Hoppa till innehåll

Månad: oktober 2006

Secretary

Lee är en olycklig ung kvinna som har för vana att skära sig själv och skada sig på andra sätt. I början av filmen kommer hon hem efter en tid på en institution och bland det första hon gör är att plocka fram sitt hemliga självtortyr-kit.

Lee fattar beslutet att skaffa sitt första riktiga jobb och lyckas bli sekreterare hos advokaten Edward. Han märker med viss förtjusning hennes undergivna och självdestruktiva tendenser och börjar testa gränserna för hur långt han kan gå.

 

Det utvecklar sig till en sadomasochistisk relation och Edward förbjuder Lee från att göra illa sig själv – den biten står han för. Men därmed är inte allt frid och fröjd, Edward börjar nämligen tvivla på om det är rätt att göra som de gör och Lee blir alltmer desperat i sin strävan att få honom att straffa henne.


Jag tycker att det är en riktigt bra film med fantastiska rolltolkningar av duktiga skådespelare – Maggie Gyllenhaal och James Spader. Filmen hade såklart kunnat bli omåttligt vulgär, men det känsliga ämnet behandlas lyckligtvis på ett relativt smakfullt sätt. Man får se tillräckligt mycket för att det ska bli effektfullt, men ingenting alltför grovt. Det är en sexig film med nakenhet, men att Gyllenhaals kropp respektfullt skyls i de nakna scenerna i början av filmen för att sedan bli mer exponerad mot slutet när saker hettar till tycker jag gör att nakenheten passar in i handlingen. Det känns inte bara som det ack så vanliga slentrianmässiga utnyttjandet av nakna kvinnokroppar för att sälja film, även om jag fortfarande tycker det är bäst att slippa nakenbitarna helt.

Det är tydligt att Lees önskan att åsamkas fysisk smärta beror på hennes psykiska smärta. Jag hade säkert mått bättre av att se filmen om hon helt enkelt bara tände på att bli dominerad, men det ger förmodligen en mer intressant film att tydligare lyfta fram frågan om hon är ett offer eller inte. Givetvis är allt okej så länge båda vill, men det vore ändå bättre för Lee att få bukt med de underliggande problemen. Ändå är det en riktigt, riktigt bra film.

Jag gillar den mycket!

FilminfoIMDB: Secretary
Regissör: Steven Shainberg
År: 2002
Omdöme (1-5): 4
Lämna en kommentar

El espinazo del diablo

El espinazo del diablo, eller The Devil’s Backbone som den engelska titeln lyder, är en spökhistoria som utspelar sig på ett barnhem under det spanska inbördeskriget 1939. Jag tycker att historien hintar både åt The Others och Donnie Darko, men går sin egen väg. Det är en stämningsfull berättelse, mer drama än skräck, och den är fylld av symbolik och möjligheter till egen tolkning.

FilminfoIMDB: El espinazo del diablo
Regissör: Guillermo del Toro
År: 2001
Omdöme (1-5): 4
Lämna en kommentar

The Lodger

Stumfilm från 20-talet, kan det vara något? Faktum är att The Lodger, med undertiteln A Story of the London Fog är ett riktigt snyggt berättat och väldigt sevärt Jack the Ripper-inspirerat mordmysterium.


Jonathan (the lodger), Daisy och Joe.

I London härjar en maskerad mördare som kallas The Avenger, en mördare med stark preferens för guldlockiga damer. Familjen Bunting får en ny inneboende, Jonathan, en märklig man som kommer bra överens med dottern Daisy. Den vackra, blonda Daisy uppvaktas av Joe, som blir allt annat än förtjust i hennes nya kamrat.

Riktigt bra film, visst är det en smula distraherande att skådespelarna ser smått komiska ut och att de lever ut mimiken lite för bra, men det hör ju till stumfilmscharmen.

En remake är faktiskt på väg och även om det ska bli kul att se historien i modern tappning tycker jag egentligen att stumfilmen räcker gott och väl.

