Månad: augusti 2012

Reviderat omdöme av Holy Monkey…

Publicerat den 15 augusti 2012

Strax innan illamåendehelvetet bröt ut ordentligt åt jag gott på Holy Monkey – dumplings med soja/ingefära/koriander-dip, kimchisallad och edamamebönor. Egentligen var det en äggnudelsoppa som tillbehör, men jag fick byta mot edamamebönor eftersom jag inte äter äggnudlar.

Idag gick jag dit igen, mycket för att jag var sugen på edamamebönor… vilket de helt slutat med, eftersom de behövde förenkla och snabba upp sitt utbud.

På plussidan får man säga att killen hade bättre koll på veganism den här gången, på den stora minussidan att det just inte var någonting kul som var veganskt… Det visade sig att både sojadippen och kimchisalladen innehöll fisksås. Kimchisalladen väntade jag mig få plocka bort, efter att jag kollat upp den lite noggrannare efter förra besöket, men sojadippen var en extremt tråkig överraskning. Det brukar inte vara fisk i soja, fast jag känner till att det kan vara det.

Hur som helst, killen hade en tydlig idé om vad som skulle serveras till veganer, så jag tog det. Det var dumplings (goda), mango/citrus-dipp (jag gillar inte frukt i mat, dessutom såg jag sen att det är honung i den, om jag nu inte fick någon specialare) och ris (fantastiskt tråkigt och smaklöst). Kändes faktiskt totalt meningslöst, goda dumplings räcker liksom inte, det måste vara bra tillbehör också.

Jag lär inte gå dit igen. Blev tvungen att trösta mig med en chokladboll från Espresso House efteråt…

2 kommentarer

Lösningen på bostadsbristen

Publicerat den 13 augusti 2012

Idag på väg till förskolan avhandlade vi bland annat bostadsbristen i Stockholm och Ava levererade ett förslag på lösning. Det började som ofta förr med en lösryckt fundering från henne:

– Tänk om alla i Nyköping skulle flytta hit, till Stockholm!
– Ja, oj, då skulle det bli mycket folk här.
– Det är ju tur att det finns många hus i Stockholm.
– Ja, men vet du, det kan vara väldigt svårt att hitta någonstans att bo i Stockholm ändå, för det är så många som vill bo här och alla husen är upptagna.
– Men de kan ju bo tillsammans! Och vara vänner!

Lämna en kommentar

24 minuter från T-Centralen

Publicerat den 12 augusti 2012

Det här seriealbumet köpte Jonas hos Bok-Olle i Byxelkrok under vår Ölandssemester och jag såg också till att läsa den.

Med mycket humor och igenkänning avhandlas bostadsbristen i Stockholm genom paret Jojo och Tomas egna upplevelser. När de inte längre står ut med att hanka sig fram på andrahandskontrakt i innerstaden, utan vill stå på kontraktet själva, ställs de inför det fasansfulla (viss ironi här) i att behöva flytta så långt bort som 24 minuter från T-Centralen.

Charmig bok, men också frustrerande, eftersom jag blir så himla nyfiken på deras nya boende men man får veta så lite…

BokinfoTitel: 24 minuter från T-Centralen
Författare: Falk, Jojo & Westberg Tomas
ISBN: 9789163818981

Lämna en kommentar

The Complete Persepolis

Publicerat den 12 augusti 2012

Utöver Tamara Drewe fick jag även Persepolis i födelsedagspresent av Jonas. Detta är den grafiska romanen om Marjane Satrapis uppväxt i ett oroligt Iran, samt under studier och vilsenhet i Europa.

Marjanes berättelse är intressant och många av hennes släktingar har gripande öden som också redovisas – mycket såklart relaterat till politik och revolution. Familjen är förhållandevis modern i ett bakåtsträvande samhälle och däri ligger naturligtvis en stor konflikt som ger upphov till många svårigheter.

Ibland kände jag att det blev lite spretigt med allt om alla släktingar, när jag egentligen var mer nyfiken på Marjane, men samtidigt utgör alla delberättelserna en viktig bakgrund till helheten.

