Helenas dagar Inlägg

Jag har pysslat lite med bloggen ikväll! Det händer ju inte så ofta.

Jag har till exempel bytt till nya temat TwentyFifteen. En förutsättning för att byta tema är att få med mina modifieringar, men jag hade inte lust att hacka tema, så jag gjorde en liten plugin som lägger till film/bok-info i slutet av inlägg. Ja, ni vet den där funktionen jag i princip inte använder längre. Men det finns ju gamla inlägg som ska funka…

Jag hade lite andra ändringar också, som jag inte fixat ännu. Till exempel vill jag ha datum och klockslag i rubriken. Får väl se när jag får tid med det…

Det som retar mig mest nu är att ändringar beträffande t.ex. bakgrunder inte slår igenom. Sparar och sen är de försvunna. Funkar fint för Helenas boksidor men av någon anledning inte här. Suck.

Sen är jag inte 100% nöjd med mobilläget, även om det är bättre än förut. Och i desktop tycker jag att bloggposterna har lite onödigt stor text, framför allt rubriktext, på min skärm blir det mycket scroll och dålig överblick. Plus att jag behöver rensa lite i sidospalten samt gå igenom lite smågrejer. Och byta webbhotell verkar det som, eftersom allt går så segt sedan en tid tillbaka…

Men men, mysigt att pyssla blogg i alla fall.

Sander kunde gå tillbaka till förskolan först idag torsdag. Det blev jag som tog alla vabdagarna eftersom det kändes bra att låta honom amma fritt, särskilt när han var riktigt dålig och det var det enda han var intresserad av att äta/dricka.

Det var inte roligt när han var dålig, men det var riktigt mysigt att vänta ut de 48 timmarna efter dålig output som krävs för att få gå tillbaka till förskolan. Skönt att vara bara vi och ta dagen som den kommer. Extra lyxigt på tisdagen när Ava och Jonas var borta från morgon till läggning (simskola efter skolan) och vi varken behövde hämta Ava eller ha middag på bordet vid någon bestämd tid.

Det har varit lite som att ha en bäbis igen, jättemycket gos och mys. De senaste dagarna har vi varit ute lite också.

Sander blev alltså kräksjuk natten till fredagen. På fredagseftermiddagen verkade han rätt okej igen, men på lördagen var han helt utslagen. Vi borde förstås ha börjat med vätskeersättning tidigare, men det blev först då. Ava har aldrig varit så magsjuk att hon behövt det, peppar peppar, så vi var inte riktigt med på banan.

Nåväl. Idag har han varit sig själv, fast inte ätit några jublande mängder precis. Jag ska vara hemma med honom imorgon också för att följa 48-timmarsregeln och jag hoppas verkligen att vi kan konstatera kräkeriet besegrat sen. Men jag ska inte ta ut segern i förskott, vi får se hur det blir.

Det blev mycket amning när han var dålig och det var skönt att kunna ta till det! Men annars ammar vi i stort sett bara i samband med sömn numera.

…att Sander försökte äta sina tår när jag sa att de blivit som russin i badet.

Anledningen att vi är hemma och förmiddagsbadar är inte så kul tyvärr. Sander kräktes fem gånger i natt och en gång på morgonen efter att han druckit vatten. Så jag vabbar.

I onsdags kom den tillbaka. Vardagen. Julen är slut och den där tiden på året som inte alls är min favorit börjar. Varken snö eller slask står högt i kurs hos mig. Undrar hur många gånger våren falsklarmar i år?

Men jag känner i alla fall att ledigheten gjorde nytta. Jag är inte lika körd i botten nu och jag hoppas att jag inte blir det med en gång… Jag försöker se ljusare på tillvaron (det är ju mest min inställning jag kan påverka) och bli bättre på att ta vara på alla möjligheter till återhämtning.

De här första vardagarna 2015 har jag varit väldigt tacksam för mina toppenkängor som hållit fötterna torra! Har haft dem i fyra år nu.

Jag är också glad för att det gått väldigt smidigt att lämna Sander på förskolan. Inget ledset och fina hejdå-pussar eller vinkningar. Och idag gav han kanske för första gången ett rimligt svar på frågan vad han gjort där: “ÅLLA ANN PIPIP” (hålla hand Filip). Tidigare har vi mest fått ja/nej på väldigt ledande frågor. Eller i ärlighetens namn mest ja… till typ vad som helst…