Hoppa till innehåll

Helenas dagar Inlägg

Ny spårvagn

Det har börjat rulla runt nya spårvagnar i Göteborg, men endast ett fåtal. De tjuter väldigt otäckt och vi hoppas att man gör något åt det innan de tas i drift ordentligt. Känns lite olycksbådande att det står 404 på den… Hur som helst ska det bli skoj när jag får åka en!

Lämna en kommentar

Mer bildmanipulation

Keira Knightley har uppenbarligen bröst som “two aspirins on an ironing board”, citat Jade Goody. Därför duger hon inte på filmaffischer utan retuscheras mot sin vilja.

Hallå världen?! Keira Knightley är jättefin!
Sluta, för bövelen!

Hur ska man vara för att duga?

Det är inte så konstigt att en av sex kvinnor vill plastikoperera sig, eller vad det nu stod på löpsedeln igår. Detta kommenterades för övrigt med “ja, en av två skulle ju behöva det” av en av grabbarna på jobbet.

Ibland är det svårt att inte hata världen.

Lämna en kommentar

Kursstrul

Idag fick jag äntligen mitt antagningsbesked och det blev tyvärr ganska besvärligt. Jag kom inte in på Datasäkerhet och Kompilatorkonstruktion, med motiveringen bristande förkunskaper. Jag tror visst att jag har förkunskaper från mina år på LiTH, men det är klart att inte Chalmers förstår. Så nu har jag skrivit och överklagat och berättat vilka bra kurser jag läst. Förhoppningsvis ordnar det sig.

Jag kom in på resten i alla fall, dvs Immaterialrättsliga strategier, Databaser, Kryptoteknik och Datornät.

Nåja. Helt omöjligt ska det väl inte vara. Datasäkerhet är obligatorisk i min profil och därför viktigast att det ordnar sig med. Samtidigt är den mest trolig att allt blir bra med eftersom jag i och med NachOS-labb-inlämningen fått en mycket relevant förkunskapskurs inrapporterad.

Hur som helst blir det helt klart Chalmers i höst!

1 kommentar

Enkrona från 1947

Härom dagen försökte jag betala på vår lilla lokala butik med detta mynt, men fick det tillbaka med kommentaren “är det norskt eller?”. Vid närmare inspektion, på vägen hemåt, såg jag att det var ett svenskt mynt fast 60 år gammalt. Inte varje dag man ser sådana.

3 kommentarer

Chinatown

En klassiker med en ung Jack Nicholson och Faye Dunaway. Polanski själv dyker också upp i en liten roll.

Nicholson spelar privatdeckaren Gittes som får i uppdrag av en försmådd hustru att skaffa bevis för att hennes man är otrogen. Men allt är givetvis inte som det verkar i denna historia som har tydliga drag av film noir.

Att det är en film man bör ha sett märkte vi när vi såg ett avsnitt Six Feet Under som lite lagom diskret refererade till den.

Och bra är den också, så det är klart man ska se den!

FilminfoIMDB: Chinatown
Regissör: Roman Polanski
År: 1974
Omdöme (1-5): 4
Lämna en kommentar

Sexköpare och hiv

Det har skrivits en hel del på sistone om en hiv-smittad kvinna som sålt sex i Göteborg. Man uppmanar sexköpare att testa sig och bekymrade sexköpare intervjuas och säger att alla är oroliga.

Av mig får de ingen som helst sympati! Är man så totalt genomvidrig att man anser sig ha rätt att köpslå om människor, ja då får man acceptera eventuella konsekvenser också.

Det finns ingenting som rättfärdigar sexköp i mina ögon. Inte att man själv är “för ful” eller handikappad eller att någon kanske kan peka ut en hora som påstår sig vara lycklig. Det är inte okej med den människosynen! Människor borde få vara sina egna och ingen annans, inte sälja kropp och själ till svin.

Hur kan man vara så vidrig som “Peter” i artikeln? Han har en fru men köper sex med pengar från ett konto hustrun inte känner till. Testa sig tycker han inte att han behöver, för frugan är ju blodgivare så det skulle märkas fort ändå. Det är lägre än lägst, jääävla svin!

Jag är så trött på att ständigt behöva koka av ilska, uppgivenhet, frustration och sorg över kvinnors position i den här världen. Hur kan det finnas så många svin? Att de inte förintas av sin egen vidrighet!

8 kommentarer

Gäster x2, Chrononauts och serier

I helgen hade vi gäster – i två omgångar! På fredagen kom Tomas och Karolina och hälsade på, eftersom de varit på Liseberg och roat sig. Jag var visserligen tvungen att stanna hemma och programmera browser på lördagen, medan Jonas och gästerna gick runt på stan, men vi hann i alla fall prova att spela Chrononauts, som jag ju köpte till Jonas i födelsedagspresent.

