Hoppa till innehåll

Kategori: Böcker

Titta gärna i menyn under Helenas boksidor, så ser du flera sidor om böcker.

Alla de stillsamma döda

Efter Svart fjäril var jag sugen på att läsa mer av Anna Jansson och blev således glad när jag hittade denna i en dumpad kartong vid en container. Kul sätt att få en bok..!

Men… Jag är väldigt deckartrött nu. Alla de stillsamma döda griper inte tag i mig alls, jag försökte bara ta mig igenom den så fort som möjligt. Det handlar om kriminalinspektör Maria Wern som utreder ett försvinnande som visar sig vara en mer komplicerad historia än man först kan tro. Jag irriterar mig på saker som Marias familjeförhållanden med den extremt påtvingande svärmodern och den burduse grannen som alltid inkräktar på privatlivet – det blir lite fars av alltihop, så överdrivet känns det. På slutet får vi den klassiska scenen med skurken som berättar allt för sitt tilltänkta offer som vi redan vet kommer överleva. Jag kan inte komma på någon gång då det är förlåtligt att göra så… det är så billigt. Överhuvudtaget tycker jag att de där riktigt snygga ledtrådarna om hur saker ligger till saknas – eller så är jag bara för oengagerad för att lägga märke till dem, jag vet inte vilket.

Svart fjäril var bättre…

Nu ska jag försöka vara mer restriktiv med min deckarläsning. Jag ska läsa dem jag har och säkert införskaffa dem jag verkligen sett fram emot (Stieg Larssons Flickan som lekte med elden och Annika Bryns Brottsplats Rosenbad), men utöver dem är det dags för nya typer av läsupplevelser. Tipsa mig gärna! Inte deckare, inte verklighetsbaserade övergreppshistorier… nu vill jag uppleva något nytt i bokväg!

BokinfoTitel: Alla de stillsamma döda
Författare: Jansson, Anna
ISBN: 9172636939
Lämna en kommentar

Prime time

Det har gått sex år sedan jag senast läste Liza Marklund! Eftersom jag har en liten deckar-rush (som jag dock börjar tröttna på) nu tänkte jag att det kunde passa med en Marklundbok i mp3-spelaren.

Det handlar i vanlig ordning om Annika Bengtzon, reporter på Kvällspressen i Stockholm. Den här gången är det TV-stjärnan Michelle Carlsson som blivit bragd om livet och Annika är givetvis på plats för att bevaka händelsen, trots att det innebär att hon måste svika Thomas och barnen på självaste midsommarafton. De misstänkta är de tretton personer som vistats på ett isolerat slott efter inspelningarna av TV-satsningen Sommarslottet och bland dem finns Annikas bästa vän Anne Snapphane.

Jag minns Bengtzondeckarna som väldigt spännande, men min reaktion på Prime time är ganska sval. Jag blir förvisso lättare otålig när jag lyssnar på ljudböcker än när jag läser och jag börjar dessutom tröttna på deckare, men det känns som att berättelsen saknar en del driv. Själva mordet är inte tillräckligt intressant (jag bryr mig knappt om att försöka misstänka någon), maktkampen på tidningen känns väldigt fristående och kvar blir alltså Annikas trassliga privatliv som inte räcker för att bära upp hela boken. Visst, boken är okej och gjorde det definitivt roligare att diska och åka buss, men that’s it.

BokinfoTitel: Prime time
Författare: Marklund, Liza
ISBN: 9164220079
Lämna en kommentar

Stieg Larssons mailväxling med Norstedts

Nu finns Stieg Larssons mailväxling med Norstedts om bokserien Millennium att läsa på stieglarsson.se. Strax efter att mailen skrevs avled han och planerna om kommande böcker förverkligades aldrig.

Själv har jag än så länge bara läst den första boken, Män som hatar kvinnor, men läser säkerligen snart Flickan som lekte med elden eftersom den kommer ut i pocket i dagarna.

Mailväxlingen är intressant att läsa och jag reagerade särskilt på Stieg Larssons egna beskrivningarna av huvudpersonerna Mikael Blomkvist och Lisbeth Salander. Han har ju beskyllts för att vara gubbsjuk, eftersom Blomkvist får alla kvinnor i säng (exempelvis Monica Rolfner och Conan tar upp detta och jag tycker att invändningarna är befogade). Så här säger Stieg Larsson själv om Blomkvist:

“Han saknar huvudsakligen problem och hans mest utmärkande egenskap är att han beter sig som en stereotyp ‘slampa’, vilket han själv erkänner. Där har jag också skiftat könsroller medvetet; Blomkvist uppträder i mångt och mycket som schablonbilden av ‘bimbo’ medan Lisbeth Salander försetts med stereotypa ‘manliga’ värderingar och egenskaper.”

Intressant. Det låter som att Stieg Larsson var ytterst medveten i sina skildringar av manligt/kvinnligt, ändå reagerar många negativt och uppfattar historien som en slentriansexistisk skildring från en omedvetet priviligerad man. Det är inte lätt att göra rätt. Vad jag tror saknas i bilden Blomkvist som slampa är attraktivitet – åtminstone jag uppfattar honom inte som ett spår attraktiv. Dessutom är det fruktansvärt onödigt (det mest irriterande i hela boken, faktiskt) att Lisbeth också måste trilla dit, trots att hon är så “manlig” och cool. Vågade han inte låta sin tanke gå hela vägen ut, eller trodde han att han gjorde det?

Ytterligare en sak talar för att Stieg Larsson inte var ett sexistsvin, nämligen diskussionen om omslag:

“Skisser på omslaget kommer jag förmodligen ha synpunkter på. /…/ Omslag som jag gillar är suggestiva, lite svårtolkade – kanske en detalj av en större bild. Sexistiska omslag är bannlysta (och vad som är sexism är en tolkningsfråga.)”

Nåväl. Jag ser fram emot att läsa Flickan… och hoppas att Conan har rätt i att det är mer action och mindre samlag i den.

2 kommentarer

Den tusende gången

Ännu en hemsk bok om incest (jag läste ju Bakom stängda dörrar innan denna). Jag sträckläste den igår med en klump i halsen. Den här boken handlar om Ulrika, som utnyttjades sexuellt av sin far från det att hon var mycket liten tills hon var 14 år gammal. Fokus ligger på hur hon hanterar det som vuxen – eller rättare sagt, inte hanterar det. Hon har nämligen förträngt alltihop. När minnena börjar dyka upp till ytan får hennes missbruk av sex, droger, alkohol, mat och pengar sin förklaring, likaså alla skador i hennes underliv. Ulrika mår verkligen inte bra. Det är beklämmande läsning.

Att bli våldtagen och förnedrad är det enda Ulrika känner till och därför finner hon någon sorts märklig trygghet i det, det stillar tillfälligt den rivande ångesten inuti henne. Hon går ofta ut på krogen och raggar. Så här säger hon själv:

“Jag är verkligen king när jag kommer in på Statt. Jag har världens självförtroende då och är en som tar vad jag vill ha /…/ Jag lurar dem med mig för att utsetta dem för ett övergrepp, för att ha makt över dem. Men de märker det aldrig. De kan inte märka det eftersom jag byter plats på kropparna. Eftersom jag använder deras kroppar för att våldta mig själv. Så då är det jag som blir offret i alla fall.”

Ingenting tycks stilla Ulrikas självdestruktiva beteende. Hon fortsätter även efter att hon skaffat sambo och barn, kommer hemraglandes till familjen stupfull och stelfrusen med trasiga kläder, försvunna skor och sår över hela kroppen.

Att missbruka sex så här självdestruktivt är verkligen otäckt och boken har väckt många funderingar. Givetvis finns det människor som vill ragga och ha sex med slumpmässiga människor jättemycket, men det är väldigt otäckt att många av dem som gör det egentligen mår jättedåligt, för av någon anledning så blir det ju ofta så här för någon som varit utnyttjad. Även Kristina i Bakom stängda dörrar förnedrade sig själv sexuellt genom att gå på gatan. Med tanke på att mönstret är så tydligt är det verkligen befogat att oroa sig över väldigt lössläppta kvinnor. Visst kan man säga att det är allas fria val och att man inte kan förutsätta att en kvinna mår dåligt bara för att hon beter sig på det här viset, för att det skulle vara mot kvinnans natur eller något sånt fånigt. Men där måste det vara viktigare att värna om alla dessa utnyttjade som mår dåligt än att kanske förolämpa någon som är promiskuös och mår bra.

Sen är det klart intressant att fundera på motsvarigheten för män också. Givetvis finns det män som utnyttjats som beter sig självdestruktivt på det sexuella planet – dels genom att låta sig utnyttjas, dels genom att bli svin och våldtäktsmän. För det senare är det givetvis svårare att hysa sympatier, men orsakerna kan säkert vara väldigt lika många gånger (även om det finns rena svin också). Det är en ond cirkel alltihop och det är verkligen skit… Föreställningarna om könen är väldigt otäcka; man oroar sig för lössläppta kvinnor, men knappast för lössläppta män – fast det egentligen mycket väl kan handla om samma sak.

En riktigt otäck bok som definitivt bör läsas. Det är bra att sånt här berättas, så att folk kanske kan förstå att tolka signaler och hjälpa den utsatta. Det får bara inte hända att läkare, som i Ulrikas fall, noterar att hon som barn jämt och ständigt söker läkarhjälp för söndertrasat underliv utan att koppla det till vad som händer med henne.

