Paris – Reseberättelse

Givetvis är min ambition att göra en rejäl reseberättelse på resesidan, men jag vet ju med mig att det kan dröja ett tag innan sånt blir klart (se bara på sidan om Egypten), så jag postar mitt lilla utkast här så länge.

Eiffeltornet sett från Sacré-Cæur

Onsdag 27 december
Vi flög från Landvetter (första gången vi var där) till Charles de Gaulle och tog RER-tåget till Rosny Bois Perrier, med byte vid Gare du Nord. Vid Rosny Bois Perrier ligger det stora köpcentret med det fantasifulla namnet Rosny 2, som vi gick igenom och fick leta en stund efter en utgång på andra sidan. Direkt när vi kom ut såg vi hotellet på andra sidan om parkeringen och en ganska stor bilväg. Det var väldigt mycket bilar och avgaser, men vi hade ju inte väntat oss några lyxkvarter direkt. Hotellrummet, nummer 110, var väldigt sparsmakat och luktade rök, men det var åtminstone hyfsat rent. Mest saknade vi nog en garderob eller liknande, det fanns överhuvudtaget ingenstans att hänga kläder (inte ens ytterkläderna). Dessutom fungerade bara sänglampan ordentligt och det blev en evig, fruktlös kamp att försöka få hotellpersonalen att lösa problemet.

Vi funderade på att åka in till Paris, men nöjde oss med att tillbringa kvällen i Rosny 2. Vi åt jättegod pizza på ett ställe som hette Pizza Paï, handlade frukost på det gigantiska Carrefour (en sevärdhet i sig med alla spektakulära matvaror) och gick på bio och såg Eragon dubbad till franska. Vi förstod nästan ingenting av vad de sade, men storyn var ju inte direkt svår (Stjärnornas krig, någon?) så vi tror att vi fattade det mesta ändå. Vårt biogodis var körsbärstomater från Carrefour och vi förfasades över att man köar till biosalongen i Frankrike och inte har bestämda platser.

Torsdag 28 december
Äntligen dags att åka in till Paris! Med RER-tåget tog det bara 10 minuter in till stationen Magenta, som sitter ihop med Gare du Nord. Lägger man på ytterligare ett par minuter kommer man till Haussmann-St. Lazare, och båda dessa stationer ligger bra och centralt.

Vi klev ut vid Gare du Nord och hamnade direkt i Parismyllret. Planen var att promenera till Place de la Concorde och på vägen fick vi se en hel del intressant: Opéra Garnier som vi gick förbi, Église de la Madeleine som vi gick in i och såklart den galna franska trafiken…

Från trapporna vid Madeleine-kyrkan såg vi obelisken som pryder Place de la Concorde. Den kommer från Luxortemplet i Egypten, där en likadan obelisk nu ensam står vid ena sidan av ingången. Jag tyckte såklart att det var roligt att se den, men jag kan inte låta bli att känna en smula sorg över att den flyttats från Luxor där den hör hemma.

Från obelisken breder paradgatan Champs-Élysées ut sig ända mot L’arc de Triomphe och det var dit vi sedan promenerade. Det var rejält kallt, så vi gjorde en avstickare in på sidogatorna för att hitta ett café, vilket visade sig lättare sagt än gjort. Till slut hittade vi i alla fall ett ställe där vi fick tina upp oss en smula, även om det inte direkt var ett sånt där franskt café vi drömt om att besöka.

Vi promenerade sen bort till triumfbågen och beundrade den en stund, varpå vi tog métron till Rambuteau för att leta rätt på en av de vegetariska restauranger jag googlat rätt på innan resan. Det blev en fullträff! Le Potager du Marais hade underbar mat i en ganska mysig, långsmal lokal. Härligt!

Efter middagen gick vi och tittade på Centre Georges Pompidou, som ligger ett stenkast från restaurangen. Sedan promenerade vi lite på måfå och råkade springa på Hôtel de ville och Notre Dame. Inte illa!

Det var en mysig dag, men egentligen alldeles för kallt för att det skulle vara mysigt att gå runt och titta på saker. Jag var dessutom rejält förkyld och snurrig och kylan och allt promenerande gjorde att mitt knä gjorde rejält ont. Som tur var blev vädret varmare, förkylningen bättre och jag köpte knästödsgrejer som värmde och hjälpte en hel del.

Fredag 29 december
Vi åkte in till Gare du Nord och promenerade till Montmartre. Snart tornade Sacré-Cæur upp sig framför oss och vi tog oss dit och njöt av utsikten och den vackra basilikan. Det var skönt att gå in och sätta sig en stund och såklart intressant att se hur det såg ut därinne.

Nästa anhalt var att hitta vegetariska restaurang nr 2 som jag hade adressen till, i syftet att se om den var lämpad för nyårsmiddag. Det var den inte, eftersom den var stängd på söndagar. Vi åt aldrig där, men hur som helst finns det en vegetarisk restaurang som heter Au Grain de Folie och ligger nära Abbesses (stationen och kyrkan).

Sen letade vi rätt på Les 2 moulins, cafét som Amélie jobbar på i filmen Le fabuleux destin d’Amélie Poulain (Amelie från Montmartre). Visst känner man igen det, men ändå inte. Det var trångt, rökigt och ganska sunkigt. Det var mer mathak än café, vi åt ganska dyra smörgåsar och jag drack te medan Jonas förfasades över att vanligt kaffe i Frankrike är en pytteliten espresso.

Vi promenerade runt lite, såg Le Moulin Rouge (inte ett ställe jag vill besöka), handlade på Monoprix, tittade på de två kvarnarna som namngett Améliecafét och handlade vykort, frimärken, en magnet och en cigarr till nyår i en turistbutik vid Sacré-Cæur. Sen åkte vi in till stan för att leta rätt på nästa potentiella nyårsrestaurang, men den var helt igenbommad och låg dessutom väldigt off.

Eiffeltornet by night

Vi tog då en lång promenad längs Seine och tittade på Notre Dame, uteliggare, restaurang- och sightseeingbåtar, såg en Subway som vi bestämde att vi skulle äta på någon gång, gick över Pont Neuf och ända bort till Eiffeltornet. Efter det höll mitt knä på att ge upp, jag hade inte ens skaffat knästödet ännu.

Lördag 30 december
Vi unnade oss att sova länge, vilket var väldigt skönt. Jättebra att vara borta så många dagar att man kan ta det lite lugnt! Vi tänkte åka till Louvren, men det blev ganska sent så vi åkte till kyrkogården Père-Lachaise i stället och vandrade runt bland spektakulära gravar i regnet. Vi letade en god stund efter Oscar Wildes grav och när vi äntligen kom rätt var den inte alls svår att se. Den var fullständigt nedklottrad av fans – tråkigt att de tänker så fel! Jim Morrissons grav var enklare att hitta – själva graven syntes inte särskilt väl, men det gjorde den ivrigt fotograferande turistskocken som stod där. Jonas passade på att ringa Tomas för att berätta om det stora ögonblicket.

Vi åkte sen in till stan och åt jättegod pizza på en restaurang med utsikt över Notre Dame. Jag kan verkligen rekommendera kombinationen getost och valnötter! Vi drack öl och avslutade med Irish Coffee, dessutom hade vi smuttat vin och whisky under dagen, vilket gjorde att vi var lite onyktra när vi gav oss av igen. Det blev ytterligare en ganska lång promenad längs Seine och Champs-Élysées och vi hann precis gå upp i triumfbågen innan den stängde. Vi fick en spektakulär nattutsikt över Paris och hade åtminstone nästan sett oss mätta på den när vi blev nerkörda för stängning. Trapporna var såklart inte alls vad mitt knä behövde, men det var kul att gå upp ändå. Fast det kostade förstås 8 € per person…
Det blev så pass sent att vi fick leta rätt på nattbussen vid Châtelet och när vi stannade för att titta på kartan blev vi hjälpta av en fransk kille som verkade gilla möjligheten att få öva på engelskan. Han gick med oss till en informationshytt och under tiden kom ytterligare en fransman och ville hjälpa till. Vid informationsdisken frågade Jonas en kille samtidigt som en annan man kom ut och frågade mig vad vi letade efter. Alla ville hjälpa oss! Vem var det som sa att fransmän inte är hjälpsamma?

