Hoppa till innehåll

Helenas dagar Inlägg

Hembiträdet

Marie Hermanson förtjänar att kallas en av mina nya favoritförfattare! Jag gillar verkligen hennes stil med verklighetsförankrad rys-mystik. Hembiträdet handlar om Yvonne, en framgångsrik egenföretagare som lider av tristess med livet och blir smått besatt av ett villaområde där hon brukar promenera runt och spionera på folk. Ett hus är extra hemlighetsfullt och när Yvonne ser att ägarna annonserar efter hemhjälp tar hon chansen att se huset från insidan. Hon behöver inte alls jobbet, men plötsligt har hon tackat ja och börjat städa hemma hos Bernhard Ekberg. Snart upptäcker hon att någonting inte är som det ska – var är egentligen Bernhards fru Helena?

Jag gillade den verkligen! Stämningen är obehaglig på ett väldigt mysigt sätt och jag blev väldigt nyfiken på hur det låg till med allt. Jag vill läsa mer av Hermanson!

» Bloggvärldens skriverier om ‘Hembiträdet’

BokinfoTitel: Hembiträdet
Författare: Hermanson, Marie
ISBN: 9100108251
Lämna en kommentar

Kollektivt självmord

Jag läser ganska sällan den här typen av humoristisk litteratur, men visst är det uppfriskande att göra det ibland! Kollektivt självmord handlar om precis det den heter. Två stackars finländare överraskar varandra i en lada där båda tänkt ta sina liv. De beslutar sig för att hitta fler likasinnade och lämna jordelivet på ett mer storartat sätt. En skara självmordsbenägna finnar beger sig således ut på ett riktigt äventyr i buss, med målet att hitta en lämplig plats att förverkliga planerna.

Boken är mysigt humoristiskt skriven, men känns fragmentarisk. Man lär inte känna karaktärerna – i stället berättas underfundiga anekdoter om idel nya personer. Det finns inte någon jag riktigt kan tycka om och sällskapets könsroller är från stenåldern (kvinnorna får till och med bre karlarnas smörgåsar…). Jag irriterar mig mycket på att saker utlämnas från berättelsen – i slutet får man plötsligt veta att somliga resenärer haft ihop det under resan, utan att ha fått så mycket som en antydan tilll detta tidigare.

Sammanfattningsvis: ganska kul, men inte särskilt engagerande.

» Bloggvärldens skriverier om ‘Kollektivt självmord’

BokinfoTitel: Kollektivt självmord
Författare: Paasilinna, Arto
ISBN: 9185251216
1 kommentar

Tebyte på Swap-bot!

Jag har gått med i Swap-bot som låter sina medlemmar organisera byten av olika slag. Jag är givetvis där mest för möjligheten att byta te! Hittills har jag skickat te till två amerikanska kvinnor och fått ett te-brev från Holland med julhälsningar och fem tepåsar:

Teabag swap
Te-paket från Holland

Jag ser fram emot en spännande fortsättning och kommer säkert anordna en egen swap där någon gång framöver!

» Min sida på Swap-bot

1 kommentar

The Chumscrubber

En mörk komedi som inte är särskilt rolig… I en småstadsidyll där droger spelar större roll än vad som syns utåt hittar Dean sin vän som begått självmord. Tuffa kids på skolan kräver att han ska hitta vännens knark och ge till dem. För att visa att de menar allvar kidnappar de Deans lillebror – tror de i alla fall.

Filmen har vissa poänger och en del smått underhållande karaktärer, men jag tycker inte den räcker ända fram. Det blir en lite för märklig blandning av dålig humor och våld som helt enkelt inte är kul. Men jag gillar sättet de påminner om ondingens omintetgjorda framtidsplaner på slutet…

FilminfoIMDB: The Chumscrubber
Regissör: Arie Posin
År: 2005
Omdöme (1-5): 3
Lämna en kommentar

Bra början, dåligt slut – och vice versa

Jonas föräldrar har bra filmkanaler utan reklam! Såna skulle nästan, men bara nästan, göra det värt att ha tv…

Vi såg två filmer när vi var där. Den ena hade en underbar början men dåligt slut och den andra var precis tvärt om.

Stay skulle jag verkligen vilja göra ett nytt slut till, men jag gillade ändå filmen eftersom den fick min fantasi att skena iväg och hitta potentiella upplösningar – och dessutom var den grymt snygg.

The Skeleton Key har jag sett förut (jag uppdaterade recensionen lite), men jag ville hemskt gärna se om den för att se om den var lika bra som jag mindes. Det var den! Men det märkliga är att den börjar så klyschigt och trist att jag nästan ville stänga av den första gången jag såg den. Ändå är den bakomliggande historien stark nog att lyfta filmen till en av mina skräckfavoriter.