BokinfoTitel: Persepolis
Författare: Satrapi, Marjane

Lämna en kommentar

Nyköpingshelg

Publicerat den 12 augusti 2012

Eftersom det blev så lite Nyköping under semestern åkte vi även dit nu under helgen. Vi kom dit till lördag lunch och när vi ätit åkte vi (dvs vi och mormor, morfar var och jobbade på Herrängen) till Näsudden där vi åtminstone badade upp till knäna (vattnet var varmt, men det var molnigt och lite blåsigt, så att bada ordentligt lockade inte riktigt) och fikade.

Idag blev en väldigt stillsam dag. Jag, Jonas och Ava gick en liten promenad, men den blev väldigt liten eftersom molnen på himlen såg så oroväckande ut. Vi hann hem lagom tills det började regna mycket och länge… Men vi hann i alla fall leka lite, samt handla på Kronhallen.

Jag betedde mig fruktansvärt orutinerat gällande bildtagning. Hade varken kameran eller mobilen med till Näsudden och bara mobilen med på promenaden. Bildskörden ovan är faktiskt allt som blev (sånär som på dubbletter av samma motiv och en bild på ett recept vi ville spara).

På onsdag överlåts farfar Gunnars hus till de nya ägarna. Vi var inte inne i det nu, men det blir alltså aldrig mer. Nästa gång vi går förbi är det någon annans.

Lämna en kommentar

Samtal med veganbarnet

Publicerat den 10 augusti 2012

Ava är väl medveten om att hon äter annorlunda än de flesta och vet en del om varför, även om det är svårt att greppa och vi inte pratat jättemycket om alla groteska detaljer i livsmedelsindustrin. På sistone har hon börjat prata mer om mat och igår på väg till förskolan lät det ungefär så här:

– Mormor och morfar äter fisk! Jag sa till dem att vi tycker att fiskarna ska få vara i havet.
– Ja, det är väldigt många som äter fisk. Och andra djur också. De äter kossor och grisar, till exempel.
– Men är de inte hårda?
– Nej, man dödar djuren och skär loss köttet. Det är inte hårt.
– Men jag vill inte att de ska döda dem!
– Det vill inte jag och pappa heller, det är därför vi inte äter djur. Men de flesta andra gör det.
– Jag vill inte att nån ska döda dem, för jag tycker så mycket om dem! Jag vill att de ska vara levande hela tiden!
– Vi kan inte bestämma vad andra gör, men vi kan bestämma att VI inte äter djur.

Jag tycker att hennes reaktion känns fullt normal. Många köttätarbarn blir bestörta när de väl inser vad de äter. Vi slipper den biten. Vi kan bejaka den naturliga instinkten att måna om djuren utan att hyckla. Det känns bra.

Lämna en kommentar

Dumburk

Publicerat den 8 augusti 2012

För lite mer än ett år sedan skaffade vi en tv. Men vi satte aldrig i nätkabeln, utan använde den som “stor skärm” till vår PS3 för att titta på film, surfa, spela spel och sådär. Fast vi fick förstås genast börja betala tv-licens ändå…

Hur som helst. Det gick sisådär ett år. Sen blev det fotbolls-VM. Jonas köpte en nätkabel. Sen blev det semester. Ava tittade på Barnkanalen hos mormor och morfar. Ava tittade på Barnkanalen hos farmor och farfar. Ava tittade på Barnkanalen i stugan på Öland. Så kom vi hem. Nätkabeln satt kvar. Ava tittade på Barnkanalen hemma. Och plötsligt är det bara att inse att: vi har tv. Och att Ava har blivit alldeles galet Barnkanalen-frälst.

Jag har aldrig haft tv i något eget boende förut. Det känns konstigt. Men det känns också bra att låta Ava vara delaktig i det där som alla andra barn känner till. Inte alltid vara udda. Antar jag…

Förutom Barnkanalen används tv:n i stort sett inte. Vi är inte tv-människor. Jonas ser gärna vissa viktiga sportevenemang (det var ju därför det blev som det blev) och vi har sett totalt två program vi blivit tipsade om, men annars icke.

3 kommentarer

Svullo

Publicerat den 8 augusti 2012

Jag hängde ju vigselringen i en kedja om halsen redan i början av semestern, men då kändes det inte att jag var svullen. Det har det börjat göra nu. Alldeles extremt mycket just nyss, faktiskt. Plötsligt upptäckte jag att framförallt det ena benet var uppsvällt som en ballong och strumpan lämnade en djuuup skåra i det. Det känns ju inte helt behagligt, om man säger så. Fast jag har förstått att det kan bli riktigt illa och dessutom smärtsamt, så jag får väl vara glad att det ändå inte är värre. Men det är mer än jag upplevt tidigare och jag blev ganska bestört.

