Månad: mars 2017

Varje år väljs en Stockholm läser-bok av en jury som representerar arrangörerna Författarcentrum och Stockholms stadsbibliotek. Kring den utvalda boken anordnas bokcirklar och andra evenemang, allt för att så många som möjligt ska läsa boken. Jag blev nyfiken. Så här motiverade juryn valet av Sodomsäpplet:

När Sodomsäpplet kom ut 1968, var det den första skildringen i svensk litteratur av en ung homosexuell man. Vi får följa Joakim Mander och hans upplevelser av att vara homosexuell i Stockholm på 1940-talet, hur det kändes att alltid hamna fel, att förföljas och kränkas. Bengt Martin (1933–2010) skrev uppriktigt, sanningsenligt och med mycket erfarenhet i orden. Kring ett tungt och tabubelagt ämne fick han till en lätthet som gav berättelsen vingar. Nu låter vi den flyga igen.

Det är ju inte precis någon munter läsning. Men det är en bra skildring av Joakim som känner sig fel. Han är naturligt feminin till sättet och får ständigt gliringar och kritik för det, vilket gör att han försöker anpassa sig. Men ibland när han är glad går det bara inte, då kommer hans rätta jag fram. Inte för att han har så mycket att vara glad åt. Sedan fadern dog lever Joakim och modern fattigt, med en inneboende i lägenheten. Mamman är en riktigt obehaglig typ och man känner inget större hopp om att Joakim ska få något stöd där. Hon kritiserar flitigt Joakim för att han är nervös och drar sig undan andra människor, och för att han är annorlunda. Det enda jag gillar med henne är att hon kallar honom Joa, vilket gulligt alternativ till Jocke. :) När Joa börjar komma underfund med “det nya”, som han kallar homosexualiteten i början, håller han det hemligt för alla. Och det är först efter ungefär halva boken han börjar leva ut “det nya”, när han träffar den betydligt äldre Nick. Men inte heller det blir ju någon solskenshistoria, förstås.

Sodomsäpplet är en läsvärd bok som visar hur hemskt det var att vara homosexuell på 40-talet. Jag menar inte att det är en dans på rosor nu, men det har ju hänt en del i alla fall. Det är inte kriminellt, åtminstone. Och det finns synliga förebilder.

Detta är den första boken i en trilogi, men i Stockholm läser-satsningen verkar de ha nöjt sig med att tillgängliggöra denna första del. Det är synd, tycker jag. Del 2, Nejlikmusslan, finns för all del som e-bok, så det kanske får bli den varianten.

Episka läsutmaningen:
I den episka läsutmaningen passar boken in på (åtminstone) dessa punkter. De två jag väljer är fetmarkerade:

1. En bok av en svensk författare.
20. En bok som har ett HBTQ-perspektiv.
62. En bok berättad ur manlig synvinkel.
74. En bok som utspelar sig i en stad där du har bott.
89. En bok du lånar på bibblan.
100. Sjunde boken från vänster, andra hyllplanet ovanifrån i valfri bokhylla. – Heh, jag erkänner att jag tog ett varv på biblioteket och räknade i hyllor tills jag hittade någon bok jag fastnade för.

» Stockholms stadsbibliotek om Sodomsäpplet