Söndag 31 december – nyårsafton!
Vi höll det hemligt tills det var klart, men vi hade bestämt oss för att förlova oss i Paris! Vi valde klockslaget 19, eftersom vi blev tillsammans den 19 september och firar månad varje 19:e genom att äta pannkakor – 19 är ett speciellt tal för oss. Vi stod utanför Notre Dame efter att ha varit inne i den en kort sväng. Väldigt mysigt! Det blev en del bilder, men det var mörkt då, så vi kom tillbaka senare och tog bättre bilder i dagsljus.

Sen letade vi rätt på en restaurang i det närliggande Severin-området. Från början hade vi tänkt hitta en restaurang att boka bord på i förväg, men det var lättare sagt än gjort och dessutom var det inga problem att hitta bord här. Det blev en mysig liten restaurang som hade fondue, eftersom vi båda länge velat prova det. Till förrätt åt vi fransk löksoppa med bröd och ost i. Väldigt gott, men vi vet inte om den verkligen var helt vegetarisk… Huvudrätten var ostfondue med svamp i och till efterrätt åt vi hallonsorbet i champagne. Vi betalade nära 300 kr för en flaska vin, vilket kändes väldigt vuxet. Det blev det dyraste restaurangbesök jag någonsin betalat, men det var det värt när det var nyår och förlovning och allt.

På tolvslaget stod vi uppe vid Sacré-Cæur med champagne och cigarr, bland en massa andra glada nyårsfirare. Fyrverkerier var det väldigt klent med, inget officiellt dunderfyrverkeri utan bara privata småpjäser. Däremot var det ganska många som smällde av saker mitt i folkmassan uppe på kullen, det blev till slut så läskigt att vi skyndade därifrån.

På väg hem i nyårsnatten ringde min mobil och hela mammas och pappas nyårsfest sjöng grattissång till förlovningen i luren.

Det var en väldigt mysig dag och en jättebra nyårsafton! En glad överraskning var att kollektivtrafiken var gratis hela dagen, ett mycket trevligt initiativ.

Måndag 1 januari
Dagen efter då allt var stängt. Vi promenerade runt en del, åt på Subway vilket blev en besvikelse eftersom de inte hade den vegetariska “biffen”, och gick sedan på bio på Champs-Élysées och såg Arthur et les Minimoys på originalspråket engelska med fransk text. Skönt att förstå talet den här gången, men filmen var sådär.

Hemma på hotellet gav det fladdrande ljuset i badrummet helt och hållet upp så vi fick uträtta behov i mörker. Vid det här laget var vi rysligt trötta på bröd och njöt inte alls som brukligt av våra pain au chocolats som vi åt till kvällsmat.

Tisdag 2 januari
Vi gick upp tidigt för att gå på Musée d’Orsay, där vi vandrade runt bland verk av Vincent Van Gogh, Claude Monet, Edgar Degas, Pierre-Auguste Renoir, Alfred Sisley, Rosa Bonheur, Jean Auguste Dominique Ingres, Edouard Manet, Jean-Baptiste Carpeaux och många fler.

Nästa anhalt blev de stora och svindyra varuhusen Printemps och Lafayette vid Gare du Nord. På vägen köpte vi sötsliskiga crèpes och tittade in på lyxiga Fauchon med stora godisaskar för tusentals kronor. Jonas behövde en ny plånbok, men vi behövde inte se många prislappar för att konstatera att dessa kvarter var helt fel för oss. I stället tog vi en sväng till Montmartre, kikade in i Abbesses och tänkte äta på den vegetariska restaurangen där, men ångrade oss och åkte till Le Potager du Marais i stället, som vi ju verkligen gillade när vi var där senast.

Onsdag 3 januari
Upp tidigt igen och gå på Louvren! Vi började med Mona Lisa, Venus de Milo, och de egyptiska utställningarna, för att få det viktigaste avklarat först. Det fanns otroligt mycket saker från Egypten, mycket mer än jag trodde. Återigen var jag kluven – det var kul att se allt, men jag hade hellre sett dem i Egypten när jag var där!

Ingången till Musée du Louvre

För att orka vidare behövde vi en lunchpaus på ett av matställena i Louvren och sen kämpade vi vidare. Att gå på konstmuséer är verkligen att få en överdos av naket och det är inget som gör mig särskilt lycklig. Jag tycker det är ofantligt mycket mer intressant med tavlor som skildrar vardagssituationer eller statyer med kläder som ser lätta och mjuka ut fast de är gjorda i sten. Som tur är finns det en del sånt också på Louvren. För övrigt är själva huset nästan den största sevärdheten på Louvren – varenda rum är utsmyckat med målningar och skulpturer, ibland är faktiskt taket mer imponerande än verken i rummet!

Efter sex timmars museibesök fortsatte vi med lite shopping. Vi gick i flera seriebutiker och någon spelbutik på Rue Dante, där de fanns i överflöd. För att få öva franskan lite köpte vi Tintin – Les Cigares du Pharaon i en kompakt, billigare version. Serier är annars ganska dyrt i Frankrike – allt verkar ges ut i lyxiga, inbundna böcker.

Vi åt jättegod pestopasta på en restaurang i Severinområdet och skrev sen vykort på Starbucks. På väg hem blev det ytterligare shopping eftersom vi stötte på en affär med begagnade böcker. Vi köpte en jättesöt barnbok om en liten ensam man och Ringaren i Notre Dame i en något förenklad ungdomsversion, för 0.50 € styck. Barnboken tog vi oss lätt igenom, men det återstår att se hur det går med Ringaren.

Torsdag 4 januari
Vi hade turen att åka upp i Eiffeltornet på resans soligaste och klaraste dag. Det gör enormt stor skillnad för fotograferandet och allt blir såklart allmänt mer trevligt. Det blev en hel del köande. Första hissen går bara till andra våningen, så där måste man köa igen för att komma till tredje. Där måste man köa för att komma ner till andra igen, där man måste köa för att komma ner till marken… Första våningen hoppade vi över för att inte behöva köa ännu mer.

Eiffeltornet, från andra våningen och upp.

Utsikten var såklart fantastisk. Det blåste väldigt mycket på två sidor högst upp, men givetvis ville vi se utsikten åt alla håll.

Efter Eiffeltornet åkte vi till det underjordiska shoppingcentret Les Halles. Vi åt smaskiga ostcrèpes och provade bakverket macaron, som jag blivit nyfiken på. Gott! Inte heller i Les Halles hittade vi någon plånbok, men vi köpte en löjligt stor kaffe på Starbucks och fick en välbehövd vilstund.

Vi lyckades komma ihåg att vi skulle checka in och skriva ut boarding pass på ett internetcafé, för att göra det smidigare på flygplatsen dagen efter. Väldigt trevligt med e-biljetter!
Vi tog en bättre titt inuti Notre Dame mitt under mässa med mäktig sång – det gick bra att gå runt och titta ändå. Sen åt vi middag innan vi åkte till La Défense, den fyrkantiga “triumfbågen” mitt i ett spektakulärt höghusområde som inte glider förbi obemärkt när man står vid en utsikt över staden. Även på plats var höghusen riktigt fascinerande och ganska annorlunda.

Och dagen efter åkte vi hem efter vår första, härliga utlandsresa tillsammans.