Se alla filmer jag sett på filmsidan.

Relaterade inlägg:
» Bästa filmerna 2006
» Bästa filmerna 2005
» Årets [2004] kulturtoppar
» 2003s bästa filmer

La noche de los girasoles

Vårt första besök på Göteborgs Filmfestival blev riktigt, riktigt lyckat. Angosto, eller La noche de los girasoles, är en jättebra film!

Filmfestivalens beskrivning lyder:
De två grottexperterna Pedro och Esteban kommer till en avfolkningshotad spansk bergsby för att undersöka en nyupptäckt grotta och dess potentiella vetenskapliga och turistmässiga kraft. Ett våldtäktsförsök sätter händelserna i rullning. I sex karaktärsdrivna och intelligent konstruerade episoder utvecklar sig sedan denna starka, välspelade och psykologiska kriminalthriller där varken tjuriga gamla spökbybor, korrumperade poliser, eller moderna stadsbor går säkra. Debuterande Jorge Sánchez-Cabezudo ger oss en film noir från Kastilien, som lyckas behandla landsbygdens avfolkning, generationsväxlingen i samhället och frågor om heder och moral, samtidigt som den är oerhört spännande.

Det är alltså en film vars handling är uppstyckad i olika delar, som fokuserar på en person i taget, och först när man har sett allihop faller allt på plats. Den här filmen är kanske det bästa exemplet på denna typ av berättande jag någonsin sett. Ofta är det ganska komplicerade och flummiga filmer som byggs upp så här, men denna är rakt på sak och lätt att förstå samtidigt som berättandet är alternativt.

Jag vill egentligen inte säga så mycket mer om handlingen än det som står i texten ovan, för jag vill inte förstöra upplevelsen. Men jag måste säga att överfallet och våldtäktsförsöket på Gabi, spelad av Judith Diakhate är något av det mest otäcka jag sett på film. Både själva attacken och efteråt. Skräcken och paniken riktigt lyser ur hennes ögon, hon skakar i hela kroppen och jag tror inte att någon kan se detta oberörd. Det är alldeles för vanligt på film att attackerade kvinnor på något vis fortfarande i första hand är sexiga – ni vet, de skriker kvinnligt/våpigt/hjälplöst medan otäckingen drar av dem kläderna och blottar brösten, sminket sitter fortfarande perfekt och hälften av stönen kunde lika gärna vara orgasmiska. Så är det inte här. Diakhate levererar en otroligt stark scen som jag sent lär glömma. Jag kommer att hålla utkik efter henne i fler roller.

Dessutom lär jag hålla utkik efter fler filmer av regissören Jorge Sánchez-Cabezudo. Där finns såklart risken att bli besviken, men uppenbarligen har mannen känsla för att berätta en bra historia.

Miljön i filmen vill jag också nämna. Det ger en alldeles särskild stämning att den utspelar sig i små hålor, på landet och i en övergiven by där endast två envisa gubbar håller sig kvar. Det är en vacker film med en otäck berättelse, där människorna lever i en moralisk gråzon.

Jag tycker att den är väl värd en femma i betyg!

FilminfoIMDB: La noche de los girasoles
Regissör: Jorge Sánchez-Cabezudo
År: 2006
Omdöme (1-5): 5

Angosto – fullträff på filmfestivalen

Idag såg vi vår första film på Göteborgs filmfestival: Angosto (La noche de los girasoles). Vilken fullträff! Jag ger den 5/5 i betyg, vilket inte tillhör vanligheterna. En riktigt bra och fruktansvärt otäck film – till och med den mest luttrade biobesökare borde skruva på sig besvärat av att se de värsta scenerna.

Jag skriver mer om den sen, men om du söker filmtips till festivalen så måste jag få tipsa lite snabbt nu innan det är för sent. Den går en gång till, på måndag 29/1 klockan 10. Släpp allt du har för händerna och boka biljett… så bra är den! Se festivalens sida för info och bokning.