1 kommentar

Tamara Drewe

Publicerat den 7 augusti 2012

När jag fyllde år fick jag två grafiska romaner av Jonas i present. Jag kastade mig genast över Tamara Drewe och började läsa. Boken utspelar sig i en fantastiskt mysig miljö, nämligen på Stonefield, ett “working retreat for writers”.

Stonefield ägs av Beth och hennes make, författaren Nicholas. De har ett ganska öppet förhållande, det vill säga Nicholas får vara otrogen ibland om han berättar om det. Inga hemligheter är dock tillåtna och det verkar Nicholas ha svårt för… Tidigt i berättelsen kommer det fram att han länge haft en hemlig älskarinna och Beths besvikelse är stor. Hon sköter precis allt åt Nicholas så att han kan ägna sig åt sitt skrivande, det är hon som bokar författarframträdanden och svarar på fanbrev, men han uppskattar henne inte alls som hon förtjänar.

Nästgårds dyker plötsligt en vacker kvinna upp. Det är Tamara Drewe, som visserligen inte är ny i trakten eftersom hon vuxit upp där. Men hon har varit borta en tid och kommit tillbaka med plastikopererad näsa. Förvandlingen sträcker sig långt utanför operationsområdet – hon har en fantastisk utstrålning som får alla män på fall. Men till allas förtret syns hon snart med den före detta rockstjärnan Ben.

På Stonefield finns en fetlagd, nördig författare som heter Glen. Nicholas ser ner på honom, men Beth uppskattar honom för att han hjälper henne med allt möjligt (som Nicholas borde ha gjort).

Där finns också Andy, som är kär i Tamara och inte kan sluta hoppas, trots att hon avvisar honom.

I byn finns två uttråkade tonårstjejer, Jody och Casey. Jody är kär i rockstjärnan Ben och vill hålla sig i närheten av Tamara Drewes gård så mycket det bara går. Lite för nära för att Casey ska vara bekväm med det…

Tamara Drewe är den gemensamma nämnaren för många delhistorier som så småningom nystas ihop alltmer. Det hela börjar så stillsamt med författarlivet på gården, men eskalerar till en riktigt dramatisk historia. Det är en informationstät bok i vilken klassiska serierutor varvas med rejälare textsjok. Jag tyckte mycket om Tamara Drewe!

BokinfoTitel: Tamara Drewe
Författare: Simmonds, Posy
ISBN: 978-0-224-07817-7

Lämna en kommentar

Vila på gröna ängar

Publicerat den 7 augusti 2012

Långt efter Berlinerpopplarna, men direkt efter Eremitkräftorna läste jag alltså den tredje delen, Vila på gröna ängar.

Baksidestexten innehåller tyvärr en stor spoiler för hela serien, det tycker jag är synd.

Men hur som helst… jo, det fortsätter att puttra på och även om det är fortsatt trevligt att läsa så tycker jag att det går mycket på tomgång i denna. Torunn är arvtagare till Neshov och det är hon som kan besluta om dess framtid. Ska hon slå sig ner där, ska hon fortsätta med grisverksamheten eller ska hon avveckla den och börja med något annat, eller ska hon kanske rentav sälja och skita i alltihop? Alla de andra personerna har planer som involverar Neshov och förutsätter att hon ska vilja vara där, men kan de verkligen räkna med henne? Genom hela boken är Torunn deprimerad och obeslutsam och det hela mynnar ut i ganska exakt ingenting. Alltså, hon är väl egentligen klart trovärdig som människa, men som romankaraktär är hon förbaskat tråkig.

Det plötsliga och otillfredsställande slutet blir än mer plötsligt av att det är en massa blanka sidor på slutet. Jag trodde att jag skulle få läsa ett tag till, men nepps, det tog bara slut…

Trist att serien inte höll samma klass hela vägen, tycker jag. Jag är glad att jag läste tvåan och trean, men ärligt talat, Berlinerpopplarna är bäst och det kan gott räcka med den…

BokinfoTitel: Vila på gröna ängar
Författare: Ragde, Anne B.
ISBN: 978-91-7001-696-7

Lämna en kommentar