Hoppa till innehåll

Månad: september 2005

Klippt och egyptologiskt

Nu har jag klippt hår (Jonas hår) för andra gången i mitt liv. Det gick allt lite smidigare den här gången, så snart kanske jag rentav kan klippa. :) Borde dock googla lite för att se om det finns några grundläggande nätkurser i friserandets ädla konst. Hur är det egentligen meningen att man ska göra för att det inte ska bli hackigt? Och hur ska man hålla reda på vad man klippt och inte… Jag tycker att det är lurigt. Tror att det blev ganska bra i alla fall. Skulle nog inte våga klippa någon som är väldigt fåfäng… Det blev förresten en rolig bild tagen efter klippandet. Jag doppade kammen i ett vattenglas när jag skulle blöta håret och där samlades det en del hårstrån som betedde sig lustigt.

Idag har jag träffat Erik och Carl Arvid, som alltså utgör min grupp i egyptologikursen. Frågorna vi hade att ta ställning till var:

1. Discuss the different kinds of contact Egypt had with its various neighbors and partners in the New Kingdom.
2. Discuss Pharaoh as the source of absolute power through time.

Vi delade mest upp jobbet och ska skriva varsin del som jag sen ska sammanfoga till en förhoppningsvis inte alltför spretig enhet. Skoj att träffa nya människor, även om det mest var uppgiftsinriktat.

Nu ska jag strax iväg på nån sorts partaj som C-kursfolket ordnar för oss A-kursare samt de japanska utbytesstudenterna. Får se vad det blir. Dessutom fick jag sms av Henrik, som tydligen är i krokarna och kanske vill träffa mig ikväll eller imorrn! Hoppas det blir av!

Lämna en kommentar

Citizen Kane

Charles Foster Kane, multimiljonär och tidningspamp, dör och yttrar det mystiska ordet ”rosebud” på sin dödsbädd. En journalist letar rätt på människor Kane känt för att försöka lista ut vad det betyder.

Det här ska alltså föreställa ett mästerverk… okej, jag kan uppskatta hantverket, det berättartekniska och bildspråket. Men historien lyckas inte gripa mig. Kane är en jättehemsk människa och det rör mig inte i ryggen när det går illa för honom. Jag skiter i hans j**la barndom.

Dessutom har jag svårt att veta vad jag ska vänta mig: först tror jag att det ska vara en detektivhistoria som långsamt rullar upp rosebuds spännande betydelse. Men det är det inte, det bara handlar om Kanes liv och hur synd det är om honom, men jag har svårt att tycka synd om en känslokall, elak människa.

FilminfoIMDB: Citizen Kane
Regissör: Orson Welles
År: 1941
Omdöme (1-5): 3
Lämna en kommentar

Partiklar, otursnummer och anagram

Det finns en massa partiklar i japanskan. Wa, ga, o, e, ni, to, de, mo… inte utan att man blir lite snurrig. Men det börjar bli dags att ha koll på dem.

För övrigt är 4 och 9 japanernas otursnummer. Anledningen är att de kan uttalas (japanska siffror är en djungel med många varianter) shi och ku, som betyder döden resp. plåga/tortyr. Många sjukhus och hotell skippar av denna anledning att ha rum 4 och 9, ibland också våning 4 och 9. På Nippon Airways flygplan saknas sätena 4, 9 och även 13, vilket nog är en västerländsk influens.

Nu till något helt annat. Det roligaste jag läst idag är från ett gammalt nummer av Örnsköldsviks Allehanda: Jehovas Vittnen bemöter Alfapetattacken. Några lustigkurrar har listat ut att ”skitarsle” är ett anagram av ”rikets sal” och därför möblerat om en skylt hos vittnena. Jag tycker det är ett jätteroligt bus, just eftersom det är smart och fyndigt och ingenting är förstört – det var tydligen lätt att flytta om bokstäverna.

1 kommentar

Generell uppdatering

Det är lite smådåligt med ork här. Min supergoda spenatlasagne är misstänkt för illamåendesorsakande, fast den var så god. Men varför annars mår vi så skumt? Jag mådde aptaskigt igår morse när jag gick upp, men tvingade efter mycket övervägande iväg mig till skolan i alla fall. När jag kom hem mådde jag faktiskt bättre, men Jonas desto sämre. Och just då hade vi såklart tvättid…

En bra sak hände i alla fall igår! Jag hittade äntligen en croton när jag var och handlade. En sån där färgglad växt (de ser ut så här) som jag hade förut, men som dödde och som jag letat efter ända sen vi flyttade hit. Äntligen! Den har inte så mycket rött i sig, tyvärr, mest gult. Jag vet inte vad färgskiftningarna beror på, men jag kanske borde ta reda på om det går att påverka den att bli mer röd.

Jonas har dessutom fått pris i en tävling för sitt rollspel One Can Have Her, grattis, puss och kram älskling!

Idag begick jag misstaget att ta en sväng på stan efter skolan. Fy tusan vad trött och hungrig jag blev. Borde lära mig att inte försöka klara mig till 18.30 på en tallrik fil och flingor (som förvisso åts så sent som vid 12, men ändå).

Först kollade jag in affärerna intill det brandskadade huset, de har utförsäljning för att allt luktar rök. Vero Moda hade äckligt mycket besökare och nästan inga kläder, så trots 70% rea gick jag bara rakt igenom. Shock hade inte rea på sina strumpbyxor och så mycket annat ville jag inte ha därifrån. Sen klev jag in i Nordstan och tittade lite. Provade 8 bh-ar på Lindex och surprise, surprise (eller inte), ingen passade. Jävla klädindustri. Jävla bröst (för det är ju mig det är fel på, inte vår högt vördade klädindustri, det vore ju hädelse att påstå), eller snarare brist på bröst. Suck. Att prova kläder är att få känna sig lite mera värdelös en stund. Det blev ingen bh, alltså, däremot köpte jag strumpor och trosor. Trosor och strumpbyxor orkar jag inte klaga på just nu, men det finns verkligen att klaga på.

En sak till måste jag förresten gnälla om: VARFÖR måste Lindex sätta papperslappar och larm-mojar precis vid bh-knäppningen så att allt trasslar ihop sig när man försöker få igen det jävla plagget? *morr*

Sen stod jag i världens längsta, hemskaste kö på Hemköp bara för att få köpa mjölk och fil. Led som tusan och var hungrigast i världen. Det var jag inte alls det, det var hemskt sagt med tanke på alla som svälter, men nu är jag grinig…

Ynk. Zzzznark.

Ibland undrar jag lite vad jag gett mig in på gällande japanskan också. Språket är ju kul, men alla dessa krumelurer! På det här året ska jag lära mig 500 kanjitecken. Wee! Slumpmässiga streckformationer, så skoj!

Ska jag sluta gnälla nu? Mmm, jag ska gå och krama lite på världens bästa Jonas så känns det nog bättre snart. Vi ska se film ikväll när jag bedömer att jag pluggat tillräckligt.

Lämna en kommentar

Palmhuset & Fröken Olsson

Idag fick jag min dejt som Jonas varit skyldig mig ett tag. :) Vanligtvis vill jag gärna styra och ställa och planera, så det kändes både spännande och ovant att hoppa på spårvagnen utan att veta vart vi skulle…

Det visade sig att vi skulle till Palmhuset i Trädgårdsföreningen! Jag ville gå in där förut när vi var i parken, men då var det stängt. Nu när det är off-season är det gratis att gå in i själva parken, men Palmhuset kostar 20 kronor.

Jag sprang runt med kameran i högsta hugg och fotade allehanda konstiga växter och lustiga sköldpaddor (några bilder kommer nog upp på fotodagar när jag har ork, men det blev inte så många bra eftersom ljuset därinne är sisådär bra). Kollektionen påminner ganska mycket om den ute på Botaniska och det är också Botaniska som driver detta palmhus. Hur som helst var det väldigt kul att se, men också skönt att komma ut igen efter den tropiska, fuktiga värmen!

