Etikett: förkyld

Har legat däckad hela veckan, flunsa får man anta. Nu börjar det kännas som att det finns hopp om livet igen, hoppas att det kan räcka med detta nu. Jag har till och med varit sjukskriven så att Jonas kunde ta ut föräldraledighet och vara hemma och ta hand om Ava tisdag till torsdag. Än så länge är bara jag drabbad och vi får hoppas att det stannar där.

Har i alla fall konstaterat att Avas tvättlappar funkar utmärkt som näsdukar också…

Jag har varit helt utslagen idag, så nu är morgondagens åtaganden avbokade. Jag har mailat berörda personer på jobbet och sagt att jag inte kommer (så slipper jag ställa klocka och ringa och snora i luren!), jag har avbokat mitt besök på MVC (på en telefonsvarare… kändes ju lite dumt att inte få någon bekräftelse och ny tid, menmen, om det är så de vill ha det… jag får väl ringa igen om ny tid) och skjutit lite på min fikadejt med Lisa.

Däremot hoppas jag verkligen att jag kan gå på vattengympan på onsdag. Det ska visst gå att få ett ersättningspass om man missar något, men jag vill ju inte missa det första! Får man vattengymnastisera snörvlandes?

Ska bli skönt att kunna sova obekymrat imorgon bitti…

Efter lite vånda ringde jag och sjukanmälde mig idag. Jag tror det var rätt, för nu har jag suttit vid datorn i säkert en hel kvart och känner mig närapå svimfärdig… det blir definitivt en dag mestadels i sängen/soffan.

Så idag är en sån där dyr dag… karensdag… menmen, jag ska väl inte tänka på det. Är man sjuk så är man och dessutom har jag ju extra anledning att ta hand om mig just nu när jag har Mini att tänka på också. Förkylning ska inte vara skadligt för barnet, men om man får hög feber kan det vara det.

Tycker det är så olustigt att ringa och sjukanmäla sig… dels för att man låter så förkylningsäcklig och det är allmänt otrevligt att prata i telefon så och dels för att… ja, jag vet inte, men det känns väl lite fånigt att vara sjuk helt enkelt. Särskilt idag när jag hade ett specialuppdrag och stackars Lennart nu måste hitta någon annan som kan göra det i mitt ställe. Vet att han är stressad ändå och jag hade ju gärna hjälpt till och fått jobba i stan de närmsta dagarna. Och så var jag tvungen att ringa två samtal förstås, både till honom och chefen.

Nu snurrar världen lite för mycket för att det ska vara kul att sitta här… och ögonen tåras till brädden och näsan tjockar igen… sova en stund, kanske.

Usch, jag mår inte alls bra, jag är dunderförkyld och jättetrött. Det blev inget efterlängtat pysslande den här helgen, utan bara sova/dega. Nu på morgonen idag har vi tvättat, det var inte precis vad jag kände för. Jättejobbigt bara att gå i trappor…

Blöh, nu måste jag lägga mig ner igen…