Basic japanska

Var börjar man någonstans när man lär sig japanska? Nyttiga fraser är såklart alltid bra. Sen kan man börja med enkla meningar i stil med:

Watashi wa gakusee desu – Jag är student.
Watashi = jag
wa = “topic marker”, markerar det man pratar om. Ofta utelämnas subjektet helt när man pratar japanska. Att säga bara gakusee desu kan alltså vara en helt okej mening, om det framgår vem du menar.
gakusee = student
desu = måste alltid vara med för att binda ihop meningen… X är Y blir alltid X wa Y desu.

Det viktigaste, “the main idea”, kommer alltid sist i japanska meningar. Ordföljden är SOV (subjekt-objekt-verb), medan den svenska är SVO.

Frågor i japanska är lustiga. Man har ett frågeord, ka, som helt enkelt läggs till sist: Takeshi-san wa gakusee desu ka (Är Takeshi student?).

Här använde jag såklart san på Takeshi. Det måste man, annars är man oartig. Det kan appliceras efter förnamn såväl som efternamn. Andra suffix är t.ex. sensee för lärare (Takeshi-sensee) och chan för ett barn (Takeshi-chan).

no är en partikel som kopplar ihop två substantiv på olika sätt:
Nihongo no gakusee – japanskastudent
Nihon no daigaku – ett universitet i Japan
Daigaku no sensee – universitetslärare
Takeshi san no sensee – Takeshis lärare

Sen ska man såklart lära sig siffror och klockan också.