BokinfoTitel: Den tusende gången
Författare: Lytsy & Olson
ISBN: 9170011311
1 kommentar

Bakom stängda dörrar

“När jag blir vuxen ska jag skynda mig att skaffa en kvinna. Så fort vi gift oss ska jag börja tillverka småflickor, som jag sen kan ha till eget bruk.”

Så sa Kristinas pappa redan vid 14-15 års ålder och han skulle lyckas med sina sjuka planer.

Kristinas föräldrar är skilda efter att pappan försökt mörda mamman. Kristina bor hos mamman, men livet är inte enkelt. Vid 14 års ålder flyttar hon till sin far och ingen ser något problem i att hon blir omhändertagen av mannen som skadat hennes mor så illa.

Kristina föder sin far två döttrar. Faderns kommentar vid blöjbytningen på en av bäbisarna är: “Titta vilket stort anus hon har. Snart är det dags.”

Innan pappan börjar med de faktiska sexuella övergreppen bryter han ner Kristina totalt. Han tillåter henne inte att gå ut, inte ens för att gå till skolan, han bestämmer precis allting och under ytan vilar förtäckta hot. Hon blir hjärntvättad och förstår inte bättre. När hon föder hans barn blir de det viktigaste i livet och hon är övertygad om att hon kommer att förlora barnen om det rätta faderskapet blir känt. Därför samarbetar hon inte med socialtjänstens utredare och övergreppen kan fortsätta.

Bakom stängda dörrar är en skakande, sann historia berättad av huvudpersonen Kristina Hansen med hjälp av journalisterna Bengt-Åke och Agneta Cras. Pappan är så utomordentligt vidrig och hemsk i sina ständiga ansträngningar att kontrollera och förnedra dottern att jag önskar att allt bara var påhitt. Men det är det inte. Sånt här händer. Usch! Läs och rys.

BokinfoTitel: Bakom stängda dörrar
Författare: Hansen & Cras
ISBN: 9189618335
2 kommentarer

Solstorm

Advokat Rebecka Martinsson lämnade för länge sedan sina barndomstrakter i Kiruna, men kommer tillbaka för att hjälpa en gammal väninna vars bror mördats under groteska omständigheter. Brodern var en av de andliga ledarna i en frikyrklig församling med många frågetecken kring sig.

Jag tycker att detta är en välskriven deckare som ger ett utmärkt exempel på hur man hela tiden tillhandahåller läsaren lagom med information. Man anar hela tiden något litet om vad som komma skall, utan att kunna förutsäga vad som händer. Det är till exempel tidigt tydligt att Rebecka varit med om någonting i ungdomen som inte var bra, men förklaringarna rullas upp långsamt.

Jag störde mig ibland på det nästan allomfattande perspektivet – “välj perspektiv!” är hårt inpräntat i mig, men annars var läsningen mycket trevlig och faktiskt riktigt spännande också. En bra deckare, som dessutom gjort mig väldigt sugen på att se norrsken i verkligheten.

BokinfoTitel: Solstorm
Författare: Larsson, Åsa
ISBN: 9100103454
3 kommentarer

Tjock!

Jenny Dahlberg är en ung kvinna som är tjock – och det rejält. I den här boken får vi följa hennes funderingar, både humoristiska och allvarsamma, om hur det är att vara tjock i dagens Sverige. Många av hennes resonemang kring hur till exempel programledare och dokusåpadeltagare väljs baserat på kroppshydda kan generaliseras till att handla om betydligt mer än fetma – ibland känns det nästan lite insnöat på fetma, som om det skulle vara det enda utseendesproblemet, men det är ju faktiskt det boken handlar om så det är väl inte så konstigt.

Jag tycker att de allvarsamma bitarna är mest intressanta. Ibland tycker jag att hon förlöjligar sig själv lite väl mycket – jag tycker till exempel inte det är roligt när hon påstår sig “ensam stå för en solförmörkelse när hon tar av sig sin behå”. Det blir lite tröttsamt. Jag kommer nog inte leta rätt på fortsättningen, När jag fyller 30 ska jag vara smal, med någon större brådska.

Måste bara tillägga att hon gjort en väldigt drastisk förändring av sitt utseende på senare år! Se här: före | efter

BokinfoTitel: Tjock!
Författare: Dahlberg, Jenny
ISBN: 9789175884745
Lämna en kommentar

Hinsehäxan

Lillemor Östlin har levt ett långt liv som missbrukare och kriminell och det är det livet hon berättar om i Hinsehäxan. Hon berättar rakt på sak om alla svårigheter och ger en intressant inblick i livet i knarkarkvartar och fängelser. Hon kritiserar rättsväsendet som dömer narkomaner på lösa grunder och berättar historier om kända svenskar – Lillemor har nämligen verkligen varit med i svängen och kommit i kontakt med bland andra Lennart Geijer och Christer Pettersson.

Ett levnadsöde väl värt att ta del av även om boken känns en smula rörig – jag har lite svårt att hålla reda på kronologin och alla människor. Ändå är det väl berättat och Lillemor framstår som en självständig kvinna som tar ansvar för sina handlingar, goda som dåliga.

BokinfoTitel: Hinsehäxan
Författare: Östlin, Lillemor
ISBN: 9185267694
Lämna en kommentar

Vigilante

Vi människor styrs av en rad sociala regler som vi fått inpräntade i oss. Man ska vara snäll och helst inte klaga, inte ens när andra gör dåliga saker. I Vigilante av Andreas Roman får vi stifta bekantskap med Marcus, som börjar testa sina gränser. Han säger vad han tycker om folk, han slår ner bråkstakar och märker att han inte känner någon ånger. Så han fortsätter och går allt längre. Någon måste ju säga åt folk att skärpa sig! Men kan man verkligen göra så? Vem har rätt att avgöra vem som ska få en uppfostrande snyting?

Jag köpte boken mycket för att den utspelar sig i Göteborg och det var verkligen en kul krydda för läsningen. Två gånger satt jag på spårvagnen och åkte förbi de platser jag precis läste om – Vasaplatsen och Bellevue.

Dessutom är boken riktigt bra. Den är mörk och våldsam, spännande och tänkvärd. Vem har inte funderat på var gränsen går för att stoppa folk som beter sig illa? Vem har inte önskat sig mer modig i någon sådan situation, där man fegt vikt undan i stället för att hävda sin, eller någon annans, rätt?

BokinfoTitel: Vigilante
Författare: Roman, Andreas
ISBN: 9127025748
3 kommentarer

Odjuret

Efter att ha läst om Odjuret hos Hans Persson blev jag väldigt nyfiken och såg till att få med boken i nästa omgång av “köp 4 pocket betala för 3” från Akademibokhandeln i Nordstan.

Odjuret handlar vad som händer när en pedofil som sexmördat småflickor rymmer från sitt fängelsestraff. När jag tar del av pedofilens inre tankar om tilltänkta offer ryser jag verkligen av obehag. Författarna skriver i slutordet att de hittat på mycket till berättelsen, men att de önskar att de hittat på mer. Att det inte fanns människor som tänker så om barn, men att det gör det. Det är verkligen otäckt att tänka på. Det nästan svartnar för ögonen på mig då pedofilen riktar in sig på en liten femårig flicka vi fått lära känna och tänker på henne som en hora. Han tänker så uppenbart fel och vidrigt – tänk det finns folk som tänker så! Författarna får fram det på ett skakande sätt.

Berättelsen utgår från en väldigt klassisk hämndsituation, men slutar inte med det. Händelserna placeras realistiskt i ett trovärdigt nutida Sverige och allt får konsekvenser. Kan man verkligen ta lagen i egna händer och avgöra att ett liv är värt mer än någon annans?

Jag tycker att boken är bra, men jag kommer inte riktigt överens med språket. Jag hakar ideligen upp mig på stilistiken med långa meningar som jag ibland uppfattar som otydliga, konstig ordföljd (“Plötsligt, det gnisslade, från dörren.”) och speciell kommatering (både i form av riklig sådan snarare än nya meningar och i form av helt okommaterade uppräkningar). Det dröjde innan jag kom in i boken, men visst vande jag mig till slut. Språket är helt klart välvårdat och formuleringarna är ämnade att vara som de är, det handlar inte om några misstag.

Jag kan heller inte skaka av mig känslan av att alltihop är konstruerat för att illustrera frågeställningarna. Inte för att det egentligen gör något, frågeställningarna är väl värda att illustreras. Men jag skulle hemskt gärna vilja veta vad det är som får mig att känna så och hur jag kan undvika det själv i mitt skrivande! Varför “genomskådar” jag berättelsen?! Är det jag som blivit blasé av att ha funderat för mycket på berättelsekonstruktion?

En anledning att jag ville läsa boken är för att den sades innehålla skildringar av fängelselivet och på den punkten behövde jag inte bli besviken. I min egen roman jag arbetar på nu hamnar en person på häktet och därför suger jag åt mig allt som har med sådant att göra. Dessa delar var därför särskilt intressanta för mig.

Det är viktigt och vågat att skriva om pedofili och sexmord på barn. Boken är väl värd alla hyllningar den fått och den ger en skakande läsupplevelse man inte lär glömma i första taget. Författarna vet vad de talar om, eftersom Hellström både blivit sexuellt utnyttjad som barn och suttit i fängelse. Jag har redan köpt författarparets andra bok, Box 21, för detta vill jag ha mer av.

BokinfoTitel: Odjuret
Författare: Roslund & Hellström
ISBN: 9164201376
1 kommentar