Det känns ganska konstigt att gilla filmer som slutar eller börjar dåligt, men det är fullt möjligt och Stay och The Skeleton Key är lysande exempel. Jag rekommenderar dem!

Lämna en kommentar

Stay

Jag gillade verkligen den här filmen ända fram till slutet – men blev väldigt besviken på upplösningen. Den är oerhört visuellt tilltalande, särskilt tack vare sina intressanta klipp. Berättelsen får min fantasi att skena iväg – och varenda en av mina ihopfantiserade potentiella förklaringar är mycket bättre än den som till slut levereras.

Ewan McGregor spelar psykologen Sam som får en märklig patient på halsen – Henry (Ryan Gosling) säger att han ska ta livet av sig på lördag och verkar kunna se in i framtiden. Sam blir djupt involverad och dras in i ett förvirrande äventyr när han försöker rädda Henry.

Betyget hade kunnat bli en femma om filmen fått ett bra slut. Även fyran känns för generös när jag tänker på slutet, men om jag tänker bort det är Stay en riktigt härlig filmupplevelse. Frågan är bara vilket av mina egna slut jag helst skulle klippa in…

FilminfoIMDB: Stay
Regissör: Marc Forster
År: 2005
Omdöme (1-5): 4
Lämna en kommentar

Lemming

Alains chef bjuder in sig själv och sin fru Alice på middag hemma hos Alain och hans fru Bénédicte. Middagen blir ett brakfiasko och kort därefter försöker Alice förföra Alain. Sedan begår hon självmord i Alains och Bénédictes hus – men inte ens det får henne att lämna paret ifred… Parallellt med Alices trakasserier försöker paret ta reda på varför de hittat en lämmel i sitt avloppsrör.

Jag gillade filmen för att den var bisarr på en lagom nivå. Den är mörk och efterlämnar en obehagskänsla.

FilminfoIMDB: Lemming
Regissör: Dominik Moll
År: 2005
Omdöme (1-5): 4
Lämna en kommentar

Canon EOS 400D!

Äntligen! Nu har jag en Canon EOS 400D utan skärmfel och den verkar funka bra! Jätteskönt!

Efter megastores löfte om pengarna tillbaka blev det många inloggningar på min internetbank… och i torsdags hade de äntligen kommit. Det tog en vecka… Jag beställde genast kameran från Cyberphoto (att det blev just dem var mest för att Pricerunner gav mig en kod att ange för fraktfri leverans) och imorse fick jag en sms-avi. Allt verkar funka! Jag har varit ute på en liten fotopromenad och laddat upp några av bilderna här.

IMG_0148.JPG
Utsikten från Sirius – och den till och
med SYNS på fotot! :)

IMG_0035.JPG
Älskling!

Det är en värld av skillnad jämfört med att fota med min gamla kompakta digitalkamera och det känns underbart att äntligen få använda mina gamla objektiv igen. Jag är givetvis redan sugen på att köpa mer leksaker (kameraväskor, stativ, objektiv, extern blixt, ljustält, lampor, ljusbord…), men jag tror jag ska kunna hålla mig sysselsatt ett tag med det jag har. :)

Underbart!

10 kommentarer

Förra veckan

Nu är jag hemma igen – i hela tre dagar innan jag ska iväg igen… Så här såg förra veckan ut:

Måndag:
Tvätta, fira pannkaksdag, opponera färdigt, packa, se film…

Tisdag:
Åka till Linköping! Blev mött av Frida, som jag också bodde hos. Umgicks och slappade!

Onsdag:
Opponerade! Skönt att ha det avklarat! Det gick väl hyfsat bra, även om det hade känts bra att ha lite vettigare kritik att ta upp.

På kvällen hade vi lite förfest hos Frida och Einar, gick sedan på Flamman och hade till sist efterfest hos Frida och Einar. Det var jättekul och en massa bra folk från förr dök upp: Rille, Lång, Tor, Brammer, Daniel, David och Frida och Einar såklart.

Torsdag:
Dags för mig att åka till Oskarshamn, men som tur var åkte jag sent så Frida och jag kunde slappa och fika på stan. När jag kom hem vankades det pizza med Jonas och hans föräldrar och lite senare anlände också Emma och Johannes.

Fredag:
Begravning för Jonas morfar. Fick träffa hans släkt (utöver närmaste familjen) för första gången som ingift i den. Mycket folk att lära sig…

Lördag:
Mysdag hos Tomas, Karolina och lille Hugo. Åt löjligt god mat och drack öl från hemma-tapp.

Söndag:
På resande fot igen, fast nu med sällskap av Jonas, såklart.

Och nu är jag alltså hemma. Några av blommorna ser ut som om vi lämnade dem i en månad ungefär… och Google Reader har fånigt många nya blogginlägg till mig att tröska igenom…

Lämna en kommentar