Hoppa till innehåll

Månad: juli 2007

Vi ska flyga!

Idag fick vi rolig post! Ett presentkort från Västkustflyg.

”Detta presentkort berättigar innehavaren till en vacker och spännande flygtur över Göteborg med omnejd. Ni startar från Göteborg City Airport och väljer sedan själva vilket område ni vill flyga över, så varför inte ta en titt på sommarstugan eller båten?”

Spännande! Det är en bröllopspresent från våra servitörer, som vi fick under middagen i form av Åsas dundersnygga bild:

Stabenpresent

Sååå tufft! Nu återstår bara att boka… och var ska vi välja att flyga?

2 kommentarer

The Prestige

Den andra av de två stora magikerfilmerna 2006 – den förra var alltså The Illusionist, som förvisso var snygg, men The Prestige slår den med hästlängder! Twisten gick att gissa även i denna film, men på ett mindre uppenbart sätt och med snyggare ledtrådar.

Titeln syftar på den sista av tre delar i magikerns presentation av ett trolleritrick:

First, there is the setup, or the ”pledge,” where the magician shows the audience something that appears ordinary but is probably not, making use of misdirection. Then there is the performance, or the ”turn,” where the magician makes the ordinary act extraordinary. Lastly, there is the ”prestige,” where the effect of the illusion is produced. – Wikipedia

Handlingen kretsar kring de rivaliserande illusionisterna Robert Angier (Hugh Jackman) och Alfred Borden (Christian Bale). Borden har skapat det perfekta tricket och Angier är beredd att göra vad som helst för att lista ut hur han gör det. Han tar bland annat hjälp av Nikola Tesla, spelad av ingen mindre än David Bowie – missa inte att spana in hans olikfärgade ögon* om ni har svårt att känna igen hans äldre jag.

Det är en härlig film fylld av drama och med en alldeles lagom dos övernaturlighet. Jag rekommenderar!

* Kuriosa: Egentligen är det en skada i ena ögat som gör att hans pupill är vidöppen och därför ser ögat mörkare ut.

FilminfoIMDB: The Prestige
Regissör: Christopher Nolan
År: 2006
Omdöme (1-5): 4
2 kommentarer

…och de vita skuggorna i skogen

Nu drar berättelsen igång på allvar efter uppvärmningen i Skuggan över stenbänken. Ja, det känns lite så, för det händer mycket mer av det jag minns (vagt, såklart…) av bokserien i …och de vita skuggorna i skogen.

För att lära känna varandra bättre tar Berta och Carolin plats på det sällsamma slottet Rosengåva, som sällskapsfolk åt Arild och Rosilda – ett tvillingpar som levt sina 22-åriga liv isolerade på slottet. Berta tror först inte att de ska få platsen, eftersom man söker en flicka och en pojke. Ingenting är omöjligt för Carolin, som gärna spelar rollen som pojke och drar in den intet ont anande Berta i ännu fler lögner och ännu mer smusslande. Rosengåva visar sig vara den perfekta platsen för just sådant, för på slottet finns många mörka hemligheter och saker man inte talar om. Berta är kluven till sin nya miljö. Hon kommer inte närmare Carolin, men givetvis trollbinder Carolin sin omgivning och alla blir så förtjusta i henne – eller honom, som de själva tror. Bredvid Carolin är Berta verkligen en grå mus. Men det blir ändå Berta som kommer de allra mörkaste hemligheterna på spåren.

Underbart att återuppleva dessa böcker! Jag har börjat på tredje delen, Skuggornas barn, nu också.

BokinfoTitel: ...och de vita skuggorna i skogen
Författare: Gripe, Maria
ISBN: 9148517054
Lämna en kommentar

Zodiac

Födelsedagsbio! Jag ville verkligen se den och fick en glad överraskning när min käre make bjöd mig på just den.

Jag är ju lite insnöad på seriemördare och den här filmen passar mig perfekt. Den baseras på en bok om den verklige seriemördaren Zodiac och tycks följa historien ungefär så väl som man kan hoppas att en spelfilm gör. Är du ute efter en snyggt konstruerad historia à la Se7en av samma regissör är inte Zodiac något för dig. Däremot är den ovanligt lågmält realistisk och fångar på ett bra sätt det hopplösa arbetet att jaga mördaren. Det innebär att filmen är lång och även behandlar irrelevanta sidospår. Man får heller ingen snygg upplösning då alla pusselbitar faller på plats. Det är frustrerande att se filmen, men det är ju verkligheten också i det här fallet. Det är med andra ord precis som det ska vara. Berömvärt!

FilminfoIMDB: Zodiac
Regissör: David Fincher
År: 2007
Omdöme (1-5): 4
Lämna en kommentar

Ölprovningsprotokoll

Här kommer resultatet av födelsedagens ölprovning. Den observante ser att vi under dagen hann med fyra av de sex sorter jag fick, de övriga två sparade vi till igår kväll. Får försvara oss med att vi faktiskt hade vin på födelsedagen också. :)

Omdömesskala:

Namn: Liberty Ale
Typ: Ale
Tid: 2007-07-22 12:40
Plats: Silvertärnan på väg mot Kårholmen
Omdöme:
Eftersom vi glömde vår frukost hemma (!) köpte vi varsin vaniljkrämsfylld bulle när vi kom till Saltholmen. Direkt efter bullätandet drack vi Liberty Ale och kanske är det delvis därför som den inte imponerade. Ölen kändes ganska besk och skarp (i kontrast till bullen?), utan särskilt mycket fyllighet. En smula fruktigt – ”torkad frukt och engelsk apelsinmarmelad” enligt Bolagets smakbeskrivning. Eftersmaken och rapsmaken var nog godare än dricksmaken. Fullt drickbar öl, men inte särskilt intressant. Kanske hade kommit bättre till sin rätt med annat sällskap än söta bullar…

Namn: Nils Oscar Imperial Stout
Typ: Stout
Tid: 2007-07-22 14:10
Plats: Kårholmen
Omdöme:
Svart som natten! Noll transparens! Doftar lite tjära och smakar ganska mycket rök. Eftersmaken känns som att sitta på en inrökt gammal pub. Inte på ett dåligt sätt, jag gillar det. Den känns rejäl, mättande utan att vara sådär hopplöst mättande. Snällare än t.ex. Guinness, men ändå duktigt mörk och man dricker nog inte gärna alltför många på raken. 7-procentig, men känns inte alls spritig. Kuriosa: Kan med fördel lagras i upp till 6 år! Testets favorit!

Namn: Singha
Typ: Ljus lager
Tid: 2007-07-22 15:15
Plats: Silvertärnan på väg mot Saltholmen
Omdöme:
Efter NOIS förväntade vi oss att en ljus lager skulle kännas som lättölsblask, men överraskades faktiskt av smakrikheten. Den var inte så mesig som vi hade trott, men givetvis helt klart lättare, mer läskande och ”fruktig”. Jag sätter fnuttar på fruktig eftersom jag egentligen har svårt att koppla samman begreppet med öl – jag tycker att frukt är friskt och läskande, medan öl egentligen alltid är ganska unket, fast på ett bra sätt. Uppfattade Singha som en väldigt lagom öl som säkert går utmärkt att mängddricka.

Namn: Brooklyn Lager
Typ: Ljus lager
Tid: 2007-07-22 19:00
Plats: Bergakungen, i biosalong
Omdöme:
Jag får dessvärre erkänna att jag var mer koncentrerad på filmen än ölen. Använde i princip ölen till att skölja ner popcorn. Vi valde en ljus lager till detta, just för att inte behöva känna att vi missade alltför mycket. En ljus lager är en ljus lager, liksom. Helt okej öl.

Namn: Kronenbourg 1664 Blanc
Typ: Veteöl
Tid: 2007-07-25 21:30
Plats: Köksbordet
Omdöme:
Jag har inte gillat de veteöl jag smakat tidigare och jag gillar inte den här heller. Det smakar inte öl! Jonas associerade till Kriek, jag tänkte på Strongbow och liknande cidersorter. Men framför allt tycker jag att jästigheten gör att det smakar fulvin. Och frukt. Efter många förslag enades vi om passionsfrukt – den där lite beska smaken som kommer precis när man biter i kärnorna. Det är sliskigt och surt på samma gång, men åtminstone lite lättare än de veteöl jag tidigare testat. Men jag häller över en del av mitt i Jonas glas, för jag klarar inte av att dricka särskilt mycket av detta… fast flaskan var grymt snygg och blå! :)

Namn: Staropramen Dark
Typ: Mörk lager
Tid: 2007-07-25 22:00
Plats: Köksbordet + filmsoffan
Omdöme:
Yes! Underbart med en riktig öl efter jästslisket. Staropramen kan man alltid lita på. Den här är lite lagom mörk – den är brun och släpper igenom lite ljus. Den smakar mörkt, en aning rök och knäckebröd, men är ändå ganska lättdrucken. 4,4% alkohol, så den är ganska snäll både smak-, mättnads- och spritmässigt. Bra om man vill dricka flera!

