Hoppa till innehåll

Meningslöst med olästa bloggar?

Det tycker i alla fall signaturen Ingenjör Edström i en insändare i förra NyTeknik.

Jag är kluven. Jag har skrivit nätdagbok sedan år 2000 och tvivlar inte en sekund på att den som har mest glädje av texterna är jag själv. Det är inte sällan jag går tillbaks och minns detaljer om svunna tider som helt skulle ha fallit i glömska om det inte vore för dagboken.

Visst droppar det in en och annan extern besökare ibland, men trots statistik från webbhotellet går det inte att säga mycket om dem. Att en inte obetydlig del av besökarna kommer från USA eller andra delar av utlandet skulle ju mycket väl kunna tyda på att det inte är riktiga besökare utan “spindlar” och liknande som bara vill hitta en adress att spamma. Eller finns det så många utlandssvenskar som läser min blogg?
Dessutom registreras träffar varje gång jag eller någon annan prenumerant uppdaterar sina RSS-prenumerationer (fråga mig inte varför jag prenumererar på mina egna feeds…)…

Jag sade i samband med “invigningen” av min kategorifunktion att förhoppningen är att även gamla inlägg ska bli lästa och med det menade jag åtminstone till stor del av mig själv. Vilken nostalgitripp att exempelvis klicka sig in på kategorin “Viktiga händelser”!

År 2000 fanns inte ordet “blogg” ännu och kanske är det så att “blogg” i högre utsträckning än “nätdagbok” syftar på någonting som måste läsas, någonting man skriver för att visa upp för världen hur coola åsikter man har om det man riktat in sig mot att skriva om. Och för att “främja demokratin”, som Ingenjör Edström säger. I så fall kanske Ingenjör Edström har rätt, för det finns verkligen tokmånga bloggar idag och dessutom, eftersom det är coolt att blogga, finns det många bloggar som startas just för att det är inne att blogga, men sen aldrig riktigt kommer vidare utan rinner ut i sanden efter fem inlägg. Jag kan tänka mig att såna bloggar blir ganska meningslösa, även om det förstås kan vara värdefullt för skribenten att åtminstone ha testat.

Så egentligen tycker vi kanske rätt lika ändå, Ingenjör Edström och jag. Han säger ju att bloggandet blir meningslöst “utom för skribentens ego”. Men är det värdefullt för skribenten själv så blir det väl inte meningslöst?

Missförstå mig inte nu, det är klart att jag tycker att det är jätteroligt när mina inlägg blir lästa och kommenterade. Men hade det varit hela anledningen till att jag skrev hade jag gett upp för länge sedan.

3 kommentarer

  1. Nu kommer vi in på ett ämnet vilket jag eventuellt har kommenterat tidigare. Alternativt så har jag sagt ett par ord om det över ICQ.

    I vilket fall så tycker jag det är väldigt charmigt att kunna gå tillbaks i min blogg och bli nostalgisk. Dock ska jag ärligt erkänna att det inte räcker som motivation för mig att dagboka. Jag trivs helt enkelt väldigt bra med att veta att folk läser det jag skriver och för mig är det väl lite av en ego-grej skulle jag kunna tänka.

  2. Julia Julia

    Jag skriver också mest för mig själv i min blogg ;) Den är ju till och med lösenordsskyddad för att jag inte vill berätta om mig för världen. Men förutom att det är roligt att kunna gå tillbaka och minnas saker man har gjort, är det också väldigt roligt att formge inläggen och bloggsidorna. Det blir en vardagsplats där jag får lite utlopp för det där med utseende..

    Jag vill iofs att mina familjemedlemmar och kompisar ska läsa, vilket antagligen beror på drivkraften att berätta om mig själv. Men inskränkandet av målgruppen är viktigt för mig, det känns lite läskigt att vem som helst kan följa mitt liv.

    Jag har nog inte sagt det tidigare, men jag tycker att det är jättekul att läsa här och se vad du har gjort och vad du tycker!

  3. Hans Hans

    Men visst är vi väl några som tittar in här och läser? :)

    Just nu har min hemsida lite paus, och ibland har jag funderat över om det egentligen är knasigt med hela den här nätdagboksgrejen. Fast just nu tror jag nog inte att det är så.. jag tror att vi behöver bli bättre på att “se” varandra, och idag kanske detta är ett bra sätt.

    Men om min hemsida vaknar upp någon gång igen kommer jag defintivt inte att kalla min nätdagbok för “blogg”.

    Ha det bra Helena!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *