Tillbaka i vardagen

Varför kommer den grå vardagen alltid tillbaks i form av en mental snyting efter att man har varit iväg på annat? Jag tänkte nog att jag kunde ha en någorlunda lugn början på januari, men så känns det inte nu.

Jag klarade inte den jävla bajsmattetentan. Jag hade rätt svar på tillräckligt många frågor men gjorde tydligen andra outgrundliga fel och det känns så hopplöst eftersom jag kommer att tro att jag gör rätt nästa gång också. Vad är det jag missat? Jag har ingen aning. Borde kolla om de kan skicka tentan till mig, fast det kommer säkert inte märkas vad som är fel ändå… Hur kan man få 0 poäng på en fråga med rätt svar? Jag hade alltså 5 poäng, trots att jag hade rätt svar på 3 uppgifter värda 3 poäng styck. Känns så meningslöst att plugga när man tror att man gör rätt men uppenbarligen inte gör det. Jag hoppas att jag kommer på vad jag missat, annars kommer det kännas så jäääääkla meningslöst att börja plugga igen.

Två tentor nu alltså. Japanska den 14:e och analysen den 16:e. Krångla iväg till Linköping igen.

Jag vill skriva om min Egyptenresa, pyssla med bilderna och läsa vidare om intressanta saker jag stött på.

Jag vill summera mitt år, jag brukar ju t.ex. se ut årets låtar, filmer och böcker.

Jag vill slappa och se film. Läsa.

Jag vill skriva om boken jag precis läst ut.

Jag vill att min Sage-lista (med RSS/Atom-prenumerationer) ska kännas som något bra och inte som en oöverstigligt tung börda… vad man missar när man är borta! Ska jag strunta i att läsa ifatt? Lägger jag verkligen så här mycket tid på att läsa slumpmässiga människors nätskriverier?

Idag har jag packat upp, diskat, sökt jobb och allmänt pysslat iordning saker. Är inte direkt munter, varför jag bad Jonas sätta upp lite söta, uppmuntrande lappar till mig innan han åkte till jobbet. Jag har en “Jag älskar dig!” på skärmen. :) Känns lite bra, men jag får försöka glömma att det var mitt eget initiativ… Jävlar vad jag behöver känna mig älskad nu. Det är inte alltid så lätt.

Imorgon ska jag på jobbintervju igen. Jag måste ha jobb. Det blir en hektisk vår, alldeles för mycket att göra som vanligt. Tänk om man kunde vara rik och slippa jobba…

Nu har jag skrivit ett sånt där klagande inlägg som jag inte tycker om.