Hoppa till innehåll

v4: Gå till kontoret, lite krasslighet, geocaching, storskrakar och vinterbad

Söndagsblogg, veckoincheckning, allt vad det nu kan heta, nu är det dags igen.

Den gångna veckan jobbade jag på kontoret två dagar, både måndag och fredag. På måndagen var jag på Solnakontoret och på fredagen på Stureplanskontoret, så det var inte samma. Båda gångerna gick jag dit och hem, så det blev många steg till min stegutmaning. Har fortfarande igång min streak om 10000 steg/dag 2023, får se hur länge den håller. På måndagen hade jag bokat lunch med kollegorna L och V och på fredagen var det teammöte som fick mig till kontoret. Det går mycket bättre att vara på kontoret nu, men det är fortfarande utmanande. På fredagskvällen hade jag jättejobbig huvudvärk och jag tror det var för att jag var så spänd i huvudet hela dagen och inte lyckades ta återhämtande pauser. Får jobba på det…

Lite krasslighet har vi också haft i veckan. Sander har varit förkyld och var hemma torsdag-fredag. Jag vabbade på torsdagen och hade själv en strulande mage onsdag-torsdag som tyvärr tog all energi från min skrivdag på onsdagen.

Jag tog helt ledigt från löpningen i veckan. Kändes skönt och jag gick ju åtminstone mycket.

Det var skönt att ta helg. Ava sov över hos sin kompis igen, så vi var tre på fredagsmyset med Talang och käkade sushi/pad thai.

På lördagen gav jag mig ut på geocachingäventyr. [Varsågod för kommande rappakalja, ni som inte är geocachare.] Dels samlade jag in informationen till en ny ALC om Astrid Lindgren som jag sedan publicerade på kvällen. Dels behövde jag samla poäng till den pågående labyrintutmaningen för att hinna få den aktuella souveniren. Jag hann inte skrapa ihop alla poäng som behövdes, för plötsligt blev jag akut trött och snurrig och bestämde mig för en paus på Espresso House (nya blåbärspajen, mmm!) och för att sedan åka hem i stället för att gå. Men jag har kommande veckan också på mig.

Idag, söndag, gav jag mig ut en sväng och fotade storskrakar. Storskraken känns lite exotisk eftersom den bara håller till här runt Kungsholmen på vintern. Först hittade jag inga alls, sen tappade jag räkningen någonstans efter tio stycken. Kul!

Efter lunch blev det även ett januaridopp. Jag tänker att jag kanske ska försöka få till minst ett dopp i månaden som en förhoppningsvis inte alltför krävande utmaning. Jag vill ju kallbada oftare, men har dragit mig för att göra det själv och för att göra det “bara sådär”, det vill säga utan att ha sprungit först, som är hur jag brukat kallbada här hemmavid (fast inte när det varit riktigt så kallt som nu). Men jag har ju så goda förutsättningar. Idag bytte jag om hemma och gick ut klädd i baddräkt, morgonrock, neoprenstrumpor, Crocs, mössa och vantar. Supersmidigt! Känns ju lite konstigt att gå ut i morgonrock, men äääsch.

I veckan har jag också börjat läsa nästa bokcirkelbok, Madonnan vid Nilen av Scholastique Mukasonga från Rwanda. Veroniqa, som inspirerade mig att köra veckoincheckning på bloggen, kör ju utmaningen En smakebit på søndag där man varje söndag delar med sig av ett stycke ur boken man läser. Jag säger inte att jag hakar på utmaningen, men den här veckan får ni ett stycke (eller ja, två), i alla fall:

Ledsagade av fader Herménégilde gick den skygga skaran nya fickor in genom grinden inför Gloriosas granskande blick.

Har du sett, Modesta, suckade hon, det gamla styret är fortfarande vid god vigör på ministeriet. De är medgörliga vad gäller kvoten. Om jag har räknat rätt, och jag räknade bara dem som jag känner till, dem som jag är säker på, är vi långt över den procentsats som vi olyckligtvis beviljade dem. Det är en ny invasion! Vad kommer våra föräldrars sociala revolution ha tjänat till om vi låter det ske? Jag tänker rapportera det till pappa. Men jag tror också att vi måste lösa det själva och den här gången göra oss kvitt de där parasiterna. Jag har pratat om det med styrelsen för Rwandas politiskt aktiva ungdom, de håller med mig. Folk lyssnar på mig i JMR. Det är inte för inte som min far gav mig namnet Nyiramasuka.

ur Madonnan vid Nilen av Scholastique Mukasonga
Publicerat iVardagsliv

Bli först att kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *