Hoppa till innehåll

Smått, gott och skrivarvinst!

I fredags var jag och Karin på After Work på O’Learys. Det var inte alls dumt, de hade en onyttig buffé med en del vegetariskt. Fast jag tycker egentligen att två-för-en-konceptet för dricka mest är jobbigt. Men det var en mycket trevligare upplevelse än förra gången jag testade After Work på ett knökfullt Lilla London.

I helgen hade vi besök av Jonas mamma. På lördagen hade vi ett filmfestivalbesök inbokat och hon uträttade ärenden på stan under tiden. Efteråt träffade vi Jonas syster och hennes pojkvän och åt mat på Solrosen allihop. Jag har inte varit så mätt på mycket länge, det var väldigt gott men också ganska plågsamt. :)

På kvällen såg vi Linköpingsspexet 2004, I mjöd och lust, som Jonas skrev manus till. På dvd alltså. Det var kul och kvaliteten på inspelningen överraskade positivt.

Vi har gjort två ytterligare filmfestivalsbesök i veckan och har två kvar. Mer om dessa kommer…

Jag har ägnat en fruktansvärd massa tid åt att försöka få igång labbmiljön till Programspråkskursen de senaste dagarna och nu äntligen tror jag att jag har rett ut det. Då ska jag “bara” göra själva labben också…

Och idag läste jag ut en mycket bra bok, Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson. Givetvis är det mycket mer lockande att skriva recension om den än att labba, men jag borde verkligen labba. Jag har redan tagit mig alldeles för mycket tid till att läsa den spännande boken…

Igår handlade vi på ICA i Bergsjön. Vi handlar inte så ofta där, men jag vann andra pris i adventskalenderskrivartävlingen hos firajul.nu (se tidigare inlägg) och fick fyra stycken ICA-checkar à 250 kr. Jag betalade med två checkar och 46 kr i kontanter – det var mycket prylar vi fick för 46 kr, kan jag lova! Kan det inte alltid vara så när man handlar?

Så nu är man liksom arvoderad författare, dårå. :)

Publicerat iVardagsliv

3 kommentarer

  1. Nej nej Helena, du hajar inte… Arvoderad författare är inget fint i dagens Sverige, du har ju fått dina pengar genom att någon gett dem till dig frivilligt. Då är du ju inte fri och oberoende enligt standard kultur-elit-svenska. Du ska bli arvoderad med pengar som drivits in genom tvång, hot om våld och mot folks vilja för att vara riktigt fin… Företrädelsevis genom statligt författarstöd på livstid. (OBS IRONI)
    http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1353&a=587968

  2. Helena Helena

    Oskar: Ojoj, det där väckte visst starka känslor. :)

    Jag kan hålla med om att författarstöd är en märklig företeelse, särskilt livstidspengen. Samtidigt är det väldigt tragiskt att det är så svårt att leva på författarskap. Jag har förstått att det är relativt få förunnat och att hyfsad försäljning inte alls garanterar bra pengar till författaren. Det ligger ju väldigt många arbetstimmar bakom en roman och det är svårt att åstadkomma något medan man jobbar och tjänar pengar på annat håll, samtidigt som det är svårt att tjäna pengar på skrivande om man inte ägnar sig åt det på heltid. Svårt att få ihop det. Det borde finnas en bättre lösning. Förlagen kanske borde anställa författare och betala månadslöner? :)

    Lisa: Tack!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *