Hoppa till innehåll

Månad: april 2008

Laglig vs. olaglig film

När man har fått hem en dvd-film från Lovefilm tre gånger och varje skiva pajar på precis samma ställe halvvägs in i filmen, är det okej att ladda ner den gratis från en bittorrentsajt så man kan se färdigt den då?

Jag ser gärna film lagligt, men det måste komma bättre alternativ! Det är inte hållbart när det är så mycket sämre att vara laglig än att vara olaglig. Det ploppar ju upp lite köp-nedladdningssidor då och då, men de är dyra, har dåligt utbud och kräver Windows-datorer med Windows Media Player. Samma sak för streaming-filmuthyrningssajterna, plus att problem då tillkommer om ens uppkoppling strular (och vi har skräp-Comhem, så det gjorde det såklart när vi testade medan jag fortfarande körde Windows). Om nu filmbranschen bryr sig om att folk laddar ner gratis är det hög tid att erbjuda vettiga alternativ, även till oss som inte vill ha en massa dyra dvd-skivor som skräpar i bokhyllan. Vad tusan ska man med dem till? 99,999% av alla filmer vill jag ändå bara se en gång.

13 kommentarer

Herakles

Det här är egentligen en samling grekiska myter som vävts ihop till en roman. Vi får följa hjälten Herakles under hela hans liv, som givetvis kantas av dåligheter och våldsamma hjältedåd. Många kända namn dyker upp och det är ett ganska mysigt sätt att ta del av dessa redan vagt bekanta berättelser. Men berättelserna i sig är allt annat än mysiga – det handlar i princip enbart om våld, våldtäkter och otrohet (gärna genom att mannen lurar eller tvingar kvinnan). Man blir lite utmattad av allt elände…

BokinfoTitel: Herakles
Författare: Kallifatides, Theodor
ISBN: 9100111163
Lämna en kommentar

Veggoburgare på Jonsborgs gatukök

Vi har sneglat på Jonsborgs gatukök på Avenyn ända sedan vi flyttade hit. De säljer en massa vegetarisk/vegansk snabbmat och jag har velat testa hur länge som helst, men det har förstås fallit på att vi inte äter snabbmat ute. Igår testade vi för första gången, när vi var på stan och försökte hinna uträtta lite ärenden efter jobbet – och nu är vi ju inte utfattiga studenter längre, så nu kunde vi stilla vår hunger utan alltför dåligt pengasamvete. Vi åt varsin veggoburgare av den riktigt bra sorten – stabila sojaburgare, inga kletiga grönsaksburgare – med vegansk hamburgerdressing. En lyckosam överraskning var att det var ”happy hour”, vilket innebar två för en på all mat (ej dryck) mellan 18-20. Vi fick våra burgare (39 kr ordinarie pris), en cola och en lättöl för 60 kr, helt okej! Gott var det också, burgare som de smakar hemma.

Om jag jobbar inne i stan framöver, t.ex. sitter inne på Acandos kontor efter att de flyttat det (yes, det är på g), ska jag banne mig ta mig till Jonsborgs på lunchen då och då! De hade en del annat veganskt som också bör testas.

3 kommentarer

Nouvelle Vague med överdos av rumpa

Igår var Jonas och jag på Storan och såg Nouvelle Vague. Bandet är alltså ett franskt så kallat musikerkollektiv under ledning av Olivier Libaux och Marc Collin, med en varierande uppsättning vokalister. Igår var det Nadeah och Marianne Elise som sjöng. Tror jag i alla fall, det är inte helt lätt att hålla reda på allihop.

Konserten gav verkligen upphov till blandade känslor. Givetvis var det kul att få se detta underbara band, men samtidigt stämde uppträdandet inte alls med intrycket jag fått från skivorna och videor på Youtube. Sångerskorna, eller ja, i alla fall Nadeah, var verkligen helt fel. Jag hade verkligen hoppats på att få se min favorit, sockersöta Mélanie Pain. Jag hade hemskt gärna sett Gerald Toto, Eloisia och Camille också. Marianne Elise stämde åtminstone någorlunda in med min bild av Nouvelle Vague, men Nadeah…

För att förklara min bild hänvisar jag till den mysiga Youtube-videon Love will tear us apart i live-version med underbara Mélanie Pain. Det är så charmigt – Mélanie är sockersöt i blommig klänning och sjunger med världens sämsta engelska uttal. Jättemysigt! Jag gillar verkligen detta lite lagom operfekta – dåligt uttal och sångerskor som visserligen är bra, men inte riktigt har de där kraftigaste röstresurserna. De är liksom bra på ett försynt, mysigt, stillsamt och charmigt sätt.

Showen igår var allt annat än försynt. Marianne Elise hade visserligen lite fransk brytning, men Nadeah var helt enkelt en för klassisk sångerska med alldeles för bra engelskt uttal och för klassiskt bombastiska röstresurser. Och som hon höll på och porrade sig då… Hon hade nätstrumpbyxor och en muskort klänning/top och ägnade all scentid åt att försöka vara så förförisk som möjligt. Det var otroligt mycket rumpputande och rumpvickande och ideligen exponerade hon sina trosor för publiken, eller böjde sig djupt framåt och slet i sin urringning. Allt som fattades var egentligen en stripteasepåle. Visst sjöng hon bra och visst var hon karismatisk och snygg, men det var fel på så många sätt. Dessutom var hon dryg mot publiken och klagade på att vi var tråkiga och satt i våra stolar.

Det var i alla fall kul att se musikergrabbarna och Marianne Elise. De mysigaste delarna av showen var hennes stillsammare nummer som God Save the Queen och hon gjorde även en bra version av Love will tear us apart. I dessa nummer kände jag igen mitt älskade Nouvelle Vague, men bitvis var det svårt att förstå att jag kommit till rätt konsertsal.

2 kommentarer

YP-vecka på Acando

Jag är en Young Professional på Acando. Så heter nämligen introduktionsprogrammet som nu har inletts med en intensivvecka och kommer att fortsätta med träffar då och då i nio månader. Introveckan hölls här i Göteborg, men det var bara jag och Julia från göteborgskontoret som var med. Resterande sex, fem killar och en tjej, kom från Stockholm och bodde på hotell. Senare blir det vi som får röra på oss i stället, men vi kommer i alla fall inte behöva vara borta mer än ett par dagar då.

Vi har träffat VD:n och en massa chefer och andra inom företaget och fått föreläsningar och diskussioner om allt möjligt – företagshistoria, företagskultur, konsultrollen, marknadsföring, med mera. I tisdags var vi på teater och såg Nuts på Artisten, teaterhögskolan här alltså. Det handlade om ungdomar som festade i ett hus som en av dem var ansvarig för och givetvis var det inte helt lyckat. Skådespelarna var väldigt uttrycksfulla, men det mesta var ganska tröttsamt överspelat och hysteriskt – och sen gjorde pjäsen en helomvändning till misshandel och sexuell tortyr som väl inte var sådär alldeles behagligt att se… men det är ju alltid kul att bli bjuden på teater, förstås. Tolkningsmöjligheterna för den något udda berättelsen var flera, men man skulle kunna säga att det handlade om att ställas till svars.

Det är bra att ha fått en ordentlig introduktion på Acando. Nu i veckan fortsätter jag att plugga Java-certifiering, vilket faktiskt är riktigt kul.

Lämna en kommentar

Testinlägg från jobbmobilen

Min nya jobbmobil är, inte helt oväntat, väldigt mycket bättre på att visa webbsidor än min egen telefon. Det är häftigt. Dessutom är den supersynkad helt automagiskt med mitt jobb-Outlook. Jag blev alldeles förvånad idag när telefonen började pipa för att jag ställt in en påminnelse i datorns kalender.

Det är lite ovant att skriva på telefonen eftersom den har ett fullt QWERTY-tangentbord – givetvis har jag fixat Svorak på jobblaptopen, så det blir synd om den som roffar åt sig den och ska skriva något…

Hittills verkar mobilbloggandet funka riktigt bra.

2 kommentarer

Konsult på Acando

Nu har jag jobbat två dagar på Acando. Jag är konsult inom systemutveckling i Java på avdelningen TMD – Tailormade Development. Hittills har jag mest suttit och bekantat mig med saker på min dator – intranätet, tidrapportering och sånt.

Jag skriver mer sen, för nu är jag så trött… men allt verkar bra, det är avslappnad stämning med trevliga människor och nästa vecka ska jag gå ett introduktionsprogram och lära mig mer om företaget och konsultlivet.

3 kommentarer