Chrononauts var ett kul kortspel! Alla tilldelas en rollperson, som lever i en parallell verklighet där historien ser annorlunda ut. På bordet lägger man upp en tidslinje av kort med årtal och viktiga händelser ur historien. Ett sätt att vinna är att lyckas anpassa denna att stämma överens med beskrivningen på sitt rollpersonskort. Man kan också vinna genom att samla artefakter och genom att ha många kort på handen. Uppstår för många tidsparadoxer kollapsar världen och alla har förlorat. En tidsparadox uppstår när man lyckas ändra en händelse – kanske rädda Titanic eller mörda Hitler. Paradoxen är återställd när man lägger en “patch”, en alternativ händelse.

Att vinna genom att samla artefakter kändes alldeles för lätt, det var mycket roligare att manipulera tidslinjen och till exempel rädda Titanic bara för att låta den gå på en mina några år senare och sprängas i luften i stället. Jag valde faktiskt att inte spela ut mina artefakter, bara för att förlänga spelet lite. Det kan man såklart göra, men det känns som att artefakt-biten borde ha varit svårare åtminstone.

I söndags var det dags för nästa besök, min gamla gymnasiekompis Titti och hennes pojkvän Nicklas hälsade på. Jonas jobbade när de kom, men vi begav oss in till stan och åt Subway-mackor i Slottsskogen. Vi gick upp i ett utsiktstorn jag inte testat tidigare och fick bra utsikt åt Majorna-hållet. Vi hälsade på sälarna också, men tog det rätt lugnt med runtvandrandet annars eftersom Titti hade skoskav.

Planen var att möta Jonas för att äta på Solrosen, men de hade stängt så vi hamnade på ett annat ställe på Linnégatan. Där visade de vm-finalen, som Nicklas var tvungen att se. Så nu har jag “sett” en vm-match, eller åtminstone suttit med ryggen mot och vänt mig om ibland för att uppmärksamma repriser av spektakulära händelser, som Zidane som skallade en kille i sin sista match någonsin och sådär… Jag känner mig väldigt up to date med current events, jag vet vad som menas med skriverierna kring skandalskallningen!

Vi åt god mat och drack ett par öl – Jonas och jag åt panerad ost med stekt potatis och tartarsås. Visst, ost rakt av. Gott men mäktigt och det kändes inte sådär dundernyttigt såklart. :)

Det var ganska speciell stämning ute efter matchen – en massa kids som sprang runt och ropade “Italia! Italia!” och badade i fontänen på Järntorget.

Det var en kul helg med kul folk. Den här veckan har jag varit jättetrött… usch att det ska vara så mycket att göra jämt. Igår var i alla fall Jonas ledig, så vi fick mysa lite på kvällen.

Igår fick vi Flight 3 (ISBN: 0345490398) med posten! Kul! Och så var jag på biblioteket och hämtade en reserverad bok: Sandman-samling nummer 2 (av 11, phew…), The Doll’s House och så lånade jag också en till bok avTomine, Summer Blonde (Optic Nerve-samling). Som om jag inte redan hade tillräckligt att läsa…

Lämna en kommentar

Sleepy Hollow

Tim Burton och Johnny Depp brukar ju vara en bra kombination – Corpse Bride, Charlie and the Chocolate Factory, Ed Wood och inte minst Edward Scissorhands – och så är även fallet i Sleepy Hollow, som har en god portion av den där speciella skruvade charmen.

Filmen är ganska löst baserad på The Legend of Sleepy Hollow av Washington Irving, som vi läste på engelskan under mitt år på high school i USA. Jag har varit sugen på att se filmen väldigt länge och är verkligen glad att jag såg den idag fast jag egentligen inte hade tid!

Filmen börjar i New York 1799. Johnny Depp spelar Ichabod Crane, en polis som förgäves försöker få rättviseskiparna att faktiskt skipa rättvisa och inte tortera folk till höger och vänster utan bevis om skuld. Mest för att bli av med honom skickar man honom till Sleepy Hollow, där en rad obehagliga halshuggningsmord nyligen skett. När han kommer dit tyder allt på att det är The Headless Horseman som spökar. Crane vet att skenet kan bedra och försöker hitta en bättre förklaring.

Vad gör filmen bättre än en stark fyra?
– Varenda bildruta är som ett konstverk, otroligt snyggt filmat!
– Crane är ganska feg, men det gör honom faktiskt mer modig att han gör sånt han egentligen inte vågar. Skönt med en relativt mänsklig hjälte.
– Kärlekshistorien som hotade att bli rysligt mainstreamsliskig blev åtminstone ganska nedtonad.
– Den mysiga, övernaturliga, skruvade stämningen.

Stämningen i Burtons filmer är ju ofta ganska speciell. Det blir lite svårare att ta filmer på allvar när folk beter sig töntigt och blod ser ut som saftsoppa… men samtidigt tillför verkligen den burtoneska charmen någonting.

Jag älskar scenen i början med den lilla vedsamlande flickan som resolut knäcker en gren för att otäckingen ska fångas. :)

Jättebra film, faktiskt! Eftersom jag beslutat mig bli mer generös med högsta betyget ser jag ingen större svårighet att dela ut storsmajlet till Sleepy Hollow.

FilminfoIMDB: Sleepy Hollow
Regissör: Tim Burton
År: 1999
Omdöme (1-5): 5
Lämna en kommentar