Det har för övrigt varit ganska varmt idag, sådär så att jag svettas i vinterjackan. Det är verkligen mittemellan nu, vissa dagar vill man ha varm jacka och andra inte. Men det vet man ju inte förrän man är ute!

Nästa anhalt blev Fröken Olssons Kafé, som vi har kastat nyfikna blickar på tidigare. Nättidningen Lera har några snygga bilder på den spektakulära kakelinredningen. Bläddra ner till den gröna rutan ”Kakelrikt kafé” och klicka gärna på bilderna så får du se dem större och snyggare.

Fint kakel, men tyvärr ganska stressig och bullrig atmosfär. Vi satte oss så långt från diskens kaos (verkligen jättekaos och trångt!) vi kunde och det hade kunnat vara ganska skönt om det inte varit för den alltför högljudda musiken.

Jag åt en väldigt god hallon-cheesecake fär 29 kr och drack en jordgubbslassi för 39. Så heter alltså smoothies på detta kafé, vilket kan vara bra att känna till. Jonas åt mazarintårta för 35 kr och drack kaffe, med påtår, för 24kr. Inte direkt billigt, men gott! Bra att påtår ingick till kaffet.

Toaletten var också fint kaklad, men luktade tyvärr väldigt mycket parfym och saknade krok att hänga jackan på.

Kafét utannonserar vegetarisk buffé, som kanske kan vara värd att testa någon gång. Vet inte vad det är för något, men får väl undersöka det. Undviker nog att gå dit en lördag under bästa shoppingtid, kanske är det lugnare och skönare vid andra tidpunkter.

Nu är vi hemma igen och Jonas lagar mumsig paj. Planen är att spela lite spel ikväll också, troligtvis blir det Zombies!!!! och kanske något mer.

1 kommentar

The Sims 2: Nightlife

Igår lyckades jag alltså få iväg Egyptenuppgiften, men resten av dagen slösade jag bort på att testa The Sims 2: Nightlife. En heldag vid datorn allstså…

Nightlife är den andra expansionen (efter University, som jag skrivit om förut) till Sims 2 och innehåller mycket av det man tidigare saknat om man haft alla expansioner till ettan. Det allra viktigaste är att man nu kan bjuda folk på dejt och åka iväg på restaurang eller liknande med någon viktig person. Ett bra sätt att snabbt stiga i aktning hos någon.

En första tanke är att spelet nu ännu mer kretsar kring raggning och sex. I och med grundspelet The Sims 2 introducerades ju karaktärernas ambitioner och den som testat ”Romance” vet att det inte riktigt är romantik som åsyftas utan snarare värsta runtknullandet. De får aldrig nog! Nu får man dessutom välja två ”turn-ons” och en ”turn-off”, alltså egenskaper hos potentiella partners som påverkar deras attraktionskraft för personen. Så fort man pratat lite med en sim kommer en indikator som visar om man attraheras av personen eller inte och man kan även scanna av rummet efter personer man finner attraktiva.

För egen del är det ganska roligt med raggningsbiten och försöka-få-i-säng-biten, men jag gillar inte vad man signalerar till barn som spelar The Sims med ambitionsrubriceringar som ”Romance” för personer vars högsta mål i livet är att knulla 20 olika simmar och som ständigt vill få så många personer som möjligt kära i en. För övrigt tycker spelet att man kan älska nästan hur många personer som helst… blir en Romance-typ kär i någon får han/hon genast målet ”have two loves at once” och när två är avklarade blir det tre och längre har jag inte lyckats, men jag antar att det fortsätter eftersom målen för hångel och woohoo (sex) gör det.

Vore det inte bra om det fanns en relativt barnvänlig version och sedan en porrversion, för dem som gillar den biten? Det blir så konstigt när det är mittemellan. När en sim vill ha sex med så många som möjligt, men måste älska dem först, vilket inte är så svårt att uppnå… och nakenhetscensur och sånt, när spelet är så sexinriktat. Märkliga budskap.

Jag har porrat till mitt spel litegrann i alla fall. :) Det finns en rad nude skins ute på nätet, för den som vill se sina simmar nakna. Den jag installerade var dock riktigt märklig, för medan tjejen är ytterst anatomiskt korrekt ser killen ut som en Ken-docka, med en mystisk bula till könsorgan bara… vatusan? Som alltid är det okej att visa upp tjejer men inte killar.

Jag testade dessutom att installera några extra NPC’s (karaktärer man inte styr själv) från Valdea, som erbjuder ett set arbetare och ett set, ja, i princip prostituerade. Dessa kan man ringa efter och så agerar de städpersonal eller lättraggade ”romans”-objekt. Fast hororna dök aldrig upp i mitt spel, eller så har jag inte hittat dem än.

Simlogical har en del användbara patchar och jag har testat de mycket trevliga reserverbara sängarna. För visst är det irriterande när simmarna går och lägger sig i andras sängar hela tiden? Har även kylskåpet som simmarna bara använder när de blir tillsagda, så att de inte plötsligt börjar laga middag till bara sig själva när hela familjen vill ha, vilket också är ett vanligt irritationsmoment. Eller går och tar mat när man vill att de ska göra något annat och när man avbryter så hinner de i alla fall ta mat men ställer ifrån sig någonstans och skräpar ner! Argh!

En ny sak i Nightlife som också skulle behöva patchas är bilarna. Nu kan simmar äga bilar, vilket gör att de slipper beställa och vänta på taxi när de ska någonstans. Men vad händer när man kommer hem, om det samtidigt kommer en skolbuss och ställer sig ivägen för garageuppfarten? Och sedan kommer dessutom en bil för att hämta sonen till extraknäcket? Jo, då står tre fordon där på rad, timme ut och timme in. Bugg! Fast mina lossnade faktiskt efter ett halvt dygn eller så och hade inte fått liven helt förstörda, så lite okej var det i alla fall. Men väldigt klumpigt gjort!

Nu ska vi göra oss iordning för en dag någon annanstans än framför datorn… Jonas har planerat en liten dejt, nämligen. :)

1 kommentar

A Tale of Two Sisters

Faktiskt en riktigt schysst mysrysare! I början tyckte jag att den var sådär, men när jag började fatta vad den egentligen handlade om blev den bara coolare och coolare, även om den var ganska förvirrande också…

Anledningen att den är halvbra i början är att den använder en hel del billiga skrämselknep, den lurar ofta tittaren att något otäckt ska hända. Sånt tycker i alla fall jag drar ner filmers betyg… men sen blev det bättre. :)

FilminfoIMDB: A Tale of Two Sisters
Regissör: Ji-woon Kim
År: 2003
Omdöme (1-5): 4
Lämna en kommentar

Ancient Egypt: Module 1

Nu har jag precis mailat iväg min första omgång svar till Egyptenkursen. Tyvärr känner jag mig inte helt nöjd, vilket till största delen beror på alla kontrasterande källor. Det är väldigt frustrerande att försöka skriva om hur någonting var när det beskrivs helt olika, till och med motsägelsefullt, i olika källor!

Jaja… vi får väl se hur det går, jag hoppas att man får lite kommentarer om vad de tyckte.

Omgång 1 handlade alltså om historia, ekonomi och samhälle. Jag sammanfattar mycket kort.

Egypten styrdes av den allsmäktige, gudomlige faraonen som åtminstone i teorin skötte allt själv. I själva verket fick han hjälp av en rad personer på officiella poster. Det fanns en vizier, som fungerade ungefär som en premiärminister och så fanns det ”nomarchs” (jag skriver på engelska, så jag vågar inte riktigt chansa på att det heter nomarker…) som ansvarade för administrationen av de 42 ”nomes” som landet var indelat i.

Nilen var livsviktig för Egypten, utan floden skulle landet bara vara öken. Floden skapar en bördig landremsa där jordbruk kan bedrivas. Ofta märker man hur viktig floden är: året delas in i årstider efter hur floden beter sig, landet delas in i Övre och Nedre Egypten baserat på flodens uppströms och nedströms (Övre=norra, Nedre=södra).

Historien är indelad i olika dynastiska perioder och en dynasti betyder i princip att landet styrdes av en viss kungaätt. De huvudsakliga indelningarna av dynastier är Old Kingdom, Middle Kingdom, New Kingdom och Late Period. Mellan dessa fanns ”intermediate periods”, perioder av kaos och oordning.

Hur allting fungerade skiftade givetvis med olika perioder och många källor är alldeles för dåliga på att skriva vilken periode de egentligen beskriver…

Kvinnors ställning i det antika Egypten var bättre än någon annanstans vid den tiden, eller för den delen långt senare. Åtminstone officiellt hade hon samma rättigheter inför lagen som mannen och tilläts ha privat egendom. Samtidigt var rollerna tydliga, kvinnan var oftast tvungen att ta hand om hus och hem.

Ja, det var en hel del annat också… en del bra ord när man läser om Egypten på engelska:

inundation – översvämning
irrigation – konstbevattning

Lämna en kommentar

Meningslöst med olästa bloggar?

Det tycker i alla fall signaturen Ingenjör Edström i en insändare i förra NyTeknik.

Jag är kluven. Jag har skrivit nätdagbok sedan år 2000 och tvivlar inte en sekund på att den som har mest glädje av texterna är jag själv. Det är inte sällan jag går tillbaks och minns detaljer om svunna tider som helt skulle ha fallit i glömska om det inte vore för dagboken.

Visst droppar det in en och annan extern besökare ibland, men trots statistik från webbhotellet går det inte att säga mycket om dem. Att en inte obetydlig del av besökarna kommer från USA eller andra delar av utlandet skulle ju mycket väl kunna tyda på att det inte är riktiga besökare utan ”spindlar” och liknande som bara vill hitta en adress att spamma. Eller finns det så många utlandssvenskar som läser min blogg?
Dessutom registreras träffar varje gång jag eller någon annan prenumerant uppdaterar sina RSS-prenumerationer (fråga mig inte varför jag prenumererar på mina egna feeds…)…

Jag sade i samband med ”invigningen” av min kategorifunktion att förhoppningen är att även gamla inlägg ska bli lästa och med det menade jag åtminstone till stor del av mig själv. Vilken nostalgitripp att exempelvis klicka sig in på kategorin ”Viktiga händelser”!

År 2000 fanns inte ordet ”blogg” ännu och kanske är det så att ”blogg” i högre utsträckning än ”nätdagbok” syftar på någonting som måste läsas, någonting man skriver för att visa upp för världen hur coola åsikter man har om det man riktat in sig mot att skriva om. Och för att ”främja demokratin”, som Ingenjör Edström säger. I så fall kanske Ingenjör Edström har rätt, för det finns verkligen tokmånga bloggar idag och dessutom, eftersom det är coolt att blogga, finns det många bloggar som startas just för att det är inne att blogga, men sen aldrig riktigt kommer vidare utan rinner ut i sanden efter fem inlägg. Jag kan tänka mig att såna bloggar blir ganska meningslösa, även om det förstås kan vara värdefullt för skribenten att åtminstone ha testat.

Så egentligen tycker vi kanske rätt lika ändå, Ingenjör Edström och jag. Han säger ju att bloggandet blir meningslöst ”utom för skribentens ego”. Men är det värdefullt för skribenten själv så blir det väl inte meningslöst?

Missförstå mig inte nu, det är klart att jag tycker att det är jätteroligt när mina inlägg blir lästa och kommenterade. Men hade det varit hela anledningen till att jag skrev hade jag gett upp för länge sedan.

3 kommentarer