Hoppa till innehåll

Helenas dagar Inlägg

Åtminstone något

Publicerat den 15 december 2011

Åh, ikväll alltså. Och de flesta andra kvällar, ärligt talat. Jag får ingenting gjort… Egentligen vill jag skriva, men jag är så obeslutsam. Jag började på ett nytt projekt, vilket såklart var jättedumt, och nu börjar jag förstås inse det på riktigt och tänka att jag kanske borde ta itu med det projekt som är längst gånget. Men det är så svårt att bestämma sig… och det fåniga är att det inte ens spelar någon roll. Det enda som egentligen spelar roll är att jag skriver klart någonting någon gång. Men det är svårt överhuvudtaget att redigera också. För jag är obeslutsam gällande vad jag ska göra av det hela också.

För att inte känna att kvällen var helt åt fanders tog jag i stället itu med en annan punkt på att-göra-listan. Nu har jag slagit in alla julklappar. Åtminstone något…

Tillägg: Och YESS, nu hann jag laga en tröja och namna en klänning också. Det är ju sånt som måste göras. Då slipper jag det en annan gång och då kanske jag lyckas bättre med mina andra göranden?

Lämna en kommentar

Stackars!

Publicerat den 14 december 2011

När vi åkte hem efter att ha hälsat på hos Emma och Johannes för ett tag sedan pratade vi om att de hade en massa leksaker fast de inte hade några barn. Då var det ju bra att Ava kom dit och lekte lite med leksakerna. Men sen åkte hon ju igen! Ava tyckte genast synd om Emma och Johannes:

NU HAR DOM INGET BARN HOS SEJ! STACKARS DOM! NU ÄR DOM JÄTTELESSNA! VI FÅR KOMMA DIT IGEN IMORRN. DÅ FÅR DOM ETT BARN HOS SEJ. DÅ BLIR DOM JÄTTEGLADA!

Tidsangivelser är fortfarande lite speciellt i Avas värld. “Igår” betyder “förut” och “Imorrn” betyder “sen”, ungefär. Fast hon använder “senare” och “en annan gång” också.

Lämna en kommentar

Hemifrån

Publicerat den 14 december 2011

Gillar verkligen att jag kan jobba hemifrån. Nu är jag förkyld och det är så skönt att slippa sitta och snörvla, nysa och hosta på kontoret. Det finns heller inget vilorum på kontoret, men här kan jag lägga mig en stund när det blir tungt. Och så kan jag bre mackor med Vegustos valnötsost till lunch. Och ja, jag får en massa gjort också.

Lämna en kommentar

Lucia på förskolan

Publicerat den 13 december 2011

Lucia på förskolan

Lucia på förskolan i morse! Ava är den lilla bylsiga tärnan i mitten med ljusblå mössa och tomtelykta. Och ja, jag har blurrat ansiktena som inte blurrat sig själva… och nej, några bra bilder fick jag inte.

Jag var jätteduktig och köpte linnet i god tid, så att jag inte skulle behöva springa mig fördärvad runt halva stan i sista minuten och leta som en tok efter ett sånt. I stället fick jag springa mig fördärvad runt halva stan i sista minuten och leta som en tok efter ett tärnljus. Det var uppenbarligen för sent att hitta ett igår, men en tomtelykta hittade jag. Och batteridrivna värmeljus. Den blev poppis!

Och jag tycker det är himla skönt att barnen fick välja själva vad de ville vara i luciatåget. De begränsades till att välja någon av de klassiska figurerna, men vem som helst fick välja vad som helst. Således fanns inte en lucia utan väldigt många. Några pojkar var lucia eller tärna, det var en icke-fråga.

Lämna en kommentar

Andra advent

Publicerat den 6 december 2011

Andra advent

I söndags åkte vi till Nyköping, där Jonas och pappa bytte till vinterdäck på bilen och jag stuvade om grejer i mitt gamla rum och belamrade föräldrarnas vind med ytterligare lite av vårt bråte. Men vi tog i alla fall med oss fem kartonger som stått i deras trappa ända sedan veckan innan vi flyttade hit.

På kvällen kom Julia och adventsfikade eftersom hon råkade befinna sig i Stockholm på andra ärenden. Kul!

Och på natten fick Ava alltså dunderfeber… Idag tisdag har hon varit lika risig som igår. Jag vabbar imorgon också.

Lämna en kommentar

Vab

Publicerat den 6 december 2011

Hemma för vab idag. Ava har feber, skrällhosta och har dessutom kräkts. Och som om det inte vore nog märks det på andra sätt att vab är befogat:

Bevis 1:
Låg bredvid Ava i sängen och nattade igår kväll. Har egentligen börjat sitta bredvid sängen i stället, men hon var så eländig att jag ville mysa lite. När jag trodde att hon somnat reste jag mig upp.
– MAMMA, DU GLÖMDE PUSSA!
– Okej. *pussar*
– SÅ. NU FÅR DU GÅ.

Bevis 2:
Efter maten nyss. Jag sitter fortfarande och äter.
– MAMMA JAG ÄR FÄRDIG. NU SKA JAG GÅ OCH VILA LITE. *Lägger sig i soffan*
– Okej.
– JAG VILL HA TÄCKE. (Vill hon aldrig!) *Jag fixar*
– Okej, jag sätter mig här och äter färdigt.
Tystnad. Jag tänker att när som helst flyger hon upp.
– MAMMA, JAG HAR LITE VASSA NAGLAR. (Ok, nu var det slut på lugnet, tänker jag.)
– Ojdå, vi får klippa dem sen.
– JA, VI GÖR DET SEN NÄR JAG HAR VAKNAT.

Och nu ligger hon här i soffan bredvid mig och sover. Jag åt klart, dukade av, flyttade tvätt och startade en ny maskin. Och nu sitter jag här och bloggar. Tänkte se om jag hinner jobba lite också…

Vårt barn är inte ett barn som brukar acceptera att somna själv. Och när vi är “lediga” brukar hon inte ens sova efter lunchen längre. Detta känns skumt.

Lämna en kommentar