Spärrlinjen

Sisådär, nu är jag telefonförsäljare på Spärrlinjen. Måndag och tisdag 17-21 var det utbildning och idag har jag jobbat mitt första fyratimmarspass. Vi var tre nya och alla sålde två säkerhetspaket! Ganska skönt att det gick lika bra/dåligt för oss alla. :)

Jag är faktiskt sugen själv på att köpa tjänsten vi säljer och det gör nog att det känns bättre att försöka pracka på den på folk. Det som ingår är alltså:

– spärra alla kort i plånboken + mobiltelefonen genom att ringa ett enda nummer (gratis, dygnet runt)
– returtjänst för plånbok och mobil (mha dekal med kundnummer)
– överfallslarm, 110 dB

För en person kostar det 299 kr per år, för en familj på max 4 pers 399 kr per år och för större familjer 499 kr.

Det är otäcka saker att bli av med. Med någons körkort kan man ofta utan frågor ta stora lån, hyra bilar eller andra saker. För att spärra körkortet måste man ringa fyra olika samtal: polis, vägverk, upplysningscentralen och Dun & Bradstreet (kreditupplysning). Det kan ju ta ett tag att lista ut om olyckan skulle vara framme. Sedan kräver såklart varje betalkort och mobiltelefonabonnemang ytterligare samtal. Även bibliotekskort måste spärras, för det händer att stulna kort används för att hämta ut böcker eller skivor och den stackars kortägaren får straffavgifter. Använder man Spärrlinjen är man direkt fri från ansvar med ett enda samtal.

Ja och det här ska jag alltså sitta och argumentera för 12 timmar i veckan…