6 kommentarer

Födelsedagen!

I söndags fyllde jag alltså 27. Jonas bjöd på överraskningsprogram hela dagen, det var mysigt!

» Bilder finns i fotodagboken!

Ja, egentligen står det mesta som behöver nämnas i fotodagboken, men jag vill gärna skriva att jag fick tre böcker i present:

Mannen under trappan av Marie Hermanson
Onåd av J.M. Coetzee
Kollektivt självmord av Arto Paasilinna

Ser fram emot att läsa dem!

Dessutom fick jag ett bonsaiträd, ölprovning, skärgårdsutflykt med världens godaste pastasallad, cafébesök, biobesök och sen supergod glass – Carte d’Or Lavazza – till ytterligare en film hemma i soffan.

Underbart! Man borde fylla år oftare!

3 kommentarer

27-årsdag med utflykt till Kårholmen

Jag fick en mysig födelsedag full av överraskningar från min kära make. Först hade vi en mysig morgon och jag fick ett bonsaiträd!

Bättre bild av bonsaiträdet.

Jag får inte veta någonting av vad som ska hända, men när vi sitter kvar väldigt länge på 11:an ligger det ju nära till hands att misstänka en skärgårdstur. Och mycket riktigt, här är vi på väg in till Kårholmens hamn.

Kårholmen! Det visar sig vara en liten, sommarstugespäckad ö. Kanske egentligen inte helt utflyktslämpad, men det är roligt att ”pricka av” öarna på erfarenhetslistan och vi ska ändå inte stanna särskilt länge så vi behöver inte mer än en mysig picnicplats.

Jonas har gjort den godaste pastasalladen! Vi har hittat en klippa och har det skönt – vädret är molnigt fast varmt. Det enda störande momentet är barn som åker fram och tillbaka i motorbåt! Man anar tystnaden bakom motorsurret, men får aldrig uppleva den.

Jonas vid vår picnicplats.

Jag fick en ölprovning i present! Sex ölsorter, här en Nils Oscar Imperial Stout.

Nils Oscar Imperial Stout – svart som natten!

Givetvis kan jag inte motstå att fota en humla när jag får chansen…

Intressant, torr blomma…

En annan blomma.

Hej då Kårholmen, nu åker vi in till stan igen!

”Födelsedagstårta” – mangocheesecake på Evas Paley. Sen blir det Zodiac på bio. Bra, men mer om den på filmsidan sen.

Dagens enda misslyckande: vi förberedde en frukost att äta på vägen, eftersom vi kom iväg lite sent. Men vi glömde den hemma… så den stod och väntade på oss, inte längre så aptitlig.

4 kommentarer

Torn Curtain

Jag visste ingenting om denna Hitchcock-rulle, men ”gardinen” visade sig vara järnridån och filmen handlar om spioneri. Professor Michael Armstrong (Paul Newman) från USA har arbetat med ett misslyckat projekt med anti-atombombsmissiler. Han är nyförlovad med projektassistenten miss Sherman (Julie Andrews) och hon tycker att han börjar bete sig konstigt och undvikande. Hon luskar ut att han ska resa till Tyskland – bakom järnridån! – och följer efter honom dit. Det verkar som att han ska hjälpa tyskarna, som arbetar med ett liknande projekt. Är han verkligen den man hon trott sig lära känna?

Armstrong är ruggigt osympatisk mot sin fästmö och jag ryser av hur mycket skit hon finner sig i att ta. Men filmen är rätt snygg i sina vändningar och jag tycker ganska bra om den.

FilminfoIMDB: Torn Curtain
Regissör: Alfred Hitchcock
År: 1966
Omdöme (1-5): 4
Lämna en kommentar