FilminfoIMDB: The Lodger
Regissör: Alfred Hitchcock
År: 1927
Omdöme (1-5): 4
Lämna en kommentar

Oförståelig humor

Nog för att jag inte alltid brukar dela humor med majoriteten, men ibland är jag extra oförstående.

Höjden av humor för män som jobbar i små affärer verkar vara att säga fel pris till kunden. Det har hänt mig flera gånger, senast idag när jag köpte bröd på ett närlivs här intill. På kassaapparaten stod ”25:00” och killen sa ”tvåhundrafemtio kronor” med ett pilskt leende som gjorde det tydligt att han inte bara blandade ihop de svenska räkneorden. Han tyckte det var jättekul, själv var jag skeptisk.

Jag har också råkat ut för att köpa hundrakort (till spårvagnen) och få beskedet att det kostar hundra miljoner.

Vad är grejen? Jag förstår inte vad det är som är så kul och det är knappast lämpligt ur servicesynpunkt heller. Men visst, jag förstår att det är tråkigt att sitta fast i en trist liten affär och vänta på kunder. Jag förstår att man normalt sett inte pratar särskilt mycket med kunder som väl kommer in, så att man kanske får göra något av det lilla man kan… men ändå. Jag blir lite irriterad. Vad är grejen? Är det deras våta dröm att en söt tjej ska plira tillbaka och överösa dem med dricks bara för att de är så lustiga? Eller vill de bara se en stackars kunds förskräckta min? Kanske skrämma bort kunderna så att de kan lägga upp fötterna bredvid kassaapparaten och bläddra tidningar i stället för att jobba?

Tja, inte vet jag.

3 kommentarer

Det här är inte studieflykt… eller, jo.

Personfakta:
Namn:
Helena
Kön: Kvinna
Ålder:
26
Längd:
156 cm
Smeknamn:
Nena
Hårfärg:
Blond
Ögonfärg:
Bruna

Har du någonsin:

Ätit sushi:
Ja. Det är okej, men jag är inget stort fan.
Stått på scen: Tja – lite skolteater, fiolspelande, körsjungande, festerigycklande och sådär.
Varit ihop med någon som varit otrogen: Nej, det tror jag inte.
Klättrat på berg: Inte ”på riktigt”, med utrustning och sådär, nej.
Sett vita huset: På bild. :)

Antingen eller:
Kallt eller varmt: Helst varmt, för jag är så frusen av mig.
Spets eller satin: Det är mig ganska likgiltigt…
Regn eller snö: Snö kan vara bra för att det inte nödvändigtvis blir lika blött som regn, å andra sidan kan regn innebära att det inte är lika kallt som när det är snö. Helst ingetdera…
Rosor eller tusensköna: Rosor.
Vår eller höst: Jag tycker bäst om att gå mot ljuset – vår!
Matte eller engelska: Engelska.

Motsatta könet:
Gillar du någon just nu från det motsatta könet: Jag älskar Jonas!
Vet den om det: Ja! Jag berättar det varje dag!
Vad tittar du på hos en man: Har ingen checklista. Jag antar att jag tittar på det som fångar min uppmärksamhet.

Inom de senaste 48 timmarna:

Kramat någon:
Ja, hejkramat kompisar.
Kommit sams med dina föräldrar:
Nej…
Bråkat med en kompis:
Nej.

Gillar du att:
Ge kramar: Älskar! Särskilt att krama Jonas förstås.
Ge massage: Ja, fast det bästa med det är förstås om man får en gentjänst.
Gå promenader i regnet: Eventuellt om det är varmt ute och jag får komma hem till ett klädombyte sen.

Övrigt:
Vad gjorde du förra sommaren:
Är det i somras eller sommaren innan dess? I somras jobbade jag mest, men gjorde också en underbar fast kort resa med Jonas till Öland.
Svär du för mycket: Ibland tycker jag det.
När duschade du senast:
I morse. Eller förmiddags, kanske man ska säga…
Vilken färg är det på dina byxor just nu: Svarta.
Vilken låt lyssnar du på just nu: Ingen just nu.
Vad är bredvid dig just nu: Jonas skrivbordssstol till vänster och några meter tomrum innan bokhyllorna till höger.
Hur ser ditt skrivbord ut: Så här (så länge nu sidan finns kvar). Ett ROBIN från IKEA.
Har du en lavalampa: Jag hade en, men den blev konstig så den är slängd.
Hur är vädret just nu: Det är kolsvart ute.
Vad gjorde du igår kväll: Tittade på film, testade hur The Sims 2 ser ut utan mitt grafikkort (jo, det drog ut på tiden lite).
Vem pratade du sist med på telefon: Karin, innan hon kom hit på fika ikväll.
Vad gör dig glad: Jonas och att vi ska till Paris över nyår.
Vart skulle du vilja åka: Paris just nu! Men jag vill överallt egentligen. Australien, Nya Zeeland, Indien, Japan, Kina. Åka Rosa Bussarna i Afrika… och så vidare.
Vill du ha barn: Kanske någon gång, vi får väl se.
Vad ska dom heta: Helst något ovanligt men fint.

2 kommentarer

Vårt hotell i Paris

Jag har hittat hotellet där vi ska bo över nyår på Google Maps:

Hotel Balladins i Rosny-sous-Bois

Jag har letat förut, men bara hittat gatan eftersom kartsökningen inte brydde sig om gatnummer. Nu, tack vare kartan på denna sida om hotellet, hittade jag hotellet.

Ett stenkast därifrån finns ett stort köpcenter, där det finns ett H&M om vi skulle få hemlängtan. :) Mer användbart är kanske att det finns ett Carrefour. Att det finns ett Fnac gav mig nästan nostalgiska spasmer, senast jag var i Frankrike var nämligen skivshopping något av det viktigaste i livet, så den kedjan känner jag till. En Etam finns också, jag har en tröja därifrån… En likadan som Johanna, vi köpte varsin när vi var och hälsade på Veronica i Bryssel.

Nostalgiblandad längtan, alltså! När jag egentligen borde programmera..!

Lämna en kommentar

Capybara

Hur ofta stöter man på ett stort djur man inte ens visste existerade? På webben är chanserna förstås större än i verkligheten, men jag är ändå så fascinerad att jag måste dela med mig av dagens nya kunskap. Världens största gnagare heter capybara, men kallas också vattensvin på svenska. De kan bli 130 cm långa och 50 cm höga och har simhud mellan tårna. Jag hittade dem på Cute Overload och blev tvungen att surfa vidare lite, varpå jag bland annat hittade en jättefin film med en capybara-flock.

J ä t t e s t o r  råttgris!

2 kommentarer

Madagascar

Hade det inte varit för kortfilmen The Madagascar Penguins in a Christmas Caper som vi fick se på bio innan Wallace & Gromit så skulle jag säkerligen inte ha sett Madagascar. Kortfilmen är rolig och den kan man dessutom se online. Den är nog faktiskt snäppet bättre än filmen.

Filmen handlar om ett gäng djur från New Yorks zoo som ger sig ut i vida världen och hamnar på Madagaskar. De är inte rustade att hantera friheten, men gräsätarna finner sig snart i den nya tillvaron. Lejonet Alex måste brottas med de naturliga instinkter som dyker upp – han får lust att äta upp sina kompisar.

Jag tycker filmen är ganska rolig. Den är också fullproppad med den typen av skämt och dråpligheter som lätt framkallar en inre bild av en biograf fylld med småbarn tjutande av skratt. Det som mest gör filmen sevärd är att den är så snygg! Många miljöer är näst intill fotorealistiska och lejonets hårman ser verkligen fluffigt gosig ut. Musiken är bra och seriös. Men det är ändå en filmbagatell, en smått djurparksglorifierande liten underhållning för stunden. Den dinglar mellan trea och fyra.

FilminfoIMDB: Madagascar
Regissör: Eric Darnell, Tom McGrath
År: 2005
Omdöme (1-5): 4
Lämna en kommentar