Mina första år – bra fylla-i-bok

Idag fick vi Mina första år som jag beställt från Adlibris. Jag spanade in den på stan, men hittade bara väldigt slitna exemplar, så det blev att chansa på en nätbeställning. Givetvis är vårt exemplar inte heller perfekt, men åtminstone bättre än de jag sett tidigare. Och så var det såklart billigare också, trots att jag tog 19-kronors-frakten för att paketet säkert skulle hinna fram innan vi beger oss iväg på semester.

Att leta efter en bra fylla-i-bok om babyns första tid har verkligen varit en pärs. Det här var verkligen den enda bra jag hittade! Jag har i och för sig inte tittat särskilt mycket på dem med väldigt tydligt tema – Nalle Puh, Anne Geddes eller gudvetvad, för jag ville ha en mer neutral, så det är möjligt att någon sådan kan vara okej också. Men resten är mestadels vidriga och uråldrigt traditionella med uppslag för mammas anteckningar från BB och berättelsen om dopet. Mina första år känns betydligt mer modern och jämställd. Både mammas och pappas tankar efterfrågas och det pratas inte om dop, utan om “dop eller namngivningsfest”. Jag föll pladask för boken när jag slog upp sidan med följande rubriker:

Det här tyckte mamma om att äta när du låg i magen:
Det här tyckte hon inte om:
Det här tyckte pappa om att äta när du låg i magen:
Det här tyckte han inte om:

Jämställt och fint! Och det är faktiskt intressant att skriva ner pappasvaren också, särskilt att svaren på andra och tredje frågan blir “det mesta” (under första halvan av graviditeten i alla fall, får nog dela upp mammasvaren). :) Och att det pappa tyckte om var det som mamma fick svårast att tolerera lukten av… falafel, potatiskroketter, nudlar och hamburgare… yäääk, jag klarar fortfarande knappt av att tänka på det, trots att jag egentligen mår bra nu! Tillsammans med kokosmjölk och jordnötssås, som äts flitigt i hämtmat på jobbet, är det det jag haft allra svårast för under graviditeten. Och generellt tungt stekos…

Nu gäller det bara att fylla i babyboken ordentligt! Det är ett ambitiöst projekt! Men det känns roligt och jag tror det är lättare att göra så här än att försöka ta en blank bok och på helt eget initiativ skriva ner saker.

Fler fördelar med just denna bok:

• Den har en ringpärm, fast med en rygg utanpå. Jag hatar rena ringpärmar, men så här är det perfekt eftersom det blir lätt att riva ut sidor man inte vill använda, om det blir några sådana.
• Den har sektionsavdelare med fickor för att stoppa ner saker i. Vi har ju redan ultraljudsbilder och kallelse till ultraljud som kan passa bra i en sån ficka!
• Det finns tomma sidor för att klistra in egna bilder eller skriva egna saker.

Det enda jag är lite bekymrad för är hur tokigt tjock boken antagligen blir när man satt i en massa grejer. Kunde de inte fixat lite mer marginal för sånt? Det kanske blir ett måste att riva ut mindre intressanta delar…