Hoppa till innehåll

Helenas dagar Inlägg

Måndag i Mölndal

I måndags hade dagis stängt och jag tog en semesterdag för att vara med Ava. Vi tog bilen till Mölndal och hälsade på mammalediga Lisa och hennes söte son. Där lunchade vi, tog en promenad medan barnen sov i vagnarna, fikade, gungade bäbis i sån där babysitterstol (jättekul, tyckte Ava) och plockade fram alla glasburkar ur Lisas köksskåp för att koka soppa och kaffe i dem (viktigt att blåsa, det blir varmt!).

Promenad i Mölndal
Promenad i Mölndal

Ava kokar soppa hos Lisa
Ava kokar soppa

Mysigt. Och sjukt häftigt att jag kunde ta bilen och sticka iväg sådär alldeles själv. Astrid var snäll den här gången och guidade mig alldeles rätt, även om hon fick hicka precis när jag svängde av motorvägen, men lyckligtvis kom jag rätt ändå…

1 kommentar

Nästan automatisk textgenerering

Jag använder SwiftKey på min Nexus One. Det är ett tangentbord som ger väldigt bra automatiska ordförslag. Så fort man trycker en bokstav kommer det upp några förslag på ord man kan trycka på för att välja. Den lär sig av vad man brukar skriva och har även gått igenom gamla SMS för att lära sig textmönster.

En typiskt fånig men rolig sysselsättning är att sitta och trycka på förslagen enligt ett förutbestämt mönster, alltså utan att se till att orden på något sätt passar ihop, och se vad det blir. Till exempel så här:

Jag älskar dig. Du kan även begära ersättning via webplatsen forsakringskassan.se. / Mvh Försäkringskassan. Jag har inte varit så mycket. Det finns en massa annat, och då. Det finns en massa annat, och då. Men jag har en liten bit. Det var en av mina vänner. Jag har inte varit så mycket. Jag är inte så bra som helst, och jag är en av mina bästa vänner, jag har en del av den nya influensan, så jag har ju inte in. Det var inte så bra som helst, och jag är en av mina bästa vänner, jag har en del av den nya influensan, och jag ska göra det. Det finns ingen artikel om hur du kan lägga till varandra. Vi har inte varit där. Men det finns en del av en annan sak. I dag är det ju inte vara så. Men jag är en av mina favoriter är det inte är det bara är en bra dag, men nu är jag hemma hos mig, och jag är en av mina bästa vänner, jag har en aning om vad som händer.

Tack så hemskt att jag är inte det, så det blir. Det var lyxigt att du ska få ett bra jobb, men det är ju inte så mycket. Jag har inte varit så mycket. Jag har en aning om hur det blir en lugn takt med att jag kommer efter att ha en bra dag, men nu är jag hemma hos mig, men nu är jag hemma hos oss, men jag är så mycket att skriva. Men det var så trött så ska det gå när det kommer till att göra en liten promenad, det har inte gjort något fel med en liten promenad, men det är ju inte så mycket att skriva. Det är inte det. Det var en gang, men jag tror att jag är en del i det här med att vi inte har något emot att se på film, som jag inte är ensam hemma och har inte gjort så att man inte har en liten stund, sen så har jag varit i skolan, så jag kan få en bra helg.

Kul, som sagt, men dessutom är tangentbordet riktigt trevligt att skriva med. En liten nackdel är att åäö inte har egna tangenter, men skriver man i stället aao och ordet finns inlagt i ordlistan kommer det ändå upp som förslag, så det stör inte så mycket som man skulle kunna tro. Ska man skriva något konstigt med åäö är det bara att hålla inne a eller o, så får man upp alternativ, så det är inte oändligt jobbigt då heller. Så den enda riktiga nackdelen är väl egentligen att jag tycker att originaltangentbordet är snyggare…

Lämna en kommentar

Kan själv köra bil!

Idag gav jag mig iväg på biltur utan någon annan i bilen för första gången i hela mitt liv. Tidigare har jag ju i stort sett bara kört på mina körlektioner (vi snackar år 2000) och sedan vi skaffade bil för snart ett år sedan har jag visserligen kört litegrann, men alltid med Jonas och Ava. Jag hade nog tänkt att jag skulle åka på någon sorts enkel biltur själv lite tidigare än så här, men det har liksom inte blivit av, och eftersom jag hunnit öva en del kände jag mig säker nog att åka på riktigt till Ikea.

Först stannade jag till i Landvetter centrum för att lämna biblioteksböcker, posta paket och hämta paket. Sen instruerade jag Astrid (GPS:en) att instruera mig att köra till Bäckebol. Det gick väl sådär, ärligt talat. Instruerandet alltså. Hon fick fnatt och lurade mig till lite stadskörning. Jag hamnade inte alls i Tingstadstunneln, som hon lovat guida mig via, utan i stället i värsta vägarbetet vid Svingeln. Alltmedan Astrid tjatade om u-svängar körde jag över övergångsstället framför Centralstationen och ut på Älvsborgsbron. Jag försökte att ignorera Astrid så gott det gick och körde efter eget huvud och skyltar. Lyckligtvis gick det bra, jag kom fram utan missöden.

Väl på Ikea var parkeringen givetvis löjligt full, ni vet så där så att en massa bilar cruisar runt och letar efter folk som lämnar sin plats. Uuuuh, läskigt, jag som är så dålig på att parkera! Men lyckligtvis glesnade bilarna till de allra längst bortersta raderna, där jag faktiskt hittade fyra-fem lediga platser bredvid varandra. Först hamnade jag snett, men det var inga andra där, så jag backade och hamnade perfekt.

På Ikea handlade jag lite småsaker bara, för en gångs skull. Galgar, madrasskydd och en bok. Skönt.

På hemvägen gav jag inte Astrid en chans ens, men lyckades ändå hitta raka vägen hem via Tingstadstunneln, så det gick ju bra.

Det känns jättekul att ha kört själv och att det gick bra! Visst är jag fortfarande osäker ibland, jag hamnar ofta knasigt vid första parkeringsförsöket och jag tycker att vissa filbyten är otäcka och väntar kanske ibland lite för länge vid lämna-företräde-skyltar, men det tar sig. Och det gick faktiskt alldeles ypperligt bra att köra ut och in i vårt supersmala lilla garage utan att Jonas stod och viftade.

Det var verkligen en kick att köra idag och jag hoppas att det fortsätter att gå bra. Jag ska nog ut och köra på måndag igen, fast med Ava i bilen. Om det inte är isigt ute, för vi har inte bytt till vinterdäcken.

4 kommentarer

Grön overall

Ny overall har hon också, Ava. Eller ny och ny, den är köpt på Tradera. Jag tycker den är toksnygg, sitter bra och grönt är så fint!

Ny(gammal) overall

Ett par bilder till finns här.

1 kommentar

Sånger och sängar

Det märks att de brukar ha sångstund på dagis. Ava brukar gå runt och sjunga och ibland kommer hon uppfordrande till mig och säger “bäbä!” eller något. Då gäller det att man vet att man ska sjunga och vilken sång hon menar. “Bä bä vita lamm”, förstås, i det här fallet (för övrigt inte alls en vegansk sång…). Hon brukar också sjunga Lilla snigel, Blinka lilla stjärna, Dansa lilla nallebjörn (dassa lalle opp opp opp!) och ibland sånt jag inte känner igen. De första gångerna hon sjöng barnen blä blä blä fattade jag ingenting. Men till slut insisterade hon på att jag skulle sjunga om bussen och då äntligen kopplade jag. Det är ju den här, ni vet, hjulen på bussen snurrar runt, runt, runt… och så småningom barnen på bussen säger blä, blä, blä. Det är väldigt roligt att hon upplever saker på egen hand och lyckas förmedla dem här hemma!

Ava har haft kvar sin spjälsäng ända till nu, mest för att vi inte vet vad vi ska göra av henne när vi duschar och sånt. Känns inte bra att lämna henne själv, men hon har varit väldigt nära att klättra ur spjälsängen flera gånger, så vi får lösa det på något sätt. Nu har vi skruvat ihop en säng som vi övertog från grannarna för en tid sedan. Stommen har bott i vårt förråd och madrassen har legat på Avas golv för att någon ska kunna ligga bredvid hennes säng (allt oftare tillsammans med henne, då hon vägrat somna i spjälsängen på sistone).

Sängen är en Hensvik från IKEA, såklart. Vi har dock inte stödbrädan som finns med på bilden.

Just nu premiärsover hon i den:

Riktig säng

Tills vidare står spjälsängen i vardagsrummet, tillsammans med skrivbordet som vi också fick flytta ut för att få plats med möblerna i Avas lilla rum.

1 kommentar

The old man and the sea

Trots att Hemingway inte är en helt och hållet ny bekantskap för mig har jag inte riktigt kunnat pricka av honom från nobelpristagarlistan tidigare. Jag kan i alla fall inte minnas att jag läst någon hel bok, utan tror att jag bara läst utdrag och möjligtvis någon novell. Mitt senaste möte med Hemingway var när jag såg The snows of Kilimanjaro som film nyligen. Det var ingen särskilt positiv upplevelse. Jag finner Hemingways bild av idealmannen motbjudande, då den i princip går ut på att riktiga män är tuffa snubbar som bevisar sin manlighet genom att döda djur. Jakt och fiske låg Hemingway varmt om hjärtat och han skrev ju mycket om det, så även i The old man and the sea. Den handlar om en gammal mans långa kamp mot en enorm fisk som till synes outtröttligt drar iväg med hans lilla fiskebåt. Mannen har haft dålig fiskelycka under en längre tid och är fast besluten att visa att han är man nog att klara av fisken, trots att han är ensam och fisken drar honom ut på öppet hav, långt från säkerheten. Egentligen händer det inte så mycket. Gubben pratar med sig själv och löser så gott han kan de praktiska detaljerna kring att hantera fiskelinor, få i sig mat och så vidare. Han hinner tänka mycket också. Intressant är den enorma respekt och kärlek med vilken han tänker på fisken. Han ser den inte som ett stycke mat, utan som en jämbördig motståndare. Några citat:

“I’ll kill him though”, he said. “In all his greatness and his glory.”
Although it is unjust, he thought. But I will show him what a man can do and what a man endures. (sid. 55)

“Then he was sorry for the great fish that had nothing to eat and his determination to kill him never relaxed in his sorrow for him. How many people will he feed, he thought. But are they worthy to eat him? No, of course not. There is no one worthy of eating him from the manner of his behaviour and his great dignity.” (s. 64)

“Perhaps it was a sin to kill the fish. I suppose it was even though I did it to keep me alive and feed many people /… / …and he kept on thinking about sin. You did not kill the fish only to keep alive and to sell for food, he thought. You killed him for pride and because you are a fisherman. You loved him when he was alive and you loved him after. If you love him, it is not a sin to kill him. Or is it more?” (s. 90-91)

The old man and the sea är en speciell bok. Den lyckas förmedla både spänningen och det långtråkiga i mannens situation och slutet lämnar kvar en effektfull känsla av total meningslöshet. Jag undrar om det var värt det för mannen att bevisa sin stora manlighet?

BokinfoTitel: The old man and the sea
Författare: Hemingway, Ernest
ISBN: 0099908409
1 kommentar